Kärnkraftens roll för klimatet utredd

Kärnkraftens roll för klimatet utredd

Nya rapporter från både det Internationella kärnenergiorganet och FN:s klimatpanel visar att kärnkraft behövs för klimatet.

Idag, 8 oktober, släppte kom FN:s klimatpanel IPCC en rapport om 1,5-gradersmålet. I sammanfattningen av rapporten (s.19) visar IPCC fyra scenarier om hur den globala uppvärmningen kan begränsas till 1,5-grader. I samtliga fyra scenarier ökar kärnkraften jämfört med produktionen 2010. Till 2030 ökar kärnkraften med 59–106 procent och till 2050 ökar kärnkraften med 98–501 procent enligt scenarierna.

IPCC är inte de enda som har granskat frågan om kärnkraft och klimat under den senaste tiden, det Internationella kärnenergiorganet (IAEA) släppte en rapport om frågan för några veckor sedan. Enligt IAEA har kärnkraften har skapat utsläppsbesparingar på 68 gigaton (Gt) koldioxid under perioden 1970–2015.

Det gör dock inte kärnkraften till den elkälla som sparat mest koldioxidutsläpp hittills. Vattenkraften bedöms ha sparat koldioxidutsläpp motsvarande cirka 90 Gt mellan 1970 och 2015. Övrig förnybar energi som sol och vind har tillsammans sparat cirka 10 Gt koldioxidutsläpp hittills, en viktig anledning till att den siffran är lägre än de föregående är att sol och vind började bidra till märkbara utsläppsbesparingar först under 2000-talet. Siffrorna kan exempelvis jämföras med att de totala växthusgasutsläppen år 2016 motsvarade 51,9 Gt koldioxid.

Det är dock osäkert om kärnkraften kommer att fortsätta bidra till stora utsläppsminskningar. Enligt IAEA:s senaste prognos är det osäkert om kärnkraften kommer minska eller öka till 2030. Osäkerheten beror bland annat på hur länge de nuvarande reaktorerna i Europa och Nordamerika kommer att köras. En annan osäkerhetsfaktor är frågan om de reaktorer som kommer läggas ned från och med 2030 kommer att ersättas av annan kärnkraft eller ej.

Jämfört med prognosen som IAEA gjorde 2017 innebär den senaste prognosen att IAEA skriver ner kapaciteten från kärnkraften år 2050 med 26–126 GW. Skillnaden i kärnkraftskapacitet mellan prognosen 2017 och prognosen 2018 innebär att de kumulativa utsläppen av koldioxid mellan 2018–2050 riskerar att öka med upp till 12 Gt.

Second Opinion frågade Energimyndigheten om deras syn på kärnkraftens roll i det globala respektive svenska klimatarbetet. De svarade att de inte fått något uppdrag att titta på frågan och därför inte kan uttala sig om det.

***

IAEA grundades av FN 1957 och har som syfte att arbeta för en säker och fredlig användning av kärnkraft. Organisationen består av 170 länder, däribland Sverige, och fick Nobels fredspris år 2005 för sitt arbete mot kärnvapen.

 

17 Kommentarer
Av Elias Rosell
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Walter Christensen skriver:

    I den bästa av världar tar man bort allt utom sol och vatten men vi behöver energi och där är kärnkraft viktig. Jag besöker Ryssland och Ukraina och ser att fosilutbyggnaden är på full gång på alla plan,focilgas,bensin, diesel .Men det byggs nya kärnkraftverk av senaste modellen som tar tillvara avfallet. Ska Västeuropa ha någon substans i sitt miljöarbete måste man ta med Ryssland, Australien,Vietnam, Thailand mf som har tillgång till billig olja för typ all framtid. Säker kärnkraft har en av huvudrollerna.Och som Henning Rolf skriver ,ta vara på spillvärmen från kärnkraft och omvandla till energi.

    1. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

      Spillvärme, vem vill duscha i radioaktivt vatten?
      Ringhals har ett reklamfoto med en man som fiskar utanför Ringhals 4.
      Vem äter den fisken?

      1. Henrik skriver:

        Det kan jag lätt göra. Både duscha och äta fisken. I fiskens fall är det i så fall tungmetaller som är problemet. Kärnkraft är den klart säkraste energikällan. Dessutom så släpper den bara ut en fjärdedel så mycket koldioxid som tex solceller. För info om radioaktivitet så kan du kika på denna video och dess länkar. https://youtu.be/MCtVH4k6lNk

        1. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

          Bra Henrik

          Åk och bada och fånga en fisk utanför. Visa mig sedan video på badet och ätandet av fisken så ska jag hädanefter bli en hängiven kärnkraftsanhängare och skriva en tydlig ursäkt till dig!

          1. Nils-Erik Nilsson skriver:

            Jag bor nära Ringhals. Vid kylvattenutsläppet, där vattnet är lite varmare än i havet i övrigt, ser man ofta människor bada, trots att det är förbjudet p.g.a. de starka strömmarna (det är 160 m3 vatten per sek som strömmar ut). Havet utanför Ringhals är populära områden för fiske, där går många sportfiskare och fiskar Faktiskt även in på området som är förbjudet här som vid andra likartade vattenanläggningar. De äter med säkerhet upp den fisk de fångar.
            Några problem men radioaktivitet eller joniserande strålning finns där inte och andra miljöfarliga utsläpp är betydligt mindre än för de flesta vanliga industrier.

          2. Henrik skriver:

            Kollade du videon?

          3. Thomas Mårtensson skriver:

            Hur är det möjligt att vara en debattör i energifrågor och samtidigt vara så dåligt påläst. Gör en enkel sökning på den mängd radioaktiva ämnen som släpps ut via kylvattnet och skriv det här i kommentarsfältet.

  2. Leif Tollén skriver:

    Att stänga R1 och R2 kommer att innebära ökade globala CO2 utsläpp med 1730ton per timma.

    1. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

      Att stänga R1 och R2 och ersätta med vindkraft kommer att minska den globala uppvärmningen avsevärt.
      Dessutom minskas risken för radioaktiv strålning, cancer, härdsmälta och terrordåd.
      Vi får ett vänligare samhälle.

  3. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

    Nya rapporter( Sunt förnuft) från både det Internationella solenergiorganet och FN:s klimatpanel visar att kärnkraft inte behövs för klimatet.
    För att producera 1 kWh el med kärnkraft blir det alltid 2 kWh spillvärme som alltid spiller ut i haven eller luften. Den spillvärmen blir ”Global heating”.

    För att producera 1kWh el med vattenkraft, vindkraft, solkraft eller vågkraft blir det 0 kWh spillvärme. Det blir ingen”Global heating”.

    1. Henrik skriver:

      Spillvärme från kärnkraft bidrar inte på något betydande sätt till den globala uppvärmningen. Det är beklagligt när folk slänger ur sig den här typen av påstående när de saknar relevant kunskap, då grundlösa påståenden förstör debattklimatet och skapar förvirring och försämrade möjligheter att nå klimatmålen.

      1. Ingvar Larsson skriver:

        Jag ställde frågan, om varmvattenplymens påverkan av Östersjön, till VD inför O1:ans nedläggning.

        Han hade inte några uppgifter på detta men skulle återkomma. Du kanske kan skicka en länk om en utredning om densamma?

        När jordens vatten påverkas av högre temperaturer så är det klart att Östersjön påverkas om det så skulle handla om en 10-dels grad?

        1. Nils-Erik Nilsson skriver:

          Du har naturligtvis rätt i att vattnet teoretiskt påverkas av kylvattenutsläpp, men det rör sig inte på långa vägar om så mycket som en 10.-del grad. Det kan knappast ens komma upp i en 1000-del grad, ens med alla kärnkraftverk i Östersjön.
          Sedan finns det liknande varmvattenutsläpp från en rad andra kraftverk och industrier, Inte heller om vi lägger till dem lär vi nå en 1000-dels grad.
          Alla mänskliga varmvattenutsläpp i Östersjön kan väl på sin höjd motsvara någon minuts extra solsken över Östersjön per år.

    2. Henning Rolf skriver:

      Varför ska det bli spillvärme? Använd den som fjärrvärme istället!

    3. Emil skriver:

      Snälla förklara hur det går till, jag jobbar på Ringhals så förklara gärna för mig. Jag har inga siffror på att vi släpper ut 2kwh ut i havet eller luften.

      1. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

        Hej Emil,
        om du arbetar på Ringhals som ingenjör och inte vet att Ringhals släpper kylvatten från reaktorerna ut i havet förstår jag ingenting.

        Alla vet att reaktorerna måste kylas och att 2/3 av energin kyls bort.
        Det är ju standardsiffror som är allmänt kända.

        1. Nils-Erik Nilsson skriver:

          Det är lite oegentligt att skriva att orsaken till varmvattenutsläppen är att reaktorerna måste kylas.

          En begripligare förklaring skulle vara att reaktorerna används för att ge värme i form av ånga, som leds till turbinerna. Dessa turbiner, liksom alla andra turbiner (och andra värmedrivna maskiner också för den delen) måste ha en s.k. värmesänka för att kunna fungera. Se termodynamikens andra huvudsats.
          Värmesänka för turbinerna är kondensorn. Det är denna kondensor som kyls av havsvatten, som då värms upp. ( i fallet Ringhals med c:a 10 grader vid full effekt på turbinerna). Hur stor del av den tillförda värmen som måste kylas bort beror på dels vilken temperatur man har på ångan, dels vilken temperatur man har i kondensorn. Ju högre temperatur man har på ångan och ju lägre temperatur man kan få i kondensorn ju mer el får man och ju mindre värme måste kylas bort.
          Värmen som, enligt naturlagarna, måste kylas bort kan antingen skickas ut i havet eller användas till fjärrvärme.
          Detta är inget som är unikt för kärnkraftverk. Det gäller alla maskiner (kraftverk) som drivs med värme, antingen de eldas med uran, olja, kol, gas, flis eller sopor.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet