Kärnkraftskritisk rapportering i SR

Kärnkraftskritisk rapportering i SR

Sveriges Radio uppmärksammar ofta kärnkraften, och en vanlig nyhetsvinkel är olika typer av kritik mot kärnkraft, Däremot är kärnkraftens koppling till klimatfrågan mycket ovanlig.

Ett exempel är när Sveriges Radio den 13 september meddelade att ”kärnkraften som energiform är på kraftig tillbakagång”, och baserade sitt inslag från en rapport från en kärnkraftskritisk organisation. Inslaget kritiserades av Energiföretagen Sverige som menade att mer oberoende, trovärdiga källor tvärtom visar att kärnkraften ökar globalt sett.

Andra kärnkraftskritiska vinklar som förekommit nyligen i Sveriges Radio är ”Allt fler svenskar kritiska till kärnkraften”, Stora brister i tillsynen av svenska kärnkraftverk”, ”Allt svårare för ny kärnkraft i Europa”, ”Otydlig information kan ge dolt stöd till kärnkraften”.

”Varför måste vi avveckla svensk kärnkraft och svenska kärnkraftverk nu när vi behöver den som mest för att bemöta den globala klimatförändringen och klimatförstörelsen?” Så löd en lyssnarfråga häromdagen i Sveriges Radios internationella miljöprogram ”Klotet”, som är en del av Vetenskapsradion. Frågan kom från gymnasieeleven Jacob Borell på Erik Dahlbergsskolan i Jönköping, och han har ett stort intresse för klimatfrågan.

Klotet lät Urban Strandberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, besvara frågan. Han lade fram olika argument som framförs mot kärnkraften, men svarade aldrig på frågan om kopplingen mellan kärnkraften och klimatet.

Tycker du att Jacob Borell fick ett bra svar på sin fråga?
– Ja, jag tycker att Urban Strandberg svarade bra på frågan, säger Marie-Louise Kristola som är programledare på Klotet.

Hon menar att frågan handlade om varför vi i Sverige avvecklar kärnkraften trots att den är så gott som koldioxidfri under drift.

Men kopplingen mellan kärnkraft och klimatfrågan, tycker du att han svarade på den?
– Nej, det gjorde han inte, och det var heller inte frågan.

Men Marie-Louise Kristola ställde själv följdfrågor till Urban Strandberg som handlade just om kopplingen mellan kärnkraften och klimatet. ”Om vi tar det här med klimathotet, är det smart att avveckla kärnkraften?”, frågade hon.

Urban Strandbergs ifrågasatte då åter de ekonomiska och politiska förutsättningarna för mer kärnkraft och menade att kärnkraften inte nödvändigtvis behövs för kilmatomställningen eftersom energibehovet kan komma att minska.

– Klimatfrågan är väl inte riktigt hans ämne, konstaterar Marie-Louise Kristola.

Det finns gott om tunga källor som menar att kärnkraften är en nödvändig förutsättning för att nå klimatmålen.

FN:s klimatpanel IPCC skriver att för att 2-gradersmålet ska kunna nås så krävs inom energisektorn ”mer användning av klimatvänliga teknologier som förnybara energikällor, kärnkraft och CCS.” (Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change, sid 569)

Internationella energiorganisationen IEA, där svenske energiministern Ibrahim Baylan är ordförande under 2017, skriver om kärnkraften att ”den globala installerade effekten måste mer än fördubblas jämfört med nuvarande nivåer” för att nå målet om max två graders uppvärmning.

Och svenska IVA skriver i projektet ”Vägval el” under rubriken Vad händer om alla svenska reaktorer stängs ner i förtid?:

En stängning av alla reaktorer senast år 2020 kostar drygt 200 miljarder kronor och orsakar ökade koldioxidutsläpp på i storleksordningen 500 miljoner ton i de anläggningar som ersätter den svenska kärnkraften. En snabb nedläggning kommer därför även att göra det dyrare att nå klimatmålen på europeisk nivå. Stänger man 2035 istället kostar det 75 miljarder kronor och då orsakar den förtida stängningen utsläpp på 105 miljoner ton koldioxid, jämfört med det fall där man låter alla sex reaktorerna köra sin fulla livslängd.

På frågan om Klotet har belyst kopplingen mellan kärnkraften och klimatfrågan hänvisar Marie-Louise Kristola till ett inslag från 2015 och ett från 2012. Det handlar då om fylliga intervjuer med dels klimatforskaren James Hansen, dels med författaren Mark Lynas som båda ger starkt stöd åt kärnkraftens roll för klimatet.

Hon påpekar också att Klotet och Vetenskapsradion under åren 2012-2015 rapporterat om forskning kring ny kärnkraft och om de länder som just nu satsar på ny kärnkraft, tex Ryssland, Indien. Den rapporteringen handlade dock inte om kopplingen till klimatfrågan.

 

Bild: Marie-Louise Kristola

2 Kommentarer
Av Mats Olin
Ansvarig utgivare Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Curt Widlund skriver:

    Solfläckar och solstorar minskar som ger lägre temperatur på jorden som också känns. Pollenerarna har minskat då sommaren var kall. Vi är inne i solcykel 25 där solens uppvärmning av jorden avtar. Solens rotation kring sin egen axel med ett år på 25 år. Solfläckar och solstormar finns på ena sidan andra sidan av solen har få eller inga solfläckar som vi är på väg in i.
    S
    The Sun Dictates Climate Change Not Man – John Casey – Greater Orlando Tea Party
    https://www.youtube.com/watch?v=C7Axbw_bSZo&t=574s
    .
    https://www.aftenposten.no/norge/i/Kvjo4/Londons-innbyggere-varmet-seg-med-marked-pa-isen

  2. Ulf Johannisson skriver:

    En undersökning för några år sedan visade en väldig överrepresentation av MP-sympatisörer i SR, möjligen också SVT. Det märks också i andra politikområden. Miljöpartiet är för mig som miljökämpe en stor svikare.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet