Kommentar: Vi förespråkar inte en slopad elskatt

Kommentar: Vi förespråkar inte en slopad elskatt

Den 6 mars kunde vi här på Second Opinion läsa om hur viktig fjärrvärmen är för att avlasta elsystemet. Bengt Göran Dalman som tidigare varit produktionschef och ansvarig för fjärrvärme på Göteborg Energi och som nu är fristående rådgivare i energisystem framhåller vikten av ett systemtänk i energifrågorna.

Vi på Energiföretagen Sverige håller med. Anledningen till att medlemmarna i de respektive branschföreningarna för el och fjärrvärme gjorde gemensam sak och bildade den Energiföretagen Sverige var just för att lyfta fram systemsynen. Fjärrvärme och kraftvärme har en mycket viktig roll att spela i vårt energisystem. Det blir vi påminda om inte minst när vi har ett sådant väderläge som vi haft under den senaste månaden. Ju mer fjärrvärme vi har i systemet, desto mindre press på elnätet när behovet är som störst. Kraftvärmen bidrar dessutom med el just när den behövs som bäst.

Det Bengt Göran Dalman däremot har missuppfattat är Energiföretagens syn på elskatten. Vi förespråkar inte en slopad elskatt, däremot anser vi att man behöver se över en del problem med skatten. Något som vi också tog upp i ett remissvar i fjol.

Ett problem är att den höga energiskatten på el kan motverka en önskad ökning av efterfrågeflexibiliteten. Idag består 45 procent av det kunderna betalar för sin el av skatt. När den fasta delen av kostnaden är så stor blir det svårt att motivera kunderna till flexibel användning. Ett annat problem är att energiskattebefriad egenproduktion av el blir omotiverat starkt gynnad gentemot storskalig elproduktion. Dagens energiskatteregler ger också små förutsättningar att nyttja tillfälliga elöverskottssituationer – när andelen volatil elproduktion ökar – för att producera fjärrvärme.

Det finns också ett behov av en samlad strukturell översyn av lagen om skatt på energi för att göra den mer lättillgänglig då många detaljändringar gjorts under senare år utan att ta ett helhetsgrepp. Därför vill Energiföretagen Sverige att regeringen utreder elskatten. En sådan utredning skulle också behöva titta på hur fjärr- och kraftvärmen påverkas för att se till helheten i energisystemet, för självklart måste regelverken vara teknikneutrala för olika uppvärmningsalternativ. Detta är något som Energiföretagen, och de båda tidigare organisationerna, har kämpat för under lång tid.

Det tydligaste exemplet är energikraven i Boverkets byggregler, som missgynnar fjärrvärme i relation till uppvärmning som produceras i byggnaden. Detta måste ändras. Energikraven för en byggnad måste ställas på den faktiskt använda energin och inte bara den köpta som idag.

Bild: Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

 

1 Kommentar
Av Pernilla Winnhed
vd Energiföretagen Sverige
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Bengt Göran Dalman skriver:

    Fantastiskt roligt och en stor ära att få en kommentar från Pernilla Winnhed Energiföretagen Sveriges VD ang min intervju om fjärrvärmens betydelse för utvecklingen mot ett förnybart energisystem. Det måste ju betyda att frågan jag tar upp är lite viktig. Det är ju också bra att få bekräftat att Energiföretagen inte vill ta bort energiskatten på el. En utveckling mot lägre eller slopande av skatt på el skulle verka hämnade eller omöjliggöra fjärrvärmens möjligheter att utvecklas och kunna bidra till att lösa effektfrågan i ett 100% förnybart elsystem.
    Jag vill bara passa på att förklara hur jag fått uppfattningen att Energiföretagen vill ta bort elskatten. Hela remissvaret på energikommissionens arbete har som utgångspunkt när det gäller elskatten att den är för hög och ställer till problem och då trodde jag att man helst ville slopa den och på sidan 31 i Remissvaret står följande text
    Samtidigt bör möjligheterna till andra lämpliga skattebaser utanför energisektorn analyseras. En sådan utredning bör t.ex. titta på möjligheter till höjd moms, höjd fastighetsavgift m.m. som är generella skatter och inte riskerar att vara styrande på samma sätt som punktskatter.
    För mig blev det tolkningen att Energiföretagen kan tänka sig att ta bort elskatten för annars hade man väl inte fört upp förslaget. Men det är ju bra att få klart och tydligt besked att man inte vill ta bort elskatten men samtidigt vill man att en statlig utredning skall titta att ta bort elskatten. Hur hänger det ihop?
    Jag förstår inte heller hur skattenivån på el påverkar möjligheterna till flexibel elanvändning. grundfundamentet för flexibel elanvändning är ju att flytta elanvändning från perioder med höga priser på el och elnät till perioder med lägre priser. Elskatten är ju samma under båda perioderna så det borde inte påverka den ekonomiska drivkraften. Eller vad är det jag inte fattar? Själv kan jag tro att om el har ett högt pris så kommer intresset att spara att vara större än vid ett lågt pris även om det egentligen inte är någon skillnad vad man kan spara med flexibel elanvändning.
    Sedan var motivet att egenproducerad el skulle få bättre konkurrenskraft gentemot storskalig elproduktion med högre skatt. Egenproducerad el som har nytta av höga elskatter är i huvudsak solceller på byggnader som iså fall ersätter storskalig elproduktionen, kol eller kärnkraft. För mig blir konsekvensen av detta att Energiföretagen Sverige tycker det är fel att solceller får bättre konkurrenskraft i förhållande till kol och kärnkraft. Det blir ju tvärtemot vad energikommissionen och energipolitiken går ut på. Även här är det säkert något jag inte fattar och tar gärna en förklaring hur det hänger ihop.
    Jag håller med om att elskatten behöver förändras så den bättre stödjer utvecklingen mot ett elproduktionssystem som är 100% förnybart och förändringen av elskatt behöver också stärka fjärrvärmens och fjärrkylans konkurrenskraft. I stället för att invänta en statlig utredning så kan man ju utarbeta ett eget förslag. Jag delar gärna med mig av det jag tänker på just nu och det är att ta bort elskatten på nätter och helger för det är framförallt under dessa perioder det kommer att finnas överskott på el och låga priser. De skatteintäkter staten inte får in läggs på ökad skatt dagtid vardagar. Det krävs kanske nya elmätare men jag har uppfattat att det av andra skäl kommer att krävas utbyte av elmätare som inte klarar timmuppdelning till 2025.
    Det är inget förslag som styr helt rätt i alla situationer men man fångar de stora dragen. Det stödjer ju också att elbilar laddas på natten och i områden där fjärrvärme ersätter elvärme kan man klara laddning av många elbilar utan att behöva förstärka nätet. Man kan också fundera på om man skall ha en omfördelning av elskatt mellan sommar och vinter. Jag har ju inte möjlighet att konsekvens bedöma förslaget och det kan mycket väl finnas någon hake som gör det omöjligt att genomföra. Jag säger som Groucho Marx om inte detta förslaget passar så har jag andra förslag och deltar gärna i en arbetsgrupp för att ta fram ett förslag på hur elskatt skall tas ut för att stödja utvecklingen mot ett 100% förnybart Elsystem. Just nu sitter jag mest och pratar med mig själv om dessa frågor och det blir liksom inte den dynamik som när man deltar i en arbetsgrupp med många olika perspektiv.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet