Arv efter Gudrun hindrar flexibla elnät

Arv efter Gudrun hindrar flexibla elnät

En onödigt stelbent lag om leveranssäkerhet hindrar flexibla lösningar för bättre nätkapacitet, tycker skånska elnätsföretag. Efter snart femton år hänger orkanen Gudruns skugga fortfarande kvar över det svenska elnätet.

– Vi vill bygga upp en marknadslösning som på kort sikt kan bidra till ett bättre utnyttjande av det lokala elnätet på platser där det råder en akut kapacitetsbrist, säger Christoffer Isendahl, huvudprojektledare för Eons kapacitetsprojekt Switch.

Ett trångt elnät kan hitta en hel del extra kapacitet genom att styra elmarknadens förbrukning smart och direkt i realtid. ”Styrning” är dock ett tekniskt begrepp så frågan blir hur man bäst kan locka elkunden att bli flexibel i sin förbrukning och ge avkall på sin egen ”kapacitet”. Till det krävs tydliga ekonomiska incitament, menar Christoffer Isendahl.

Elnätsregleringen uppmuntrar emellertid inte till alternativa lösningar. Den fokuserar ensidigt på utbyggnad av elnätsanläggningar. Ett elnätsföretag kan därför inte ta ut ersättning för nya tekniska lösningar som skulle kunna vara ett effektivt alternativ till att bygga nytt.

– Regelverket har inte hängt med i arbetet med kapacitetsmarknaderna, något som är förståeligt då alternativa lösningar till stora delar är oplöjd mark, men nu är vi där vi är och problemen måste lösas här och nu, säger Christoffer Isendahl.

Oanvänd kapacitet
I Skåne, där överföringskapaciteten i elnäten blir allt sämre, vill Eon hitta nya långsiktiga lösningar för bättre kapacitet. Efter en del resonerande har man landat i att framtida elnät måste ta vara på de möjligheter som finns i lokal förbrukning och småskalig produktion. Switch ingår i EU-projektet Coordinet med syftet att bygga upp regionala marknadsplatser för flexibilitet. Kapacitetsbrist i elnätet kan då undvikas genom att anslutna elkunder och elproducenter justerar sin förbrukning eller produktion vid behov i elnätet, funktioner som delvis kan skötas automatiskt vid hjälp av smart teknik.

Flexibilitet är det moderna elsystemets ledord. Laststyrning av större kvantiteter eller mothandel med inköpt kraft avsedd för export blir i sammanhangen endast kortsiktiga lösningar. Energimarknadsinspektionen har visserligen öppnat för att nätföretag kan säkra kapacitet från lokala elproducenter inom gällande intäktsram, men det hör mest ihop med kraftvärmen.

Regleringens eftersläp
Då återstår att vända blicken mot slutkunderna, som med allt smartare elmätare och en kommande elmarknadsreform med elhubb och samlande aggregering av småkonsumenterna kan bli en värdefull flexibel resurs för elnäten, tycker Christoffer Isendahl.

– På längre sikt kan flexibilitetslösningar av den här typen, tillsammans med energilager, vara ett alternativ till att bygga mer nät i vissa områden men i dag är tekniken och lagstiftningen inte redo. Energiomställningen och den accelererade elektrifieringen gör att behovet av fortsatta investeringar i elnätet fortsatt är mycket stort men frågan är hur man kan ta hand om kapacitetsbristen fram tills dess, säger Christoffer Isendahl.

Delar av elnätsregleringen har dock inte hängt med i utvecklingen av ett smidigt och smart elnät. Regleringen fokuserar enbart på utbyggnad av elnätet men främjar inte alternativa lösningar på kapacitetsproblemen. Expansion av nätstrukturen blir därmed också det enda sättet ett elnätsföretag kan öka sitt investeringskapital på, påpekar Christoffer Isendahl.

– Dagens regleringsmodell måste utmanas om den ska kunna bidra till mindre trängsel i elnäten, säger Christoffer Isendahl.

Bekymrade nätägare
Också Energikontoret Skåne, en del av Kommunförbundet Skåne, har uppmärksammat den tveeggade lagstiftningen. Tidigare i år släppte Energikontoret rapporten Stabilisera de lokala elnäten – effekthantering där man tog för sig situationen i de skånska lokalnäten och deras förhållande till gällande regelverk.

– Elnätsregleringen premierar fysiska investeringar och förstärkningar men inte flexibla lösningar. Det som inte är kapitalintensivt värderas lågt av dagens reglering, säger Anna Evander, koordinator på Energikontoret Skåne.

– Vi upplever att frågor kring detta ofta tas upp av regionens elnätsföretag som ett problem. I Skåne finns cirka tjugo elnätsföretag och i princip har alla elnätsägare tagit upp elnätsregleringen som en bromskloss i utvecklingen.

Arvet efter Gudrun
Dagens reglering är egentligen ett gammalt arv efter orkanen Gudruns framfart, menar Mats Tullgren, chef över Eon Energidistributions regionnätsverksamhet. Sedan dess har elsystemet tagit en helt annan väg än någon då kunde ana. Energiomställningen till allt mer intermittent kraftproduktion, ökande effektutmaningar, industrins elektrifiering och en allt mer igenproppad byråkrati kring infrastrukturen har enligt Tullgren fått konsekvenser som ingen kunde förutse.

– Hela elsystemet tog en annan vändning än det vi trodde den gången. Efterfrågan på el har växt mycket snabbare än elnätsutbyggnaden, så nu sitter vi där, säger Mats Tullgren.

En ohygglig händelse
Det var framåt kvällen den 8 januari 2005 som det värsta ovädret någonsin dånade in över Sverige och förstörde stora delar av det svenska elnätet genom att riva upp och kasta omkull 300 miljoner (!) träd. Först efter en och en halv månad hade det sista strömavbrottet avklarats.

När den första chocken hade lagt sig blev Gudrun startskottet till det numera legendariska elupproret mot elnätsbranschen och ”elbolagen”. En blandning av självupplevda skräckupplevelser och mediernas jakt på syndabockar skapade en attitydförändring till elbranschen som sedan dess har hängt med i företagens förhållande till sina slutkunder och inom politiken, inte nödvändigtvis av ondo.

Regeringen Göran Persson (S) och dåvarande samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (S) tog fäste på folkets vrede och drev genom Lagen om leveranssäkra elnät från 1 januari 2006. Sedan dess har all eldistribution en leveransgaranti och alla elnätsföretag är skadeståndsskyldiga vid längre elavbrott.

Hindrar uteckling
Riksdagens ökade krav på elnätsföretagen var bra, rent av nödvändigt, tycker Mats Tullgren. Det tvingade branschen till snabba investeringar, så kallade starka incitament till kablifiering av landsbygdsnätet som huvudsakligen bestod av luftledningar, vilket idag till stora delar har genomförts.

Det är därför inte allmänt ”tuffa krav” som är dagens problem för elnätsföretagen, påpekar Mats Tullgren, men att lagen om leveranskvalitet hindrar elnätens vidare utveckling. Lagstiftningen stoppar dessutom nya flexibilitetslösningar helt i onödan, menar han, då det också finns starka incitament till hög leveranskvalitet i kravet på avbrottstider.

– Syftet med Gudrun-lagarna var bra men idag har lagen om leveranskvalitet istället blivit kontraproduktiv för vissa typer av elkunder. Kunder som inte har behov för den gamla ”stränga” säkerheten tillåts inte göra på annat sätt. Då hindras flexibiliteten i elnätet, säger Mats Tullgren.

Olika flextyper
– Vi har till exempel kunder som inte behöver all el varje dag utan är villiga att kopplas bort om det skulle behövas. Då skulle vi kunna skriva flexibla leveransavtal men det tillåts inte. Lagen kräver att vi måste garantera full kapacitet alltid, hela tiden, säger Mats Tullgren.

– Den slutsatsen vi har dragit med hjälp av våra jurister och i dialog med Energimarknadsinspektionen är att om vi upprättar ett flexibelt avtal och allt ställs på sin spets så sitter vi med Svartepetter, med risken att behöva leverera max även om vi avtalat en flexibel leverans. Därför går det inte att upprätta den typen av avtal, säger Mats Tullgren.

För den andra typen av flexibilitet, som kanske mest handlar om att aggregera ihop många småkunder, blir frågan vilka incitament som kan locka dem fram på marknaden. Var för sig har de inte mycket att bidra med men tillsammans kan småkunderna framöver utgöra stor kraft, menar Anna Evander.

– Jag tror också att en effektparameter i elnätsavgiften skulle vara bra att ha, särskilt för alla säkringskunder. Det blir också mer rättvist, säger Anna Evander.

1 Kommentar
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Vad skulle det göra för skillnad om Lagen om Leveranssäkerhet togs bort? Skulle nätpriset sjunka?
    Flexibla leveransavtal skulle kunna missbrukas. När man sparar el genom att byta ljuskällor ändra från elvärme till annan värmekälla så borde ju säkringen minskas, det frigör leveranskapacitet.
    Bostadsrättsföreningen har minskat elförbrukningen med 30 % sen 2010 men kan inte minska säkringen för då räcker det inte till motorvärmarna. Om jag tolkar det rätt skulle man ha dubbel uppsättning säkringar så att elleverantören kunde switscha ner kapaciteten för enskilda större kunder? Men det löser ju inte själva problemet.