Nya elnät kan påverka priserna i Sydsverige

Nya elnät kan påverka priserna i Sydsverige

Det är bara dagar kvar till Sverige delas in i elområden. Underskott på el gör att priserna i Sydsverige blir högre än i resten av landet. Second Opinion reder ut förutsättningarna för att förbättra läget och pressa priserna. Förbättrade överföringsmöjligheter framförallt norrut gör skillnad, men dröjer ännu ett par år.

Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi

Den maximala elproduktionen i elområde fyra – i södra Sverige – är drygt 2 000 MW. Den maximala konsumtionen är drygt 5 000 MW. När det går åt som mest el är alltså underskottet åtminstone 3 000 MW, vilket motsvarar 1 500 vindkraftverk som går för fullt, eller mer än vad hela Oskarshamns kärnkraftverk kan producera som mest. 

Detta är orsaken till att priserna i södra Sverige nu bedöms bli högre än i övriga Sverige. Elområde fyra kan importera el från fyra håll:
– norrifrån, från elområde tre, maximalt 5 300 MW
– från Danmark via en kabel till Helsingborg, maximalt 1700 MW
– från Tyskland via en kabel till Trelleborg, maximalt 600 MW
– från Polen via en kabel till Karlshamn, maximalt 600 MW

Totalt kan elområde fyra importera maximalt 8 200 MW. Allt förutsätter att förbindelser och elproduktion fungerar perfekt.

Import har alltså betydligt större betydelse än den egna elproduktionen i elområde fyra.

Men läget är inte sällan så att när priserna är höga i elområde fyra jämfört med övriga Sverige, så är priserna ännu högre i Danmark, Tyskland och Polen och då sker export från område fyra. Om exporten söderut från elområde fyra exempelvis är 2 000 MW kan behovet av import till elområde fyra – som då måste ske norrifrån, från elområde tre – nå 5 000 MW, alltså nära den maximala nivån.

Förbindelserna söderut innebär dock försörjningstrygghet för hela Sverige när det exempelvis är mycket kallt högtrycksvärder.

När nätkapaciteten inte räcker till för att täcka förbrukningen stiger priset i elområde fyra och jämnas ut mot det kontinentala priset. Priset kan behöva höjas så mycket att exporten vänds till import och höjningen kan även medföra att förbrukningen minskar.

Exemplet ovan illustrerar överföringsproblemet: om förbrukningen är i topp och exporten söderut likaså, så räcker inte överföringskapaciteten från område tre till.

Det finns tre sätt för elområde fyra att komma till rätta med underskottet för att reducera elpriserna:

– Minska elförbrukningen
– Öka elproduktionen
– Förbättra möjligheterna att importera genom nya kablar till närliggande områden

Second Opinion ska i några artiklar utforska dessa möjligheter och här startar vi med frågan om överföringskapacitet.

– Just nu pågår tre stora projekt som kommer att förbättra möjligheten till export och import med våra grannländer, säger Ulf Moberg som är teknisk direktör på Svenska Kraftnät. De aktuella projekten:

• Fenno-Skan 2, en ny likströmsförbindelse mellan Sverige och Finland. Ökar kapaciteten med 800 MW. Tas i drift 2011.

• NordBalt, en ny likströmsförbindelse mellan elområde fyra i Sverige och Litauen. Kapacitet 700 MW. Tas i drift 2015.

• SydVästlänken, en kombinerad växelströms- och likströmsförbindelse mellan Närke och Skåne och mellan Småland och Norge. Länkens kapacitet är ca 1400 MW och innebär en stor ökning av överföringskapaciteten till elområde 4, möjliggör en stor ökning av tillgängligheten på befintliga utlandsförbindelser mellan Sverige och kontinentala Europa och innebär en kraftig ökning av kapaciteten mellan Sverige och Norge. Den svenska delen beräknas tas i drift 2014 och den svensk-norska 2018.

De förbindelser som påverkar elområde 4 i någon större utsträckning är SydVästlänken och NordBalt, berättar Ulf Moberg. SydVästlänken ökar kapaciteten rejält till elområde 4 medan NordBalt kommer att belasta snitt 4 mellan elområde 3 och 4 hårdare, åtminstone inledningsvis då det sannolikt kommer att vara export på förbindelsen.

Men det dröjer alltså ett par år innan nya förbindelser kan vara på plats. Till nyhetsbyrån Montel säger energiminister Anna-Karin Hatt att hon hade föredragit om indelningen i elområden hade fått vänta till förbindelserna var bättre utbyggda.

– Just nu analyserar Svenska Kraftnät behovet av överföringskapacitet mot våra grannländer efter 2018 och fram till 2025 i det arbete som går under namnet Perspektivplan 2025 och som ska utgöra vår långtidsplan för utbyggnad av stamnätet, fortsäter Ulf Moberg.

Analyserna beräknas vara klara under första halvåret 2012 och omfattar studier av förbindelser till Tyskland, Polen och Själland, men även ytterligare förbindelser till Finland och Norge. Som underlag för beslut använder man modeller som bedömer hur prisskillnader påverkas med olika överföringsförbindelser.

– Om prisskillnaderna, det vill säga begränsningarna mellan elområden, minskar så åstadkoms nytta. Vi utgår från de åtgärder som ger störst nytta för konsumenter och producenter, men det är inte så att det går att ekonomiskt motivera att bygga bort alla prisskillnader och det finns även andra drivkrafter som gör investeringar nödvändiga, avslutar Ulf Moberg.

Fotnot: Svenska Kraftnät har tillsammans med de övriga nordiska stamnätsoperatörerna samt Estland nyligen lanserat en informationstjänst som visar flödet av el mellan elområdena och som uppdateras varje minut.

8 Kommentarer
Av Mats Olin
Ansvarig utgivare Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Curt Widlund skriver:

    När inga elöverföringsflaskhalsar finns mellan EU länderna (EUs beslut) kommer priserna att utjämnas mellan länderna. (EU kallar det för harmonisering).
    Låter harmoniskt men betyder att priset i Sverige kommer att mycket drastiskt höjas.

  2. staffan pappila skriver:

    Vilat med denna kommentaren fram till jul. Nu kan jag inte vera snäll längre! Hade Eon samma avkastnng på kapital utan usläppsrätter? Tycker Du att Norge borde sälja ut sina oljefält? Du skriver:” Får vi fortsätta att vara lyckliga nog att ha öppna gränser så är ägandet av underordnad betydelse.”
    Jag tror inte det norska folket skulle rösta på Dig om du framförde sådana nyliberala marknadslösningar som norsk statsministerkandidat. Du hävdar att det spelar ingen roll om vi har svenska eller utländska ägare.
    Analogt torde vara avregleringen av äldreomsorg och skolor. Utlandsplacerade riskkapitalbolag dränerar svensk välfärd på skattepengar. Rapport efter rapport redovisar detta. Frhandel=samhällsnytta, säger Alis. Förvåna Dig inte om den borgeliga rageringen redan i januari kommer att vidta åtgärder så denna blödarsjuka frihandel upphör med en fet kork.

    Anar att Du stöt på uttrycket ”perfekt konkurrens”. Du skulle läst det finstilta: Detta är bara en teoretisk modell som varenda nationalekonom redan på B-nivå vet bara fungerar i Platons Idévärld. I Sinnevälden är alla marknader imperfekta. De regleras alla, mer eller mindre.

    Svensk elförsörjning kan alltså köpas upp kinesiska kapitlstarka bolag utan att Du ens i en djup dröm skulle kunna tillstå att detta faktiskt skulle kunna missgynna Sverige? Isåfall är Du den enda levande Homo Economicus jag någonsin polemiserat mot. Eller bara godtroget naiv.

  3. Gunnar Ålfors skriver:

    Pappis
    Skulle gärna svara bättre om jag förstod dina dunkla frågor bättre. Skall dock försöka, med reservation att du är otydlig.
    Undervisat har jag gjort under de 4 decennier jag jobbat med elmarknader.
    Alla lekmän skall skriva oavsett hur lite de vet. Tycker om second-opinions. Oavsett vem som är mindre duktig så blir priset högre om många är mindre duktiga. Utvecklas investeringarna i ny produktion långsammare än tillväxten i elkonsumtion så stiger priset. Fast det beror naturligtvis även på det rörliga priset på produktionen och därmed på råvarupriserna, som kol, olja o gas. Förr, nu och säkert väldigt långt in i framtiden ligger fossilkondensen på marginalen. Detta inte bara i Norden utan även i hela Europa o hela världen.
    Visst är det politiska beslut som gett oss (för tjänster, kullager, skiftnycklar, smart-fones, bilar, papper, metaller mm)den optimala handeln med frihandel, lyckan att slippa gamla hämmande tullar. Internationell marknad har gjort att vi sluppit gammaldags dyr o ineffektiv protektionism. Alla forskare är samstämmiga i att frihandel ger bäst samhällsekonomi.
    Barsebäcks nedläggning var självklart inte bra för elpriserna o då speciellt dåligt i södra delen av Norden (Själland m fl. öar samt Sydsverige). Sydkraft (Nu eon) har ungefär samma priser som andra i samma område eftersom konkurrensen fungerar. Den säljare som skulle försöka hålla högre priser tappar sina kunder.
    I Norden skulle kundernas elpriser vara ungefär lika utjämnade som de i är i varje el område i Sverige om näten vore starka men framförallt om de statliga pålagorna vore mer lika. Detta eftersom de många el säljarna (120 bara i Sverige) alla (även de stora bolagens säljenheter) köper sin el på samma elbörs. Nu har vi ju i Sverige extremt stora statliga påslag (Elskatt som är väldigt hög, utsläppsrätter, elberedskapsavgift, elcertifikatsavgift, kärnkraftsskatt, vattenkraftsskatt mm o så moms även på allt detta statliga).
    Visst är det svårt med klimatpolitik o den är ofta besvärlig för att få bra ekonomi o energi. Dock har jag inte skrivit om den.
    Osannolikt att svensk vattenkraft skulle ”gå i graven”. Om Vattenfall (knappast troligt) eller andra bolag skulle gå under är mindre intressant. Vattenkraften finns ju ändå här. Får vi fortsätta att vara lyckliga nog att ha öppna gränser så är ägandet av underordnad betydelse.
    Samma sak gäller massa- pappersindustrin, bilindustrin, gruvindustrin mm.
    Allt detta kanske är svårt att förstå om man inte följt historien. Ekonomi, samhällsvetenskap, protektionism, frihandel o liknande men så är det i alla fall.

  4. Staffan Pappila skriver:

    Kompletterande fråga till Ålis: Om Sverige i en framtid skulle visa sig vara urusla på att producera el, dvs säga bli utkonkurrerade av effektivare internationella aktörer, skulle då Vattenfall (m fl) gå i graven? Precis som varven i början på 80-talet. Skulle det vara OK? Eller tar marknaden hänsyn till försörjningsberedskapen?

    Undrar Pappis

  5. Staffan Pappila skriver:

    Till Gunnar: Har redan svarat Dig under Mikael Odenbergs inlägg. Hoppas vid Gud att Du aldrig undervisat i Ditt yrkesliv. Varför trycka ner en lekman som undrar över våra framtida länk-grannars investeringsgrad? Varför ska bara sådana som ”fattar ngt om elmarknaden” skriva här? Eller är det kanske så att Du inte tycker om second-opinions?

    ”Sälja dyrt” skulle, förstår Du Gunnar, kunna tolkas som en relation. Ponera att Sveriges elproduktion om 10 år överstiger dagens med råge och att Tyskland, Danmark med flera inte varit lika duktiga på att höja sin, då menar jag att elen blir ”dyrare” än idag . Iallafall i elområde 4 där jag bor.

    Din marknad är inte alla gånger så optimal som Du gör gällande i Dina kommentarer runt om på nätet. Politiska beslut ligger bakom det mesta. Hela elmarknaden är omgärdad av politiska beslut. Barsebäcks nedläggning, utsläppsrätter, energiskatter, elcert., Sydkrafts försäljning mm. Det finns ett ständigt återkommande mantra i Dina inlägg. Låter ungefär såhär: ”Detta leder till bästa samhällsekonomi eftersom vi lyckligtvis har frihandel och inte gammaldags protektionism med tullar och annat effektivitetshindrande”.

    Jag skulle vilja att Du preciserar Dig. Gäller detta all produktion, oavsett vara eller tjänst? Dagens klimatpolitik är helt politiserad. Energiproduktion är idag underordnad denna politik. Kanske är el en produkt som inte går att jämställa med kullager, skiftnycklar och smart-phones.

    Vad säger Du, Gunnar? Eller var jag bara dum igen? Då vädjar jag till Din stora visdom: Visa ödmjukhet.

    Vänligen, Staffan Pappila

  6. Gunnar Ålfors skriver:

    Egendomligt inlägg. Visst skrivs, mycket, om det efterfrågades. Samhällsnytta=marknadsanpassning. Alla varianter (socialism mm) har själva bevisat sin sämre förmåga. Visst gynnas både vi o andra av frihandel. Motsatsen/protektionism har prövats i århundraden med dåligt resultat.
    Visst investeras det på många andra håll. Sälja dyrt gör ingen. Det säljs när andra betalar mer o köps när motsatsen gäller. Vi köper faktiskt ibland mycket när det är billigare från utlandet.
    Skatterna ja. Pålagorna på el är enorma. Vatten- o kärnkraftsskatt, elcertifikats- o elberedskapsavgift mm. Och sen moms på allt (även på de statliga pålagorna). Förmögenhetsomfördelning sker i alla fall inte via elkostnaden.
    Staffan verkar inte ha fattat någonting om elmarknaden men skriver ändå.

  7. Staffan Pappila skriver:

    Det skrivs aldrig om storlek på och vilken typ av elproduktion som alla framtida sammanlänkade länder har. I ekonomistisk anda spelar detta kanske ingen roll. Samhällsnytta kanske inte alltid är detsamma som marknadsanpassning. Förr talades om landets elförsörjning, nu talas om en europeisk elmarknad. Gynnas vi i Sverige nödvändigtvis av detta?

    Idag investeras i Sverige enorma pengar i elproduktion och kraftnät. Görs detta i Litauen, Polen m fl? Om inte, så kommer nog större delen av Sverige på sikt bli ett elområde 4 (läs: exportland). Skulle alltså vilja veta om alla andra länder är lika ”duktiga” som vi. I och för sig bra om Sverige kan sälja dyr el till utlandet. Kanske skatterna skulle kunna sänkas, om inte så fortsätter den enorma förmögenhetsomfördelningen.

  8. Gunnar Ålfors skriver:

    Mycket intressant, bra o informativt. Mer sådant!

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet