Riskfyllt att investera i ny planerbar elproduktion

Riskfyllt att investera i ny planerbar elproduktion

I teorin ska höga elpriser ge incitament till ny kraftvärme och biokraft. I verkligheten styrs elmarknaden ännu längre bort från investeringar i planerbar kraftproduktion. – Framtida investeringar kräver någon form av kapacitetsersättning, menar Per Everhill på Tekniska verken.

Ett argument för en avreglerad elmarknad indelad i elområden är att stora prisskillnader flyttar elproduktion från överskottsområden med låga elpriser till områden med produktionsbrist. Investeringarna är tänkt att följa elpriset.

Bild: Tidningen Energi uppmärksammar läget för kraftvärmen.

Prisskillnaderna mellan norr och söder ska då ge incitament till att bygga nya kraftledningar, men inte minst också nya kraftverk i SE3 och SE4. När elpriset sköt i höjden under 2021 borde det därför ge bättre förutsättningar för ny planerbar kraft. Så ser teorin ut.

Dagspriset räcker inte
I praktiken är det inte lika enkelt. Energibranschens långsiktiga investerare kan inte vända kappan efter vinden enbart på grund av några månader med hoppande spotpriser, påpekar Per Everhill, Public Affairs på Tekniska Verken i Linköping AB.

– Det krävs tillräckligt höga elpriser över lång tid. En ny panna som ska finnas i kanske trettio år kräver investeringar uppåt 1,5 miljarder kronor och behöver en helt annan input än dagspriset på kilowattimmar. Långsiktiga investeringsbeslut kräver långsiktiga signaler, säger Per Everhill.

Investerarna flyr
Långsiktighet är en energipolitisk bristvara, menar Per Everhill. Politiken sätter istället upp ekonomiska ramverk som underminerar effektbalansen. Därmed flyr investerarna kraftvärmen och biokraften som idag är ”den enda storskaliga planerbara kraftproduktionen som kan byggas i lokalnäten nära kunderna”.

Per Everhill

Samtidigt hotas uppemot trettio procent av den befintliga kraftvärmen av nedläggning. Många kraftvärmeverk har stora behov för förnyelseinvesteringar men utan incitament kommer de att avvecklas.

Skapar osäkerhet
– Med den ständigt närvarande risken att regeringen ändrar spelreglerna eller att EU lägger sig i är det idag närmast uteslutet att ta tyngre investeringsbeslut kring bränslekraftvärme, säger Per Everhill.

Nu senast föreslog EU-kommissionen skatt också på fasta biobränslen. Undantag kan beviljas för ”el från viss kraftvärmeproduktion”, men det blir egentligen bara ett exempel på hur EU:s regelverk skapar osäkerhet för potentiella investerare i utökad kraftvärmeproduktion, menar Per Everhill.

Energimyndigheten varnar
Både energibranschen och även statens egna utredningar och myndigheter har pekat på styrmedel som styr åt fel håll. Skatteverket kallar avfallsförbränningsskatten ineffektiv. Enligt Energimyndigheten måste kraftvärmen ”värnas”, underförstått från politikens felriktade styrmedel.

Myndigheten har framfört kraftvärmens skyddsbehov i en rad olika sammanhang, nu senast i rapporten (pdf) Heltäckande bedömning av potentialen för uppvärmning och kylning. Där berättas varför, samtidigt som åtgärder föreslås. På en skriftlig fråga i riksdagen om hur regeringen tänker kring Energimyndighetens förslag svarade dåvarande energiminister Anders Ygeman i mars 2021 ”beredning pågår”.

Värme utan kraft
Osäkerheten kring marknadens utveckling och det allt mer volatila elpriset gör att många företag idag tvekar inför investeringar i ny kraftvärme trots att det behövs mer planerbar elproduktion i tex södra Sverige. En viktig insikt är att uteblivna investeringar i kraftvärme leder till betydligt högre systemkostnader för elförsörjningen.

Just systemförståelse är kraftvärmens akilleshäl då ett kraftvärmeverk inte är som andra kraftverk och byggs inte primärt för att producera el. Här investeras på andra premisser då kraftvärmen främst drivs av ett lokalt värmebehov.

– Ett kraftvärmeverk dimensioneras utifrån värmebehovet. Elproduktionen är en bonus och om den inte bedöms vara ekonomiskt lönsam byggs inga nya anläggningar med turbiner, säger Per Everhill.

Potential som kärnkraft
Biokraftens roll i elsystemet är ett trauma för sig. Sveriges outnyttjade biokraft skulle kunna tillföra ungefär lika mycket installerad effekt som de nedlagda reaktorerna på Ringhals och i Oskarshamn, drygt 2000 MW, men det uppmärksammas knappt alls av energipolitiken.

– Kraftvärmen har stor potential att bidra till elsystemet. Istället straffas även den med skatter och pålagor, säger Per Everhill.

Hotar systemet
Varken elmarknaden eller politiken värdesätter idag sådant som stabiliserar elsystemet, menar Svebio som har undersökt varför biokraften inte automatiskt hoppar in vid höga elpriser. Eller varför den inte utnyttjats till mer än 70 procent när det är som kallast. Domen är inte nådig:

”Om det inte sker en förändring av hur man betalar för sådana tjänster kommer mycket av den befintliga kraftvärmekapaciteten att försvinna vilket i sin tur kommer att leda till skenande nätkostnader och väsentligt dyrare el när andra kraftslag inte kan leverera.”

Långsiktig dysfunktion
– Ett stort hinder för investeringar är elmarknadens nuvarande funktion. Vi behöver en elmarknadsreform som premierar planerbar kraftproduktion. Idag bjuder energibolagen på tillgängligheten och de systemtjänster den tillför, säger Per Everhill.

– Dagens marknadsdesign, energy only-modellen, prissätter enbart energi och är en bra produktionsmarknad i det korta perspektivet. Problemet är att de långsiktiga styrsignalerna inte fungerar. Elmarknaden behöver därför kompletteras med någon form för kapacitetsmarknad eller kapacitetsersättning.

Med tanke på omständigheterna
Samtidigt ska man givetvis vara försiktiga med att etablera en ren kapacitetsmarknad, menar han. Risken är att man då istället bygger för många stora anläggningar så systemet blir ineffektivt av den anledningen.

– Det kanske går att komplettera med ett auktionssystem som Svenska kraftnät bjuder in till så vi kan styra mot de egenskaper energisystemet behöver. Med tanke på hur det svenska elsystemet mår så vore det bra om politiken intresserade sig för att hitta lösningar på kapacitetsbristen, säger Per Everhill.

 

* * *

Kapacitetsmarknad är en form for elmarknadsdesign som kan betyda olika saker, från total ombyggnad till mindre kapacitetsmekanismer. Forskarna Thomas Tangerås och Pär Holmberg på Institutet för Näringslivsforskning (IFN) har jämfört kapacitetsmarknader och effektreserver och funnit att effektreserven kommer bäst ut i svensk kontext.

Det betyder inte, menar Svenska kraftnät, att alla marknadsbaserade kapacitetslösningar ska avfärdas. Till exempel kan flexmarknader som CoordiNet fungera som lokal kapacitetsmarknad och ”vara en viktig överbryggning medan vi bygger nya nät”. Under 2021 har också den manuella frekvensreserven mFRR lanserats som en nordisk kapacitetsmarknad.

Utred styrmedlen: Per Everhill har tidigare skrivit att ”en förändring av elmarknaden får stora samhällsekonomiska konsekvenser vilket kräver att en sådan reform utreds mycket noga innan den implementeras”. ”Det är skäl nog för att ge lämplig myndighet ett utredningsuppdrag att undersöka möjliga styrmedel för att främja planerbar kraftproduktion”.

 

6 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Filip skriver:

    Biobränsle växer inte på träd direkt. Eller jo det gör det ju, men ni fattar vad jag menar.. Det är dyrbartb och bör hushållas med. När det blåser, och när elpriset är lågt, då behöver det vara lönsamt att köra värmepumpar för att göra värme, som vid Värtaverket. Så det gäller att man styr på rätt sätt så att man inte börjar slösa med biobränsle.

  2. Magnus Brunell skriver:

    ”– Ett stort hinder för investeringar är elmarknadens nuvarande funktion. Vi behöver en elmarknadsreform som premierar planerbar kraftproduktion. Idag bjuder energibolagen på tillgängligheten och de systemtjänster den tillför, säger Per Everhill.”

    Kan det sägas tydligare? Premierar P L A N E R B AR kraftproduktion. Varför är det så svårt att förstå för alla förespråkare och utopister som vurmar för opålitlig och slumpmässig vind- och solkraft?
    Kanske att dessa personer skulle förstå vad planerbar betyder om man lät deras löner och bidrag betalas ut helt slumpmässigt? D.v.s. koppla deras löner, samt storleken på lönerna till förekomsten av el producerad av vind och sol. 🙂

    1. Filip skriver:

      Jag har svårt att förstå varför så många bara kan hålla en sak i huvudet.

      Jag är en stor förespråkare av vindkraft och anser att det bör byggas ut med minst 100 procent utan att öka lagringsbehoven eller att energianvändningen ökat.

      Samtidigt är det viktigt med kraft som stöttar när det inte blåser. Det räcker inte med att elen är planerbar, den måste också vara reglerbar. Med effektiviserad vattenkraft, utbyggt elnät och uppgraderad kraftvärme kan vi få ut många GW mer reglerbar effekt när det behövs.

      Biobränsle finns det inte hur mycket som helst av och det är dyrt. Vatten i magasinen finns det inte heller hur mycket som helst av. Därför behövs vindkraften, för att spara på våra lager.

      1. Magnus Brunell skriver:

        Det blåser inte oftare eller mer gynnsamt för att man bygger 10 000 vindkraftverk istället för 100. Fakta kvarstår att vind- och solkraft är opålitliga, väderberoende kraftkällor som kostar mycket mer att bygga och att driva än vad dom bidrar med. Den miljö- och kapitalförstöring som automatiskt och med säkerhet följer i vindkraftens utbyggnad är enorm och oerhört skadlig för samhället.

        Att tro att väderberoende och ständigt varierande vindkraft kan användas som baskraft för säkerställa ett samhälles elberoende är en ren utopi.

        Gör gärna experimentet att laga mat, se på tv, använda tvättmaskin och dammsugare, skicka emejl, betala räkningar, värma huset etc. men naturligtvis bara de timmar per dag/vecka/år när det blåser i den kommun där du bor. All annan tid får du inte använda el. Hur tror du det fungerar?

        Den katastrofalt dyra och ineffektiva elförsörjningen i dagens Sverige och Europa har roten i en politisk avställning av planerbar elkraft, där dessa beslut fattades utan att några som helst konsekvensutredningar gjordes.

      2. Per I skriver:

        Om vi bygger ut vindkraften med 100 procent var ska den elen ta vägen? Ska vi bygga ut den för att exportera? Priserna går ner mot noll i norra Sverige redan nu när det blåser. Och nästan all vindkraft exporteras. Vi har ingen sån skyldighet att exportera. Det som behövs är baskraft inte mer vindkraft.

    2. Jan F Westling skriver:

      Instämmer,men det räcker inte att bara säga att elproduktionen skall vara planerbar.
      Den måste vara reglerbar.Kraftvärmen har båda egenskaperna och är dessutom
      mycket värdefull lokal produktion.
      En hake för kraftvärmen är att det kräver värmeunderlag i de flesta fall ett fjärrvärmenät samt tiden i produktionssäsongen är endast runt 5000 timmar.
      Om kraftvärmen får utvecklas till ett väsentligt högre el-utbyte i förhållande till
      värmeproduktionen kan det inte uteslutas att stora investeringar i kraftvärme
      göres.
      Nyckeln är nya produktionsmetoder i kombination med hybridlösningar för att
      åstadkomma el/värme utbyte bättre än 0,7 över ett större lastområde.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet