Norge tar samlat grepp på miljö och elproduktion

Norge tar samlat grepp på miljö och elproduktion

I Norge vill regeringen se ett helhetstänkande för vattenkraften där miljövärden och värdet av elproduktion ska vägas samman.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi

Hur ska en älvs värde för fisk och naturliv vägas mot nyttan av elproduktion från vattenkraft? Den svåra frågan har Norges energi- och miljömyndigheter tagit sig an på uppdrag av Norges regering.  
– Utgångspunkten är att villkoren för ett antal vattenkraftverk ska revideras de kommande åren. Vår uppgift är att ta ett samlat grepp på bland annat miljö- och elproduktionsfrågor för att kunna värdera var miljöinsatser kan göra störst nytta.

Det säger Per Sanderud som är chef för den statliga myndigheten Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) och som, i samarbete med Direktoratet for Naturforvaltning, i maj 2013 ska redovisa en prioriteringslista till den norska regeringen. Prioriteringslistan ska svara på var de sammantagna vinsterna med miljöförbättringar kan antas överskrida kostnaderna i form av tappad elproduktion. I listan ska det även framgå vilka vattendrag som kan vara möjliga för utökad produktion när miljöaspekterna vägts in.

– Det är orealistiskt att förvänta sig miljöåtgärder som reducerar elproduktionen i alla aktuella vattenkraftverk, menar Per Sanderud.

En prioriteringslista ska därför även bidra till mer realistiska lokala förväntningar, enligt regeringsuppdraget.

– Frågan är var får man störst miljövinst per kilowattimme minskad elproduktion. Är vi villiga att ge upp ett antal kilowattimmar för att laxen ska kunna komma upp i älven? Var är värdet för turismen störst? Det är exempel på frågor som vi kommer att väga in, säger Per Sanderud.

Det finns ingen mall som gör att det enkelt går att jämföra olika värden. Till slut handlar det om en bedömning som landar i en prioriteringslista där det ska framgå vilka vattendrag som är värda att minska produktionen i och vilka som inte är det, menar Per Sanderud.

– I Norge har det tidvis varit mycket debatt om olika anläggningar för elproduktion och den miljöpåverkan som sker, och det kommer nog bli en hel del diskussion även om denna prioritering så småningom. Men meningen är att diskussionen ska utgå ifrån ett helhetstänkande där man väger in både miljö och ekonomi.

En konsekvens av detta är att beslutsfattarna blir tvungna att ta ställning till helheten. I Sverige finns inte denna mekanism inbyggd i beslutssystemet och beslut kring olika vattenkraftverk fattas var för sig och det finns inget prioriteringsarbete liknande det norska planerat.

– Totalt sätt behöver vi en viss elproduktion och en tappad kilowattimme på ett ställe måste tas igen någon annan stans. Norge har förbundit sig att 67,5 procent av energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara källor år 2020, fortsätter Per Sanderud.

FAKTA OM SVENSK OCH NORSK VATTENKRAFT

Norges elproduktion består av nästan uteslutande vattenkraft varav en stor del går på export. I Sverige kommer knappt hälften av elen från vattenkraft. Den svenska elproduktionen från vattenkraft är ungefär 65 TWh per år och den norska nästan dubbelt så stor. Därmed står Sverige och Norge för mer än en tredjedel av den vattenkraftbaserade elen i EU.

Svensk och norsk vattenkraftel har fått en allt större betydelse för det europeiska energisystemet i och med introduktionen av förnyelsebar energi som exempelvis vindkraft. Vindkraft ställer krav på reglerkraft som kan kompensera när det inte blåser och då finns det knappast något bättre energislag än vattenkraft att reglera med.

3 Kommentarer
Av Mats Olin
Ansvarig utgivare Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Robert Wilson skriver:

    Hej!

    Vi är många i Sverige/Sundsvall som har försökt påverka Statkraft angående deras sätt att föra vattnet i viforsen. Vi får många fina lovord samt ursäkter av Statkraft men de fortsätter hänsynslöst dräpa ljungan. De visar inte hänsyn till fiskyngel/fisk/vattendjur mm.

    http://www.svt.se/nyhetsklipp/regionalt/mittnytt/article1463239.svt

    Den här sänkningen i lördags är ju bara toppen på isberget. Det här är inte hållbart så ni måste göra någonting! Jag vill inte veta hur förstörd ljungans framtid är redan nu. Om inte Statkraft tar sitt ansvar är väl ni en myndighet med mandat att göra något? Om inte annat kanske ni kan föra ärendet vidare till någon annan norsk myndighet. Statkraft är ju ändå ett norskt företag så det är väl rimligt att norska myndigheter i sin tur styr upp situationen? Har även kontaktat svenska myndigheter.

    Mvh/

    Robert Wilson

  2. Lars Persson skriver:

    ”Totalt sätt behöver vi en viss elproduktion och en tappad kilowattimme på ett ställe måste tas igen någon annan stans.”
    Varför då ? längre ner står det att en stor del går på export för att balansera vindkraft mm .
    Det går alltså inte att spara vatten till laxen pga vindkraften ,det lär fortfarande finnas mänskor som anser att vindkraft är miljövänligt .

  3. Mia Westerlund skriver:

    Vad menas med att ”Norge har förbundit sig att 67,5 procent av energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara källor år 2020”? Åtminstone sett över ett år har man väl redan idag 100% vattenkraft, så det är väl inget ”krav” som är det minsta begränsande? Sverige däremot skulle kunna ligga nånstans på de siffrorna?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet