DEBATT
En seriös elnätsdebatt måste våga lyfta behovet av investeringar, skriver Tomas Malmström på Energiföretagen Sverige, i en replik. Han är kritisk till Bengt Ekenstiernas misstänkliggörade av Sveriges elnätsföretag.

Bengt Ekenstierna väljer att beskriva elnätsfrågan på ett sätt som misstänkliggör de svenska elnätsföretagen och får en hel bransch att framstå som oseriös. Att det är kvalitetsdrivna, effektiva och ansvarstagande elnätsföretag som ser till att Sverige har elleveranser av högsta kvalitet tack vare ett välskött elnät är inte en del av berättelsen. Vad är poängen med att debattera Sveriges elnätsinfrastruktur med en så skev beskrivning av hur det förhåller sig?

Elnätsföretagen “hotar”, kan vara en del av en “ohederlig allians” och investeringssiffrorna är “hittepå”. Det är så Ekenstierna väljer att beskriva Sveriges elnätsföretag och deras agerande. Nivån av saklighet är låg då behovet av en saklig och välbalanserad debatt kanske aldrig har varit större.

Ekenstierna säger till exempel att förra regleringsperioden hade en avkastningsränta på 2,16 procent när den i själva verket justerades till 3,39 procent, att investeringar i elnätet i princip är riskfria när den regulatoriska risken är påtaglig eller att Advokatsamfundet skulle stötta elnätsföretag när det handlar om juridiska ombud.

Dessutom måste begreppet ”överkompensation” förklaras närmare, då det används på ett förvillande sätt inte bara av Ekenstierna. De som använder begreppet menar att kostnadsutvecklingen på elnätsanläggningar uppskattad med BKI (Byggkostnadsindex) har överstigit den generella inflationen KPI (Konsumentprisindex) och att det då skulle vara fråga om oskälig överkompensation där elnätsföretagen har överträtt gränserna i regelverket. Men det är fel, eftersom det de facto är BKI, och inte KPI, som regelverket föreskriver som det mått som ska användas för värdering av elnätsanläggningarna.

BKI är ett index som på ett bättre sätt än KPI stämmer överens med den faktiska kostnadsutveckling som elnätsföretagen i verkligheten möter för sina investeringar När Sveriges elnät lyfts i samhällsdebatten handlar det som regel om priset.

Vi har full förståelse för det perspektivet och att nivån på elnätsavgifterna är angelägen för kunderna. Men bakom höjda elnätsavgifter gömmer sig ett annat angeläget perspektiv som oftast inte alls tar samma plats: de samhällsviktiga investeringarna.

Elnäten är en av Sveriges viktigaste infrastrukturer och är helt avgörande för hela vårt moderna samhälle. Tack vare ett gott arbete och investeringar i rätt tid har Sveriges elnät en leveranssäkerhet på 99,99% och det är elnätsbranschens ansvar att fortsätta leverera el varje sekund, året om till alla Sveriges hushåll och företag. Medarbetare i elnätsföretagen förvaltar det ansvaret och arbetar hårt för att elnäten ska fungera till kundernas belåtenhet.

Elnätspriserna påverkas av både kostnader och investeringar
Omfattande satsningar i elnätet är nödvändiga. Stora delar av dagens elnät byggdes på 1970- och 80-talen. De flesta komponenter håller i cirka 40–50 år, så mycket behöver därför nu bytas ut samtidigt. Elnätet måste moderniseras och byggas ut. Gamla stationer, ställverk och ledningar byts ut och kapaciteten behöver öka så att fler företag och hushåll får el.

Dessutom förväntas elbehovet att öka snabbt i takt med att industri, transporter och samhället i stort elektrifieras. Eldrivna bilar, bussar, lastbilar, arbetsfordon och entreprenadmaskiner kräver en utbredd laddinfrastruktur, vilket i sin tur kräver ett elnät med betydligt högre kapacitet än tidigare på många nya platser och därför behöver mycket byggas om.

Elnätsföretagen agerar inom ramar som Energimarknadsinspektionen sätter
Elnätet är inte skattefinansierat utan i själva verket bekostas hela den svenska elnätsstrukturen – från de lokala näten till de stora stamnäten– av elnätsavgifterna som kunderna betalar, med andra ord även Svenska kraftnäts enorma investeringar.

Elnätsföretagens ekonomiska ramar (intäktsramarna) beräknas utifrån varje företags verkliga nät och de skäliga kostnader som elnätsföretagen tillåts få täckning för under kommande fyra år. En historisk referenskostnad har då justerats med ett effektiviseringskrav. En omprövning av beslutet sker efter reglerperiodens slut, enligt samma beräkningsmetod men då på basis av verkliga siffror och inte elnätsföretagens prognoser som används inför perioden för investeringar, utrangeringar och vissa av kostnaderna. Elnätsregleringen ser likadan ut för alla elnätsföretag – oavsett om ägarna är privata, statliga eller kommunala.

Det innebär att priserna styrs av samma regelverk för hela elnätsbranschen. För perioden 2024-2027 beräknas elnätsföretagen investera 30 miljarder kronor per år, det vill säga 120 miljarder kronor. Men det är först när investeringarna är gjorda som intäktsramarna påverkas och kostnaden därigenom kan tas ut på elnätstariffen.

Att lyckas balansera mellan behoven av investeringar och skäliga avgifter för kunderna är en av Energimarknadsinspektionens uppgifter när elnätsregleringen utformas. Vi i elnätsbranschen vill fortsätta vara en del av det arbetet och bidra med saklighet och kompetens för att den framtida elnätsregleringen ska hitta den balansen.