Med en nationell värmestrategi skulle vi få den långsiktighet som behövs för att utveckla värmesektorn. Det menar riksdagsledamoten Lorentz Tovatt, som är Miljöpartiets klimat- och energipolitiska talesperson. Han hoppas få en bred politisk uppslutning bakom ett sådant initiativ.

Den svenska värmemarknaden omsätter årligen 100 miljarder kronor och kunderna använder 100 TWh värme. Uppvärmning har dessutom en tydlig koppling till Sveriges mål inom cirkulär ekonomi och är avgörande för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsstat. Ändå är värmemarknaden förvånansvärt anonym.

– En förklaring till att värmesektorn är så anonym är att många har bilden av att den fungerar bra utan några större fossila utsläpp och att den är färdigutvecklad. Det stämmer ju delvis och den stora vinsten är ju redan är gjord genom att värmesektorn nästan helt har blivit av med det fossila bränslet, säger Lorentz Tovatt och fortsätter:

– Men vi ska inte luta oss tillbaka, utan det finns fortsatta utmaningar. För att utveckla systemen och marknaden på ett så optimalt sätt som möjligt ser vi att det behövs en nationell värmestrategi, som tar ett brett grepp på frågan, säger Lorentz Tovatt.

Miljöpartiet lade fram detta förslag redan 2019 inom ramen för energiöverenskommelsen, men när Kristdemokraterna och Moderaterna lämnade överenskommelsen i december samma år såg de ingen framkomlig väg att få en bred uppgörelse för ett sådant förslag.

– Jag får medhåll från andra partier att värmefrågorna är viktiga, men när det kommer till konkret handling är intresset inte så stort, tyvärr. Så var det precis innan energiöverenskommelsen sprack, men också efter. Jag hoppas dock att det ska bli bättre framöver, för det behövs en långsiktighet kring värmemarknadsfrågorna, säger Lorentz Tovatt

– Värmesektorn påverkar dessutom en rad andra områden, inte minst elsystemet – där vi genom att konvertera direktverkande el till annan uppvärmning kan sänka effekttoppar och där kraftvärmen spelar en mycket viktig roll lokalt för effektsituationen.

Värmemarknaden kan därför vara en viktig möjliggörare. Samtidig står branschen inför flera utmaningar som tuffa effektiviseringsmål, hårdare hållbarhetskrav, en förändrad bränslemarknad och krav på ökad cirkulation av resurser.

Energimyndigheten har nyligen fått i uppdrag av regeringen att analysera solvärmens potential och att ta fram en nationell vätgasstrategi – vilka båda har bäring på värmemarknaden.

Lorentz Tovatt tycker att dessa uppdrag är viktiga och steg i rätt riktning, men anser att det även behövs ett helhetsgrepp kring värmefrågorna. Han vill att man i strategiarbetet bland annat går igenom potentialen i alternativa bränslen, vilken funktion värmesystemet ska ha framöver samt olika hållbarhetsutmaningar.

– Vi behöver även titta närmare på bioenergi. Det gäller hållbarhetsfrågor som biologisk mångfald, men också dess klimatpåverkan samt lösningar som CCS.  Vidare behöver vi hantera biobränsle till förbränning så varsamt som möjligt, inte minst med tanke på att vi ser en allt större efterfrågan inom andra sektorer som transporter och industrier.

– Ytterligare en mycket viktig fråga för branschen är styrmedel. När vi slöt energiöverenskommelsen så fanns det med en punkt att vi skulle ta fram en långsiktig plan för fjärrvärmen, men det skedde aldrig – delvis på grund av att överenskommelsen sprack.

– Jag skulle vilja att vi tillsammans med de andra partierna nu tittar på långsiktigheten för hela värmemarknaden och hur vi kan utveckla den tillsammans. Där är en nationell värmestrategi central och med en bred politisk uppslutning skulle vi få den långsiktighet som behövs för att utveckla värmesektorn.