”Konsekvenserna av mp-politik visar sig allt tydligare”

”Konsekvenserna av mp-politik visar sig allt tydligare”

Kostnaden för anpassningarna av elsystemet beräknas leda till ett elpris på 65–70 öre/kWh på den nordiska elmarknaden, alltså mer än en fördubbling av dagens elpriser, trots att vattenkraften fortsatt antas producera el till dagens kostnader. Det skriver Joel Stacke, Michael Klein, Lars-Evald Kaliff och Per Fahlén.

Att miljöpartiet är motståndare till kärnkraft och att man företräder ett 100 procent förnyelsebart elkraftsystem är vida känt. Vi kan ha olika uppfattningar i sakfrågor men det minsta man kan begära är att fakta och påståenden kan verifieras på något sätt. Tyvärr lyser detta med sin frånvaro i deras argumentation.

Nu kommer nya tongångar från Miljöpartiet. Inte nog med att ett fungerande och lönsamt kärnkraftverk (Ringhals 1) har stängts mycket på grund av partiets medvetna arbete. Nu anser man att all befintlig kärnkraft ska läggas ner.

Många kanske tänker att det är ganska ointressant att diskutera vad ett 4,4 procentsparti tycker i denna fråga. Men det är miljöpartiet som styr regeringens energipolitik och detta är mycket allvarligt eftersom det leder till ett elsystem med kraftigt försämrad funktion, flerfaldigt ökade koldioxidutsläpp, tiopotenser större förbrukning av icke förnybara resurser, en mångfalt mindre hållbar elförsörjning, ödelagd landsbygdsmiljö samt kraftigt höjda elkostnader

Konsekvenserna av miljöpartiets politik visar sig allt tydligare, inte minst för företag och jobb i södra Sverige. Ett exempel, av många, är från sommaren då kärnkraftverket Ringhals 1 fick stötta upp södra Sverige med reaktiv effekt för stödtjänster som regionalt behövdes för god driftsäkerhet på Västkusten. Nu när R1 stängs minskar den befintliga överföringskapaciteten i stamnätet med ca 1000 MW p.g.a. stabilitetsproblem (motsvarar medeleffekten för ca 1000 stora vindkraftverk som blir instängda i Norrland).

Utmaningen för elkraftproduktionen, något som Miljöpartiet inte har förstått, är att nå leveranssäkerhet med fungerande systemtjänster. Systemet

Lars-Evald Kaliff

måste tillgodose effektbehovet vid varje tillfälle, dygnet runt med rätt elkvalitet för frekvens, spänning och rotorvinkelstabilitet. En annan viktig systemtjänst som behövs för att snabbt kunna parera avvikelser i frekvensen är rotationsenergi – en rörelseenergi som bara turbiner och generatorer i de stora kraftverken kan erbjuda.  I grunden handlar det om kraftsystemets förmåga att hålla en stabil nivå vid normaldrift samt att klara plötsliga större störningar. Det är därför ointressant att bara tala om energi (TWh) och glömma bort tillgänglig effekt (MW). På årsbasis kan vi mycket väl ha tillräckligt med TWh men ändå få problem med effekt, som i värsta fall kan leda till manuell bortkoppling av el. Att inte ta hänsyn till systemtjänster och effektstabilitet samt enbart beakta installerad effekt strider mot den verklighet vi lever i!

Hur många gånger måste det påpekas? För att klara systemtjänster, hålla elkraftnätet så nära 50 Hz som möjligt och garantera effekt, måste vi ha en planerbar baskraft med många konkurrenskraftiga kWh. De enda alternativa energikällorna för detta är, om vi undantar fossila kraftkällor, vattenkraft och kärnkraft där en utbyggnad av vattenkraften är utesluten då fler älvar inte får byggas ut. Hur vi än vänder och vrider på saken, är de förnyelsebara energikällornas tillskott för systemtjänster och planerbarhet i princip noll. Detta beror på att de har asynkrona generatorer och ett oförutsägbart väderberoende.

Per Fahlén

Med ökad andel vindkraft ökar problemen med stabil effektförsörjning och därför behövs något som stabiliserar produktionen. I Sverige är det vattenkraften som gör detta. Vattenkraften som reglerkälla är dock redan utnyttjad i hög utsträckning och enligt Svenska Kraftnät behövs ett utökat reglerbehov på hela 5300 MW vid 30 TWh vindkraft och dessa finns inte tillgängliga idag. Även Kungliga Vetenskapsakademien har varnat för detta. Prognosen visar nu att vindkraften ökar med 14 TWh, från 17 TWh 2017 till 31 TWh 2021. Slutsats: andelen vindkraft är redan idag för stor.

Ett argument som ofta nämns från Miljöpartiet är subventioner av kärnkraft (vilket inte finns) Dock nämner man aldrig vindkraftens subventioner på hundratals miljarder kronor. Faktum är att det inte skulle byggas ett enda vindkraftverk i detta land utan subventioner. Vidare påstår man att kärnkraften är förlegad med en teknik som visat sig fel. Sanningen är den att runt om i världen pågår utbyggnad av kärnkraft samt forskning och utveckling (dock inte i Sverige). Nu senast har Polen deklarerat planer på en kraftig satsning för att komma ur kolberoendet.

Joel Stacke

Vad gäller kärnkraftens lönsamhet kan nämnas att under fyra av de senaste sju åren har elpriset på den nordiska elmarknaden legat under kostnaden för att bygga och driva ny vindkraft idag (35 öre/kWh). Samtidigt är kostnaden för att producera el i Ringhals 1, som Vattenfall bestämt lägga ner av ”ekonomiska grunder” lägre än 30 öre/kWh.  Ny vindkraft är alltså beroende av höjda priser på elmarknaden för att bli lönsam, vilket inte skulle vara ett krav för fortsatt drift av Ringhals 1.

Den teknik som Miljöpartiet förespråkar bygger på en kraftig utbyggnad av transmissionskapacitet och/eller på införande av en rad tekniska åtgärder för att hantera förlusten av rotationsenergi när kärnkraften fasas ut. Kostnaden för dessa åtgärder beräknas av energiföretagen leda till ett elpris på 65–70 öre/kWh på den nordiska elmarknaden, alltså mer än en fördubbling av dagens elpriser, trots att vattenkraften fortsatt antas producera el till dagens kostnader. Detta motsvarar totala kostnader för svenska elkonsumenter i storleksordningen 1000 miljarder kronor relativt en livstidsförlängning av den nuvarande svenska kärnkraftsflottan till 2050 enkom i syfte att åstadkomma en pålitlig försörjning av effekt. De icke-direkta kostnaderna för ett 100 % förnybart elsystem är alltså högre än kostnaden för själva produktionen av ny vindkraft.

För första gången någonsin i Sverige förekom negativa priser. Detta inträffade 10 februari 2020. Priset var då omkring minus 0,1 euro/MWh isamtliga svenska elområden. Orsaken var låg förbrukning och ovanligt hög vindkraftsproduktion. Vindkraften svarade då för nästan hälften av

Michael Klein

elproduktionen i Sverige. Vinterns högsta priser på reglerkraftmarknaden inträffade den 26 februari 2020 då uppregleringspriset var 302 euro/MWh i SE3. Med så varierande priser möter kärnkraften mycket låga priser och med kärnkraftens fasta kostnader är det inte svårt att räkna ut att detta kraftslag blir olönsamt. Kortfattat kan man säga att den subventionerade vindkraftselen kommer att konkurrera ut kärnkraften, men även vattenkraften ligger i farozonen, vilket leder till att vi hamnar i en ännu värre situation. Om inte produktionens externa kostnader (till exempel stabilisering, nätutbyggnad, balanskraft etcetera) internaliseras på respektive produktionsslag riskerar vindkraft, med högre kostnader och ett lägre produktvärde, att slå ut nödvändiga planerbara alternativ som kärn- och vattenkraft. Faktum är att den senaste kraftbalansrapporten från Svenska Kraftnät återigen visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen fortsätter att minska och att importberoendet under topplasttimmen ökar.

Det finns få verksamheter i samhället som är så viktiga som elförsörjning. Utan el stannar Sverige! Med det som utgångspunkt bör elkraftförsörjningen vila på en stabil grund och ha en vetenskaplig och teknisk utgångspunkt.

Gnosjökommissionen: Joel Stacke, Företagsledare, Michael Klein, Energiingenjör, Lars-Evald Kaliff, Energipolitisk debattör

samt Per Fahlén, prof.em (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

 

 

6 Kommentarer
Av Joel Stacke, Michael Klein, Lars-Evald Kaliff, Per Fahlén
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Andreas Kämpe skriver:

    MP, C och S är känslostyrda och det vi nu ser är resultatet av är flera års styrning där höga befattningar baseras på partilojalitet och ideologi, kompetens är helt oväsentligt för dem, det är känslan som styr.

  2. Lennart Ottosson skriver:

    Det jag nästan alltid saknar i debatten är hur vår elproduktion och distribution behöver se ut när satsningarna i norr LKAB SSAB BATTERIFABRIK MM samt transportsektorn elektrifiering har genomförts. 2030, 2040. Hur mycket vindkraft och sol är realistiskt. Ytkrav för vind är stort. Det finns en fysisk begränsning förutom effdktproblematiken. Hoppas att någon på ett begripligt sätt kan förklara detta.

  3. Bengt Hellman skriver:

    Artikelförfattarna behöver läsa på och uppdatera sig med de senaste årens utveckling. Satsningarna på förnybart sker på de flesta håll och beror inte främst på Miljöpartiet utan på ekonomiska realiteter. Vind och sol är idag de mest kostnadseffektiva sätten att producera el. https://www.lazard.com/media/451419/lazards-levelized-cost-of-energy-version-140.pdf

    Ringhals 1 är stängt för att det från 2021 inte längre uppfyller gällande säkerhetskrav och ägaren har inte ansett det värt att investera i ombyggnad då verket ändå hade kort återstående livslängd.

    Håller med artikelförfattarna om att det finns få verksamheter i samhället som är så viktiga som elförsörjning. Men, om klänga fast i gammal teknik när det finns ny och bättre är inte vägen framåt.

    1. Lars-Evald Kaliff skriver:

      Du får läsa på lite. Och du är felinformerad. Kan du visa på dokument och underlag vad gäller R1 att detta verk inte uppfyller säkerhetskrav. Jag vill gärna se dessa. Mycket intressant då Vattenfalls egna utredningar visar på motsatsen. Var vänlig att ange källan.

    2. Carl-Åke Utterström skriver:

      Fortums förre VD Per Langer prognosticerar elbehovet till 240 TWh till 2045 och detta är innan LKABs behov på 55 TWh presenterats.

      Om vi till 2045 behöver mellan 150 – 350 TWh ytterligare. Dagens förbrukning beräknas öka med 300 – 400 procent. Hur löser du detta.

      För att få ut 17 TWh från vindkraften har det kostat 200 miljarder att bygga. Affärsvärlden nummer 29, 30 talar om ”blåsningen i samband med vindkraften. De 17 TWh inkluderar eventuella lagringsmöjligheter. Lagring av ett par TWh är alltså endast en bråkdel av det framtida behovet.

      För 200 miljarder kan du bygga två fullstora kärnkraftverk som tillsammans ger 15 TWh alltså jämförbart med vindkraften. Men då har kärnkraften 80 – 100 års livslängd gentemot vindkraftens endast runt 20 år. Dessutom med avtagande uteffekt efter tio år.

      De 3 500 verken med en total uteffekt av 7 000 MW får kosta maximalt 16.7 miljoner per verk. Svensk Vindenergi talar om byggkostnaderna 15 miljoner per MW. Eftersom snittstorleken är 2 MW så blir snittkostnaden 30 miljoner. Det är nära dubbelt så dyrt med vindkraft än kärnkraft. De Kinesiska verken byggs parvis identiska och på stipulerad tid och till – kostnad.

      På tio år byggde vi ut kärnkraften med resultatet 75 TWh.

      Vindkraften har idag installerad effekt på 10 000 MW med en tillgänglig uteffekt av 1 300 MW. En effektverkningsgrad på 13 procent som är i överkant på medel. Svenska Kraftnät har i flera årsredovisningar sagt att 6 % gäller på sommaren och 11 procent på vintern.

  4. Michael Pääbo skriver:

    Utmärkt att man tar upp utvecklingen med en tekniskt felaktig uppfattning av stabilitet och kostnader med Vindkraft.
    Jag önskar att det fanns en ingående redogörelse för vindkraftens totala subventioner gentemot andra kraftkällor, samt en ”torpedering” av ”batteriströmsförespråkarnas” tro på enkel lokal stabilisering av kraftnätet.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet