Belgiens helomvändning i kärnkraftsfrågan verkar vara ett faktum efter ett färskt beslut i landets parlament. I Tyskland förklarar tunga företrädare för de europeiska kärnteknikföretagen att hela sex av landets nedlagda reaktorer skulle kunna återtas i bruk. En avgörande fråga lär vara hur den tillträdande tyska regeringen agerar i EU-spelet.

I ett ”historiskt” beslut godkände det belgiska parlamentets energikommitté i tisdags (1 april) i en första behandling en ändring av 2003 års lag om avveckling av kärnkraften. Lagen föreskriver stängningsdatum för Belgiens – tidigare sju, numera fyra – kärnkraftverk och förbjuder även byggandet av nya anläggningar.

Bild: Det belgiska kärnkraftverket Doel utanför Antwerpen just vid den holländska gränsen. Foto: Wikipedia.

Den belgiska energiministern Mathieu Bihet sparar inte på orden. Beslutet innebär ”en vändpunkt”, ”ett paradigmskifte” och ”ett avgörande steg mot en moderniserad och diversifierad energipolitik”. ”Det handlar inte längre om att ställa energiformer mot varandra, utan om att pragmatiskt komplettera dem. Med detta lagförslag ger Belgien sig äntligen verktygen för att garantera en säker, hållbar och koldioxidsnål energimix.”

Belgiens energiminister Mathieu Bihet.

I praktiken avlägsnar lagförslaget den tidigare beslutade tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen och upphäver förbudet mot att bygga ny produktionskapacitet. Ett slutligt beslut i parlamentet väntas den 22 april.

Belgien var tidigt ute med kärnkraft, först i ett samarbete med Frankrike – den första kärnkraftselen i Belgien kom från kärnkraftverket Chooz på den franska sidan av gränsen – sedan genom sju egna reaktorer, varav den första (Doel 1) anslöts till elnätet redan 1974. Under de följande tio åren tillkom ytterligare tre reaktorer i Doel och tre i Tihange. Enligt den nämnda lagen från 2003 skulle alla dessa vara nedstängda senast i år 2025 och ersättas av i första hand förnybar el.

Tre av reaktorerna är i dagsläget nedlagda (Doel 1, Doel 3, Tihange 2), medan Doel 2 och Tihange 1 ska tas ur drift ännu under 2025, om tidigare meddelade planer följs.

En första reträtt från nedläggningsagendan var ett beslut 2023, relaterat till den energikris som då kulminerade, att förlänga driften av Doel 4 och Tihange 3 med tio år, det vill säga till 2035, detta inom ramen för ett joint venture mellan företaget Engie och den belgiska regeringen.

Utöver detta aviserar Belgien nu också en satsning på 4 GW ny elproduktion från kärnkraft, baserat både på SMR-reaktorer och stora reaktorer.

En annan aktuell kärnkraftsfråga gäller Tyskland, nu utan kärnkraft i snart två år efter avveckling av de sista tre reaktorerna den 15 april 2023. Som Second Opinion beskrivit har vinnarna i det tyska valet i februari, CDU och CSU, gett helt olika signaler om kärnkraften. CDU-chefen Friedrich Merz har markerat skepsis, medan CSU-ledaren Markus Söder kraftigt drivit på en återgång till kärnkraften.

I ett nytt inspel säger de ledande europeiska kärnteknikföretagen nu att hela sex av de nedstängda tyska kärnkraftverken, efter upprustning, relativt snabbt och till rimliga kostnader skulle kunna bidra till Tysklands energiförsörjning. Detta enligt ett gemensamt uttalande som Die Welt refererar.

Kärnkraftsföretagens uttalanden går bland annat så här: ”Som konstruktör av de tyska kärnkraftverken är Framatome väl förtroget med anläggningarna och har kompetens att genomföra de nödvändiga åtgärderna för en säker återstart av reaktorerna.” (Carsten Haferkamp, vd för det franskägda Framatome, som en gång i tiden tog över Siemens kärntekniska verksamhet).

”En återstart av kärnkraftverken är möjlig redan före 2030 – utan att kompromissa med kärnsäkerheten.” (Martin Pache, vd för Westinghouse Electric Germany) Westinghouse står berett att ”tillhandahålla de produkter och tjänster som krävs för att starta om och driva de tyska kärnkraftverken.”

”En försörjning av kärnkraftverken med bränsle är fullt möjlig”. Ny kärnkraft skulle gynna ”klimatskyddet, försörjningstryggheten och även oberoendet från Ryssland.” (Jörg Harren, vd för Urenco Deutschland).

Enligt Die Welt sägs i frågan om energipolitiken i ett läckt utkast till det tilltänkta koalitionsavtalet mellan CDU och CSU att ”en teknisk översyn” ska göras ”för att fastställa om en återstart av de senast nedstängda kärnkraftverken fortfarande är möjlig med rimlig teknisk och ekonomisk insats, med hänsyn till deras respektive avvecklingsstatus”.

Avsnittet om kärnenergi i utkastet är dock markerat med hakparenteser, vilket tyder på att den tilltänkta regeringspartnern SPD inte bara motsätter sig detaljerna utan även hela omprövningen av kärnkraften som sådan.

Hur Tyskland landar i kärnkraftsfrågan lär ha avsevärd påverkan också på EU-kommissionen, vilken som bekant visat sig ha svårt att gå den allt starkare EU-opinionen för kärnkraft till mötes. Till exempel nämner den så kallade clean industrial deal, industripaketet för ren energi, kärnkraft endast i ett sammanhang, nämligen där det sägs att medlemsländerna har rätt att själva bestämma över sin energimix, och att kommissionen avser bedöma statligt stöd för kärnkraftskedjor och teknologier ”med hänsyn till teknologineutralitet”.

EU:s handlingsplan för prisvärd energi går ett snäpp längre genom utsagor som att kommissionen ska utvärdera möjligheten att minska på byråkratin för utbyggnad av nya kärnkraftsteknologier och att kommissionen ska främja investeringar i nästa generations rena energiteknologier, som till exempel kärnfusion.

Elva av EU-länderna, bland dem Sverige, har – inom ramen för den Europeiska kärnkraftsalliansen – formulerat sina gemensamma prioriteringar i fråga om det europeiska samarbetet på kärnkraftsområdet i fem punkter.

Nedan de fem punkterna i sammanfattning

1. Utveckling av ny kärnkraftskapacitet i Europa, inklusive små modulära reaktorer (SMR) och andra innovativa tekniker, för att bidra till målet om klimatneutralitet, energisäkerhet och tillgång till konkurrenskraftig el i Europeiska unionen.

2. Bevarande och utveckling av den europeiska kärnkraftsindustrins kompetens, teknologiska kunnande och utbildning för framtida generationer, genom att stödja forsknings- och utvecklingsinsatser samt främja rörlighet för kvalificerad arbetskraft.

3. Skapande av gynnsamma ramvillkor för investeringar inom kärnkraft i Europa, genom att uppmuntra till samordning mellan medlemsländer, säkerställa teknologineutralitet i EU:s finansieringsinstrument, och förenkla tillstånds- och godkännandeprocesser där det är möjligt.

4. Stärkande av försörjningskedjor för kärnbränsle och kärnteknisk utrustningi Europa, för att minska strategiskt beroende och säkerställa tillförlitlighet i driften.

5. Förstärkning av europeisk samverkan inom forskning, innovation och industriella partnerskap, inklusive genom deltagande i gemensamma projekt.