Journalister ställer inte ansvariga mot väggen

Journalister ställer inte ansvariga mot väggen

Den förenklade logiken att ju lägre antal kilowattimmar per kvadratmeter som används ju bättre är det, passar media men förstör möjligheterna till ett seriöst miljöarbete. Det skriver Ulrika Jardfelt, vd på Svensk Fjärrvärme, och vill se att media belyser Boverkets nya regler om nybyggnation, vilka i praktiken hindrar energieffektivisering som bygger på att använda befintlig energi.

Minskad klimatpåverkan, minskad användning av resurser, trygg energiförsörjning och minskade kostnader för både enskilda och samhället i stort. Det är några av de mål som kan uppnås med energieffektivisering. Det är inte svårt för alla att vara överens om att vi ska effektivisera för att spara energi, särskilt som många dessutom har uppfattningen att det inte kostar någonting. Energieffektivisering är viktigt. Det tycker du och det tycker jag. 

Energi mäts i kilowattimmar, kWh. För att lyckas med energieffektiviseringen sätter alla igång med att sätta upp mål och ta fram strategier för att spara kWh. Den som vill ”lyckas” när det gäller att spara energi gör bäst i att spara innanför husfasaden, annars är det inget värt och kan inte räknas med bland frontprojekten. Myndigheter och lagstiftare stirrar sig blinda på det som sker innanför husets väggar när det ska sparas. Och handlingskraftiga kommuner, fastighetsägare och industrier vidtar åtgärder – minst antal kWh är bäst. Den som är mest ambitiös får fler röster i valet, mest beröm i tidningsartiklar och bättre betalande hyresgäster.

Dessvärre är det inte så enkelt. Den som snabbt vill nå målet att halvera den köpta energin kan stänga av sin fjärrvärme och installera en värmepump, som gör av med färre kilowattimmar. Men att minska sina köpta kilowattimmar är inget säkert knep för att vare sig minska klimatpåverkan, användningen av resurser eller för att spara pengar. Ett annat sätt att effektivisera är att använda energi som redan finns.

När värmen från en industri värmer en hel stad ersätter vi inte bara fossila bränslen utan sparar även andra naturresurser. Och det som tidigare var ett problem blir istället en del av lösningen, när energin i avfall, som inte kan återanvändas eller återvinnas på annat sätt, blir både el och värme. Det här sker i Sverige, tack vare väl utbyggda fjärrvärmenät, som kan ta vara på energi ”blir över”. Det har gjort oss världsberömda eftersom vi lyckats förena ökad tillväxt med minskade utsläpp. Men det räknas inte som energieffektivisering, varken i Sverige eller utomlands. Miljöpopulismen – att den som sparar flest kWh är bäst oavsett varifrån energin kommer – innebär att strävan efter att var miljövänlig kan leda till det motsatta. Nämligen att man väljer bort den lösning som sparar energiresurser på samhällsnivå, till förmån för en annan som kan minska antalet köpta kilowattimmar i den enskilda byggnaden.

Detta är det konkreta resultatet av Boverkets byggregler för nybyggnation, som gäller från årsskiftet. Det blir också konsekvenserna av ett antal handfasta beslut på kommunal nivå, där politikerna bestämt sig för att gå i fronten och minska energianvändningen mer än Boverket föreskriver. Detsamma gäller många miljömärkningar för byggnaders energianvändning. Jag har pratat med många politiker, beslutsfattare, myndigheter och fastighetsägare. Hittills har alla instämt i att det är klokt använda energi som annars gått till spillo istället för prima naturresurser. Ändå blir det ingen förändring!

Man kan ändå ha en viss förståelse för politikernas bristande handlingsförmåga. Okunniga journalister kan snabbt rasera förtroendet hos en insatt beslutsfattare. Det är en hög risk politikerna tar om de gör det rätta, det vill säga tillåter ett högre antal köpta kilowattimmar från överskottsvärme än motsvarande producerade med naturresurser. Med erfarenhet både från bostads- och fjärrvärmesektorn har jag även försökt intressera ett antal journalister för frågan. Det är för mig en gåta att ingen av dem har ställt en enda av dessa beslutsfattare mot väggen för att få veta varför de inte agerar. Och varför ser inte journalisten det som viktig konsumentupplysning att förklara hur det hänger ihop. För det journalistiska uppdraget är väl att ge en objektiv bild av verkligheten? Är det för komplicerat att sätta sig in i hela bilden eller beror det på att det stora flertalet aldrig kommer att vara tillräckligt intresserade av frågan?

Den förenklade logiken att ju lägre antal kWh/kvm som används ju bättre är det, passar media men förstör möjligheterna till ett seriöst miljöarbete. När förklaringen till hur det hänger ihop innehåller begrepp som exergi och primärenergi blir det extremt svårkommunicerat. För att göra rätt behövs en hel del kunskap, och vem orkar bry sig? Så hur ska man kunna förklara det som är svårt, när både journalister och politiker lyfter fram åtgärder som är enklare att förklara, men som leder fel? Ge mig ett svar den som kan!

8 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Morgan Larsson skriver:

    Marknaden för värme består av flera sektorer. En enkel uppdelning kan vara stora och små fastigheter. Stora fastigheter med högt effektbehov passar fjärrvärmen bra. Där krävs höga flöden och transportförlusterna blir förhållandevis små. Dessutom blir returtemperaturerna låga med mer avancerade anläggningar.
    I små fastigheter däremot, tex villor, är flödet lågt och förlusterna förhållandevis (mycket) höga. Det skulle naturligtvis inte spela någon roll om all värme var återvunnen spillvärme, men nu är den bara 6% av den totala energin (enligt Svensk Fjärrvärme). Allt annat är förbränning.
    Tyvärr är det så att fjärrvärmeverken, i sin iver att bli dominerande, tappar sina stora kunder som tröttnat på allt högre kostnader. Miljövinsten blir också minst tre gånger större om fjärrvärmen slog om till att producera el som försörjer värmepumpar i fastigheterna. Då slapp de importera fossila bränslen (16%) och sopor (16%), vilket knappast kan anses miljövänligt.

  2. Mårten Sohlman skriver:

    Bra artikel Ulrika!
    Problemet är ju att så fort det inte funkar att mäta allt i en och samma enhet så blir det ju så svårt att förstå för både våra politiker, våra myndigheter, och mannen på gatan.

    Vi vill ju gärna veta exakt hur många koldioxidmolekyler går det åt till varje kilo kött, och exakt hur många kolkraftverk i Polen vi måste stänga för att kunna få klimateffekterna att stanna vid två grader, och exakt hur många träd man måste plantera i en regnskog i Indonesien för att kunna flyga till Thailand med rent samvete.

    Givetvis är det positivt om samhällsdebatten är begriplig och därmed tillgänglig för alla, men ibland lönar det sig att tänka bortom näsans längd även om det innebär att vi tvingas mäta resultatet i flera olika storheter.

    I det här fallet är det dock inte rymdforskning det handlar om, utan bara sunt bonnförnuft. Att göra av med värme när det finns värme i överskott i huset bredvid är naturligtvis inte ett miljöproblem om man bara kopplat rören rätt!

    Det gäller bara att lyfta blicken och se vilken miljöpåverkan verkligen är i ett vidare perspektiv. Man måste välja rätt systemgränser. Det innebär att vi ibland måste våga testa att laborera med lite olika systemgränser i olika sammanhang. Enkelt för många, men tydligen nästan omöjligt för politikerna.

    Med miljön förhandlar vi inte…

    Stoppa kontinentaldriften!!

  3. Ulrika Jardfelt skriver:

    Roligt att se att så många initierade kommentarer till min artikel. Jag håller helt med dig, Karolina, att det är viktigt alla aktörer får möjligheten att göra ett initierat val. Det är dock inte helt enkelt att veta vad som är rätt och många aktörer har hittat på just sitt sätt att beräkna till exempel klimatpåverkan av olika beslut.

    För att det ska vara möjligt för fastighetsägare att jämföra miljöpåverkan av energianvändningen i olika fastigheter, och inte bara räkna kWh, har vi tillsammans med HSB, Riksbyggen, Fastighetsägarna, SABO, Hyresgästföreningen och Svensk Energi tagit fram en gemensam beräkningsmetod. Så nu kan alla fastighetsägare jämföra miljöprestanda för sin uppvärmning. En metod som är gemensam för så många aktörer är något helt nytt. Du kan läsa mer om metoden här http://www.svenskfjarrvarme.se/Fjarrvarme/MiljoKlimat/Miljovardering-av-fjarrvarme/Sa-har-varderar-vi-fjarrvarme/ och även räkna ut din egen miljöpåverkan om du har fjärrvärme som uppvärmning.

  4. Karoline Goldberg skriver:

    Hej!
    Jag gillar din artikel och åsikter.
    Min ståndpunkt i frågan är att vi måste ha tilltro till vad utbud och efterfrågan kan skapa. T.ex. Green Village, ett boendekoncept utanför Göteborg, ska bygga en helt grön ”by” (www.green-village.se). Det är ett sådant initiativ jag hoppas kommer att sprida sig som en löpeld.
    Jag tror att vi i Sverige har innovationskraft att göra en förändring, vi behöver bara fler som sätter ner foten.

  5. Bengt Kriström skriver:

    Instämmer till fullo. Det blir ofta så här när man inte fokuserar på det egentliga problemet. Det är f.ö. väl känt att statligt stödd energieffektivisering ofta ökar energikonsumtionen i ett systemperspektiv (Jevons paradox). Data från Norsk Sentralbyrå visar tex att de som har luftvärmepump konsumerar mer el. De höjer sin livskvalitet snarare än minskar Kwh (pumpen minskar priset på energi och därför konsumerar mer, tex via kylning på sommaren).

  6. NilsLennart skriver:

    En annan fråga som jag intresserat mig för är att man ”energisparar” när man använder en värmepump. Detta kan knappast vara korrekt, då fastigheten fortfarande använder lika mycket energi, dock mindre volym ”köpt” energi. Dessutom förekommer det ju att man på grund av den minskade rörliga kostnaden, höjer sin innetemperatur och kanske, ve och fasa, börjar kyla sitt hus. Men per definition har man energisparat. Tveksamt

  7. Jan Lindholm skriver:

    Delar helt och fullt denna bild. Har själv i många år försökt torgföra problemet att blunda för systemnivån och bara räkna kilovatt.

  8. Runar Brännlund skriver:

    Instämmer i kritiken. Jag vill dock påstå att det är än värre än vad som beskrivs i artikeln. Varför skall vi ha specifika energibesparingskrav på byggnader? Energi har ett pris, vars uppgift är att just styra så att energin används effektivt, och på rätt ställen. Ett specifikt energikrav på byggnader innebär de facto att energianvändning styrs över till andra områden där det annars inte skulle använts, exempelvis till tillverkning av isoleringsmaterial. Men klimatutsläppen från bostäder minskar hävdar då förespråkarna. Men för det första är utsläpp från uppvärmning av bostäder är inte mer farligt än utsläpp från någon annan effektivitet, detta är ett faktum. För det andra ingår värme- och elproduktionssektorn i det Europeiska utsläppshandelssystemet, vilket innebär att utsläppen av koldioxid förblir helt opåverkade av specifika byggnormer i Sverige.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet