Nytt klimatavtal kräver förnybara investeringar

Nytt klimatavtal kräver förnybara investeringar

FN:s ambitiösa klimatavtal innebär att investeringarna i förnybar energi måste öka kraftigt. För Sveriges del är avtalet ett starkt skäl att införa ett ambitiöst mål för förnybar energi till 2030 och att satsa på elexport.

Arton år efter det första klimatavtalet, har världens ledare nu sagt ja till ett nytt globalt och bindande klimatavtal. Ambitionen är att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader.

En förklaring till framgången är att förnybar energi blivit mycket mer konkurrenskraftigt, trots att de fossila energislagen fortfarande inte bär sina fulla miljökostnader. Även om avtalet saknar en konkret handlingsplan för hur det långsiktiga målet ska uppnås är det uppenbart att det kommer att krävas kraftfulla satsningar på förnybar energi.

Investeringarna i vindkraft i Sverige har under det senaste året minskat med cirka 40 procent. Det beror bland annat på låga globala priser på kol, brister i stödsystemet för förnybar elproduktion och på en osäkerhet för investerare om vad som väntar efter 2020. Det nya klimatavtalet är ett starkt incitament för svenska politiker att införa ett ambitiöst mål för förnybar energi till 2030 och därmed ge investerarna den signal som krävs för att få fart på utbyggnaden av den förnybara elproduktionen.

Även om Sveriges elsystem är nästintill utsläppsfritt, är EU fortfarande till 75 procent beroende av fossil energi. Utifrån detta perspektiv ger export av klimatvänlig svensk el stor klimatnytta. De tolv senaste månaderna har vi nettoexporterat 22 terawattimmar (TWh) klimatvänlig el, i huvudsak till Finland, Polen och Tyskland – länder med betydligt smutsigare energimix än Sverige. Om denna export har ersatt produktion från kolkraftsanläggningar har utsläppen under perioden minskat med 20 miljoner ton koldioxid, eller lika mycket som utsläppen från åtta miljoner personbilar – nästan dubbelt så många som är i trafik i Sverige.

Elexport är inte bara bra för klimatet, utan även för samhällsekonomin i stort. Utav de fyra framtidsscenarier som teknikkonsultbolaget Sweco modellerat i en rapport, innebär en större förnybar tillväxt i Sverige tillsammans med en ökad fysisk marknadsintegration mellan Sverige och kontinenten den största samhällsekonomiska nyttan för Sverige.

För att åstadkomma högsta möjliga samhällsekonomiska effekt är det viktigt att hitta en balans mellan marknadsintegration och förnybar utbyggnad. Flertalet nya utlandsförbindelser från Sverige och Norge till kontinenten är planerade att driftsättas inom en tioårsperiod. Dessa tillsammans med kärnkraftsnedläggningen kommer sannolikt att kraftigt driva upp elpriset framåt åren 2020-2025, inte minst om EU får CO2-utsläppsmarknaden att fungera igen och i ännu högre utsträckning om utsläppstaket sänks till följd av det nya klimatavtalet.

Att enbart utöka marknadsintegrationen utan att samtidigt bygga ut den förnybara elproduktionen efter 2020 väntas höja de svenska elpriserna. Även om det gynnar kraftproducenterna, riskerar det att belasta elkonsumenterna och slå mot elintensiv industri, vilket inte är fördelaktigt ur ett samhällsekonomiskt svenskt perspektiv. EU-kommissionen har visat att europeiska företag och konsumenter årligen sparar upp mot 660 miljarder kronor genom en bättre sammankopplad elmarknad och om den förnybara elproduktionen byggs ut där den är mest effektiv. Ur ett europeiskt samhällsekonomisk perspektiv är det därför viktigt att förnybar elproduktion byggs ut i Sverige och exporteras till länder med sämre förutsättningar.

Avtalet i Paris ger världens investerare en klar signal. Förnybar energi är framtiden, fossila bränslen hör till gårdagen. Sverige bör genom en ambitiös klimat- och energipolitik gå i spetsen för den gröna omställningen och införa ett ambitiöst mål för förnybar elproduktion till år 2030. Sverige har bättre förutsättningar för vindkraft och annan förnybar energi än många andra länder i Europa. Genom ökad elexport kan vi minska utsläppen i våra grannländer samtidigt som det är samhällsekonomiskt lönsamt.

Charlotte Unger
Vd Svensk Vindenergi

3 Kommentarer
Av Charlotte Unger Larson
vd Svensk Vindenergi
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Kristoffer skriver:

    Subventionerad vindkraft på export…

    Då elen inte behövs i Sverige, kraftöverföring är dyrt både vad gäller infrastruktur och förluster samt att möllorna ofta utgör stora ingrepp i naturen kan vi med Ungers resonemang lika gärna ge pengarna direkt i handen till Merkel för att minska utsläppen på kontinenten.

  2. Lars Wiegert skriver:

    Argumenten ovan talar för att vi, hellre än att exportera subventionerad vindkraft, ska exportera osubventionerad kärnkraft. Den senare är så hårt beskattad, att den klarar sina egna kostnader och dessutom kan subventionera vindkraft. Det är med andra ord i första hand mera kärnkraft som behövs för miljön och effektbalansen.

  3. NilsLennart skriver:

    År 2009 skrev den kloke ekonomen Klas Eklund VÅRT KLIMAT. Där konstaterar han att klimatet är globalt och att satsade subventioner skall satsas där de gör mest nytta. Att bygga vindkraft i Sverige och därtill tillhörande överföringsledningar var nästan lika dyrt som att bygga CCS vid nya kolkraftverk. En krona skall satsa där det ger mest utdelning och det är inte vindkraft i Sverige.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet