De baltiska länderna kopplade nyligen bort sig helt från det ryska elsystemet. Elkabeln Nordbalt mellan Sverige och Litauen är i sammanhanget avgörande för det baltiska systemets driftsäkerhet. Problemet är att Nordbalt just nu driftas med hjälp av en nödlösning som automatiskt kopplar bort Nordbalt vid en störning. ”Läget är fortfarande detsamma. Vi kan inte avveckla systemvärnet”, uppger Svenska kraftnät.

Den 8 februari kopplade Baltikum bort sig från helt från det ryska elsystemet. Nu är man en del av det europeiska kontinentala elsystemet.

Bild: NordBalt ansluts 2013 till det svenska stamnätet vid Nybro i Småland.  Foto: NCC.

De baltiska länderna är dock fortfarande beroende av att utlandsförbindelserna är intakta och kan bistå med el. De är närmare bestämt Nordbalt mellan Klaipėda i Litauen och Nybro i Sverige, Estlink 1 och 2 mellan Finland och Estland, samt en landbaserad kabel mellan Polen och Litauen. Här spelar Nordbalt med en kapacitet på 700 MW en central roll.

När Svenska kraftnät kommenterar Baltikums bortkoppling från grannen i öst skriver man att det ”viktigaste bidraget från Sverige i denna frigörelseprocess är sjökabeln NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Klaipéda i Litauen.”

Vad Svenska kraftnät inte berättar är att Nordbalts funktion just nu är beroende av en så kallad systemvärnslösning. Det är en slags nödlösning som innebär att Sverige automatiskt kopplar bort Nordbalt om det svenska elnätet skulle överbelastas eller få ett frekvensfall.

”En systemvärnslösning är en slags förprogrammerad digital säkerhetslösning som reagerar på några millisekunder. Om vi får ett ledningsfel i Småland som riskerar att överbelasta det svenska systemet kommer NordBalt att kopplas bort automatiskt och blixtsnabbt för att inte det svenska nätet ska kollapsa”, sa Anders Danell, kraftsystemanalytiker systemdesign på Svenska kraftnät när Second Opinion skrev om Nordbalt för drygt tre år sedan.

En systemvärnslösning för en så pass viktig kabel som Nordbalt är dock inte tillåten enligt EU.

”Vad vi gör är att vi då flyttar ett fel som inträffar i Sverige till Litauens gräns. Enligt de regler som finns kring de här inom EU får vi inte göra det”, sa Anders Danell till Second Opinion.

Veckorna innan de baltiska staterna kopplade bort sig från det ryska elsystemet utsattes flera av de här kritiska undervattenskablarna för förmodade ryska sabotage vilket Second Opinion skrev om nyligen.

Då uttalade sig Reigo Kebja som sitter i styrelsen för estniska stamnätsbolaget Elering om hur kritisk Nordbalt är.

”Vi är redo för olika scenarier, men det skulle bli mer kritiskt om både Estlink 1 och Nordbalt-ledningen till Sverige hade fallit bort.”

Så varför är en så pass viktig elkabel som Nordbalt kopplad till en systemvärnslösning? En lösning som dessutom inte är tillåten av EU.

Orsaken är att byggnationen av en ny elledning mellan Ekhyddan-Nybro i sydöstra Sverige blivit kraftigt försenad. Den elledningen är en förutsättning för att ge driftsäkerhet för NordBalt.

”Transmissionsnätet behöver förstärkas för att minska risken för strömavbrott. För att klara belastningar som kan uppstå på grund av NordBalt behöver transmissionsnätet kring Nybro förstärkas med två nya ledningar: Ekhyddan–Nybro och Nybro– Hemsjö”, skriver Svenska kraftnät i motiveringen till varför ledningen mellan Ekhyddan-Nybro ska byggas.

Ekhyddan – Nybro klassades redan 2017 som ett  Project of Common Interest (PCI) av EU. Det betyder att ”projektets genomförande har en särskild viktig funktion för den gemensamma europeiska elmarknaden”.

”Man får inte glömma att NordBalt var den ursprungliga anledningen till att vi bygger de här ledningarna (Ekhyddan-Nybro), sa Anders Danell till Second Opinion.

Så hur försenat är ledningen mellan Ekhyddan-Nybro?

Projektet påbörjades 2012 och enligt den första planen skulle de här viktiga ledningarna ha driftsatts 2021, men återkommande överklaganden av framför allt olika markägare har försenat byggstarten.

I oktober 2024 fattade Energimarknadsinspektionen beslut om nätkoncession för ledningen vilket borde innebära att Svk kan börja bygga ledningarna. Då räknade Svenska kraftnät med att påbörja byggnationen av Ekhyddan-Nybro år 2029.

Men nu har det beslutet överklagats till regeringen av en rad markägare.

– Det betyder att vi måste invänta regeringens besked innan vi kan säga något om en eventuell byggstart. Det brukar ta åtminstone ett år, säger Joel Nylin, kommunikatör på Svenska kraftnät till Second Opinion.

”EU har ständigt ställt frågor om varför vi är försenade eftersom det är ett gemensamt projekt. Departementet (regeringen) vet om det här”, sa Anders Danell till Second Opinion för tre år sedan.

Avdelningen Kraftsystem på Svenska kraftnät konstaterar i ett mejl till Second opinion att det betyder att Nordbalt fortsätter att drivas med en nödlösning.

”Läget är fortfarande densamma. Vi kan inte avveckla systemvärnet innan ledningen mellan Ekhyddan-Nybro är på plats.”