Lennart Söder har inte förstått vindkraftens kostnader och krav

Lennart Söder har inte förstått vindkraftens kostnader och krav

Lennart Söder och KTH sprider förenklade och ovetenskapliga uppgifter som kan vilseleda beslutsfattare om vindkraftens integreringsmöjligheter till elkraftsystemet.

I Svenska Kraftnäts utredning, Storskalig utbyggnad av vindkraft (Dnr 617/2008), framgår att vattenkraftens reglerkapacitet redan idag är utnyttjad i hög omfattning. Energimyndigheten går i sin rapport, Vattenkraften och energisystemet (Er 2008:24), ett steg längre och anger att vattenkraften redan är fullt utnyttjad för detta. Vidare behöver större flödesförändringar, som idag begränsas från vattendomar, ändras. 

EU:s nya ramdirektiv för vattenkraftens implementering i Sverige kommer dock att leda till minskad möjlighet till utbyggnad av vattenkraftsproduktion och utökat reglerbehov. Svenska Kraftnät pekar dessutom på att efterfrågan på nordisk vattenkraft som reglerkraft kan komma att öka från länder i Nordeuropa som saknar denna resurs varför 5 300 MW utökat reglerbehov är konservativt räknat. Denna slutsats går dock stick i stäv med Lennart Söders uppfattning, att man snarare överskattat reglerbehovet.

Enligt Svenska Kraftnät handlar det bland annat om att tekniskt anpassa kraftstationerna till en högre reglerförmåga. Vattenkraften är den kraftkälla som är mest efterfrågad som reglerkraft och det finns få bättre miljövänliga alternativ. Reglering av en utbyggd vindkraft kommer emellertid att åtföljas av ryckig vattenkraftskörning med snabba vattenståndvariationer och åtföljande påfrestningar på de lokala biotoperna i vattendragen samt ökade påkänningar på turbinerna som i sin tur leder till ökade underhållskostnader.

Hur trovärdig är egentligen Lennart Söder och hans KTH-forskares Mikael Amelins, Calle Englunds och Andreas Fagerbergs slutsats att: ”Vattenkraften klarar av att balansera en stor utbyggnad av vindkraften upp till 30 TWh vindkraft”? Underlaget har dessvärre inte varit föremål för någon vetenskaplig tredjeparts granskning.

Söders modellsimuleringar måste därför utsättas för oberoende, vetenskaplig granskning och oberoende empirisk testning och validering. Att på grundval av detta underlag propagera för en omställning av hela energisystemet i ett land som Sverige som redan har en ”fossilfri” elproduktion är onödigt, riskabelt och kostsamt trots användning av de nya modeorden ”smart grids” och ”smarta elnät”. I Söders simuleringsprogram beaktas heller inte några ekonomiska begränsningar. Kanske anser man att kostnaderna saknar betydelse för dem som slutligen måste betala kalaset, nämligen skattebetalarna och konsumenterna.

Tydligen menar åtminstone Mikael Amelin att det finns en gräns för hur mycket vindkraft som det är rimligt att ha i ett elsystem men att den gränsen är ekonomisk, inte teknisk. Det finns dock många dimensionerande tekniska begränsningar av hur stor andel ”vindkraftsel” som kan vara ansluten i varje enskild punkt i våra eldistributionssystem för att bl.a. elkvalitets- (spänningsgodhets-) och elmiljökraven skall kunna uppfyllas. De svåra transienta problem som vindkraftverk kan ge upphov till i våra elnät får inte underskattas.

Inga trovärdiga rapporter har heller visat att vindkraften klarar gällande systemkrav avseende elkvalitét, tillgänglighet och leveranssäkerhet oavsett årstid med i det närmaste fossil- och koldioxidfria elleveranser till lägsta möjliga kostnad för oss elkonsumenter. Vi frågar oss därför vilka är de, enligt Söder, viktigaste åtgärder/insatser som erfordras för att kunna öka vindkraftens integrering i vårt elkraftssystem från 10 TWh till 30 TWh oavsett årstid och opåverkad elkvalitét, sårbarhet, tillgänglighet och leveranssäkerhet i hela landet? Och vad blir den totala kostnaden för nämnda åtgärder/insatser?

Det är också ovetenskapligt att, som Lennart Söder, göra direkta jämförelser med andra länders andelar av vindkraftsproduktion utan att klart tydliggöra för relevanta likheter och olikheter i de refererande ländernas elproduktion, elproduktionens användning och föreliggande växthusgasutsläpp för reglerkraft inkluderande reglerkraft för snabba aktiva störningar och balansregleringar.

Vi vill avslutningsvis hävda, att balansen mellan forskning, utveckling, marknadsutveckling och den helt oplanerade och osamordnade tillståndsgivningen inte har varit godtagbar inom vindkraftsområdet där stora summor läggs ned på att vidareutveckla alla våra i drift varande vindkraftsverksprototyper för drift i kallt- och isigt klimat på svenska skattebetalares och elkonsumenters bekostnad. Det som också står utom all tvivel är att det inte går att lösa alla tekniska problem på bästa miljö- och klimatmässiga sätt eller att dessa kan lösas med hjälp av vilseledande/ofullständiga forskningsrapporter som beslutunderlag.

Claes-Erik Simonsbacka
Elektromekanisk ingenjör Fd Teknisk managementrådgivare

Jonny Fagerström
Föreningen Svenskt Landskapsskydd

11 Kommentarer
Av Jonny Fagerström
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Jan Bengtsson skriver:

    Bort med tassarna från finansdepartementets
    skatter på el-räkningar och kärnkrafts-skatt,så att
    företagen kan växa till och nya företag får chansen
    att växa till innan de beskärs nästan ner till rötterna,dett skulle skapa välstånd hos oss
    nordbor.Men utopier kan bli verklighet även bland
    törnen,plötsligt händer det,nu till det skulle bli
    ett nytt startskott,men tag vara på de som har
    nya ideer och lät dem växa i god jordmån utan
    pålagor i tex. 5 år.

  2. Jan Bengtsson skriver:

    Nu när allt större tillverkning flyttas till lågprisländer,åtgår således allt mindre el i vårt
    land,men vår exportindustri kräver billig och
    miljöanpassad el,där vi vanliga konsumenter
    ska vara solidariska och stötta industrins sista
    bastioner,skog och vind kan ej ersätta bortfallet
    av kärnkraft,men nu lagas ej snart längre mat
    hemma,köken har bara blivit ett tom plats för
    köksbords-diskutioner,hur det var förr i världen
    men det kommer att rinna mycket vatten än
    innan världen märker att det hänt något.

  3. JAN BENGTSSON skriver:

    Hör upp alla experter tag bladet från munnen och
    gå ut i naturen av det som nu finns kvar och ta en kopp kaffe och sluta svamla om hur energin ska
    lösa allt vad tillväxt heter,skilj på frön och människor.

  4. Göran Sidén skriver:

    Idag har vi en av årets högsta förbrukningar av elenergi. Vid 11-tiden är förbrukningen i Sverige drygt 25 000 MW.
    Elpriset ligger på för årstiden måttliga nivåer vilket visar att tillgången på el är god. I Sverige är spotpriset på el ca 43€/MWh. På Jylland är det ett par euro billigare. Prisnivån visar att tillgången på elenergi är god i Norden.
    Det blåser bra i idag. Det finns ett klart samband mellan behovet av elenergi och hur mycket det blåser. Så vindkraft ökar inte behovet av reglerkraft vid de största behoven. Vindkraft bidrar automatiskt till att minska behoven av reglerkraft.
    I Danmark svarar vinden i dag för cirka halva elbehovet. Danmark kan exportera drygt 1100 MW till Tyskland och drygt 400 MW till Sverige. Sverige kan exportera 600 MW till vardera Polen och Finland.
    Varje nytt vindkraftverk som byggs i Sverige minskar risken att det blir brist, så att man måste använd det system för effektbegräsning som Svenska Kraftnät har upphandlat. Däremot kan det ökande överskottet exporteras till relativt goda priser.

    1. Kurt Ericson skriver:

      För varje vindkraftverk som byggs så minskas livsutrymmet för både folk och fä! Förbjud sk-ten!

  5. Carlos Lysebring skriver:

    Sammanställning varför det inte är lagligt att starta vindkraftverk utan stängsel och skyddsavstånd:

    EU-lag, Maskindirektivet (MD) gäller över svensk lag PBL, plan och bygglagen och Miljöbalken.

    Det gäller
    MD 98/37/EC ersatt av MD 2006/42/EC, LVD 73/23/EEC ersatt av LVD 2006/95/EC och EMCD 2004/108/EC.

    och att svensk standard inte ger rätt att CE-märka
    typ- och projektgodkännande i enlighet med SS-EN 61400-1, WT-klass S,(SS är svensk standard) inte innebär att säkerhetskraven för att få CE-märka samt ta i drift och i yrkesmässigt bruk vindkraftverk uppfylls.

    dessa bestämmelser bryts om / när vkv körs

    – Arbetsmiljölagen (1977:1160) – Allmänna skyldigheter, 3 kap. 8§,
    – Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) 18§ med stöd av Kungörelse med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar (89/392/EEC och 98/37/EC ersatt fr.o.m 2009-12-29 av 2006/42/EC), AFS 1993:10 har ersatts av AFS 2008:03
    – Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) 18§ med stöd av Föreskrifter om användning av arbetsutrustning (AFS 1998:4 – Jfr 89/655/EEC, 95/63/EC, 98/34/EC och 2001/45/EC), AFS 2006:04,
    – Lag 1992:1534 om CE-märkning.

  6. Carlos Lysebring skriver:

    I landet har vi ca 2000 små outnyttjade dammkraftverk med en kapacitet på ca 30 TRW/h. De har ca 3-5 ggr längre liftslängd en vindkraftsverken, den kan producera ström när behovet finns inte bar när det behaga blåsa. Investeringskostnaden skulle bli betydligt lägre en för den planerade vind kraften. Dock är många av dessa privat ägda så el certifikaten de ger rett till hamnar då ej direkt i kraftbolagens händer.

  7. Calle Lysebring skriver:

    Vårföre detta näringsminister är delägare i VKV hennes sån har en hög post i ett mycket stort vindkrafts projekt. Vår landsbygds minister skall ha flera på egen mark. Ser man lokalpolitiskt finns många C politiker med egenintressen i vindel. Vind bolagen vill åt el certifikat 17% vindel ger rett till att producera 83% fossil el. bönderna får upp till 150 000kr/ år och vind snurra. De små privata vattenraftverken får ej starta för många kommuner av miljö käl. Detta ser korrupt ut.

  8. Jens B Nilsson skriver:

    Väl värt att notera att de två utredningar som hänvisas till inledningsvis dvs. SK utredning, Storskalig utbyggnad av vindkraft (Dnr 617/2008) och i Energimyndighetens apport, Vattenkraften och energisystemet (Er 2008:24) finns uttalanden som sker helt utan underlag. För Energimyndighetens del grundas den rapporten på en rapport av Vattenfall. Vid kontroll av den rapporten, enkel genomläsning, står det klart och tydligt att hur mycket reglerkraft som finns i dagens elsystem (där också Norge ska inkluderas) är inte utrett. Rapporterna har skickats till Näringsdepartementet som inte remissat dessa eller lagt in dem i någon proposition utan istället helt enkelt slängt dem i papperskorgen. Lennart Söders utredning visar också att dessa rapporter hörde hemma just där, i papperskorgen. Vattenkraften har en extrem landsbildspåverkan också, det borde författarna fundera över mera.

  9. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Johan Montelius ställer följande intressanta frågar. ”Om svaret är som idag, från kärnkraft så är frågan vad skall vi då med vindkraften överhuvud taget?” ”Och till vilket pris?”

    Då vindkraften absolut inte är ett alternativ till kärnkraften, som baskraft, måste det tydliggöras vad det igentligen handlar om. Dvs. att kärnkraftens framtid inom svensk energipolitik måste klargöras inom de kommande, säg 2 till 3 åren. Sveriges 10 kärnkraftsreaktorer kan producera ca. 60 till 70 TWh baskraft per år och då är det naturligtvis oerhört viktigt och framför allt avgörande för vår framtida industriella konkurrenskraft, att en miljövänlig, fossilfri, driftsäker och tillförlitligt elkraftsförsörjning, som minst uppfyller nuvarande elkvalitétskrav kan garanteras.

    Av den totala svenska elproduktionen används ca 17 TWh till hushållsel, 28 TWh till uppvärmning, 26 TWh som driftsel samt ca 50 TWh inom industrin.

    Idag produceras vid de svenska vattenkraftverken ett normalår ca. 64 TWh. Variationen runt normalår är mellan +10 till -15 TWh beroende på variationer i nederbördsmängd. Enligt uppgift finns det en teoretisk utbyggnadspotential på vattenkraftverk till ca. 130 TWh. Av dessa anses 90 TWh vara ekonomiskt möjliga att utnyttja. Detta ger en utbyggnadspotential på ca 27 TWh. Större delen av dessa (21 TWh ) utgör dock vattensystem som är skyddade enligt miljöbalkens 4:e kapitel om nationalälvar och några andra älvsträckor. Av återstående 6 TWh har 3 TWh upptagits i riksdagens vattenkraftsplan. Av dessa har redan 1 TWh avslagits enligt naturresurslagen. Utbyggnadsmöjligheterna är små pga. folkligt motstånd i de berörda älvsträckorna och kritik från miljöorganisationer. Idag finns politiska beslut att uppnå en produktion om 66 TWh per år. Möjlig ytterligare utbyggnadspotential i skyddade älvsträckor uppskattas till ca. 5 TWh. De små vattenkraftsverkens utbyggnadspotential ur ekonomisk och teknisk synvinkel kan uppgår till 3-4 TWh.

    Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till de som inte förespråkar att nya kärnkraftsanläggningar skall ersätta våra gamla utgående anläggningar: Vilket/vilka elproduktionssystem skall ersätta bortfallet av den fossilfria och miljövänliga kärnkraftens (baskraftens) 60-70 TWh per år, om vi skall ha kvar våra basindustrier, minst med uppfyllande av nu gällande krav bl.a. med avseende på leveranssäkerhet, elkvalitét (spänningsgodhet) och som kommer att levereras till lägsta möjliga kostnader för oss elkonsumenter?

  10. Johan Montelius skriver:

    ”… upp till 30 TWh vindkraft””

    Låt oss anta att vi skall producera 30TWh vindkraft. För att göra detta behöver vi grovt räknat 17 GW installerad effekt vindkraft ( (30TWh/8544h)*5 ) och därmed ett ballanseringsbehov på lika mycket. Det är lika mycket som all installerad vattenkraft vi har idag.

    När det blåser så stänger vi alla vattenkraftverk och när det inte blåser så öppnar vi dem. Så långt allt bra (vi bortser från de rent tekniska problemen för ett tag), men vad har vi tjänat? Vi kan inte producera mer energi en kall februarivecka då vi verkligen behöver mer el. Om vattenkraften, utan tillbyggnad, enbart kan stå för halva effektbehovet en vindstilla vecka i februari så är frågan vart den andra halvan skall komma ifrån. Om svaret är som idag, från kärnkraft så är frågan vad skall vi då med vindkraften överhuvud taget? Och till vilket pris?

    17 GW vindkraft är ca 30-40 tusen vindkraftverk. Vem förutom vindkraftsindustrin tjänar på detta vansinne?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet