Hökmark: ”Miljöpartiet agerar som klimatskeptiker”

Hökmark: ”Miljöpartiet agerar som klimatskeptiker”

Miljöpartiet accepterar plötsligt mycket stora utsläppsökningar av klimatgaser, när två kärnkraftsreaktorer läggs ner. Det är ansvarslöst att avveckla kärnkraft som kan bidra till en omvandling av energimarknaden kring Östersjön för att få bort fossila bränslen. Det skriver Gunnar Hökmark, ordförande tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (m).

Plötsligt agerar Miljöpartiets företrädare som om de vill vara en klimatskeptisk Joakim von Anka. Samma personer som ständigt upprepat att ingen kostnad får stå i vägen när det gäller att rädda klimatet menar nu att företaget Vattenfalls lönsamhetskalkyler trots allt går före. Man hör det cyniska argumentet från farbror Joakim i Pengabingen.

Bild: Elektrena, Litauens största kraftverk, eldat med bland annat kol.
Foto: Av Bearas – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=19168436

Trots att besluten att stänga två kärnkraftsreaktorer i Ringhals leder till ökade CO2-utsläpp på 8 miljoner ton – det finns inget av mig känt beslut som påverkat Sveriges utsläpp så mycket i ett drag, och nu är det en ökning – menar Miljöpartiet, från Isabella Lövin till varje riksdagsledamot jag sett argumentera i frågan, att Vattenfalls kalkyler för lönsamhet väger tyngre än klimatet. Det är så marknadsekonomin ser ut, säger de trosvisst.

Det är en personlighetsförändring som är unik och på en gång söt och skrämmande. Det är nämligen inte små ökade utsläpp det handlar om utan väldigt stora. Åtta miljoner ton fram till 2025, Ringhalsreaktorernas planerad livslängd, motsvarar 15 procent av Sveriges årliga utsläpp. Det betyder 3 procent årligen i ökade utsläpp på den energimarknad som Sverige tillhör. Skulle Ringhalsreaktorerna förlängas ytterligare handlar det om ännu fler miljoner ton. Klimatgaser rakt ut i luften. Dessa siffror ska ses mot att minskningarna de senaste åren har avtagit och ligger under 2 procent och för 2019 kanske helt uteblir.

I sin argumentation över varför Vattenfall trots allt ska stänga reaktorer i Ringhals är det för Miljöpartisterna de företagsekonomiska siffrorna för vinsten som gäller, inte klimatet. Vi såg inte det komma som regeringen brukar säga.  I valet mellan Vattenfalls vinst och klimatet väljer de nykläckta von Ankorna därför vinsten.

Normalt har politiska beslut mer eller mindre framgångsrikt syftat till att minska utsläppen. En del har mer varit symboliska och marginella som subventionerna av elcyklar eller de dyrare flygbiljetterna. Även den ineffektiva klimatpolitiken i sin helhet som expertmyndigheterna har dömt ut. Men allt detta har likväl burits upp av det goda syftet att minska utsläppen. Nu är det viljan att acceptera långt mycket större utsläpp som vägleder Miljöpartiet.

Andra beslut med samma syfte, som fattats av andra än miljöpartister, har lett till vattenkraft och till kärnkraft som i sin tur möjliggjort den snabba svenska utvecklingen av bioenergi. Därför har Sverige de senaste 30 åren minskat utsläppen med mer än 30 procent.

Men som sagt, den djupa tilltron till Vattenfalls interna företagskalkyler och bekännelser till att företagets vinst måste gå före klimatet gör nu att Miljöpartiet låter CO2-utsläppen öka med 15 procent.

Någon hänsyn till samhällsekonomin i stort tar man därmed inte, än mindre till klimatet.

Det är nämligen så att Vattenfalls kalkyler beror på vad konkurrerande energislag har för kostnader som i sin tur är påverkade av skatter och subventioner.

Eftersom alla energislag påverkas av skatter och subventioner finns det ingen marknadsekonomisk sanning, som de nya von Ankorna vill ge sken av och tro sig leva efter.

Snarare är det så att interna utredningar i Vattenfall har visat att man med mycket små kostnader kan uppnå lönsamhet vid fortsatt produktion. Och för Vattenfall som företag är bristen på el inte ett lika stort problem som det är för samhället eftersom brist ger högre priser och därmed Vattenfall vinst. Det senare har blivit Miljöpartisternas prioritet valet mellan klimatet och kalkylen. Inte samhällsekonomin och inte klimatfrågan.

Rent samhällsekonomiskt är det självfallet kapitalförstöring att lägga ner fungerande kärnkraft som med små kostnader fortsatt kan producera mycket stora mängder el.

Det är en elproduktion vi kan använda för att exportera till de baltiska staterna och minska utsläppen där men det är också el vi behöver för stålverk som ska eliminera 10 procent av våra samlade CO2-utsläpp genom elbaserad stålproduktion och det motsvarar även vad en eldriven bilpark som avvecklar bensinbilen kräver.

Klimatmässigt är det ansvarslöst att avveckla kärnkraft som kan bidra till en omvandling av energimarknaden kring Östersjön mot avvecklade fossila bränslen. Det är ansvarslöst att fatta beslut som innebär ökade utsläpp på 3 procent årligen de kommande fem åren. Det förstör vår möjlighet att vara ledande i världen och sätta mönster för andra och utveckla modeller som kan gälla över hela världen. Men vinsten går före klimatet sa Joakim von Anka.

Men Miljöpartisterna är inte ensamma, jag tror Donald Trump hör hemma i samma klubb för klimatskeptiska von Ankor.

 

3 Kommentarer
Av Gunnar Hökmark
Ordförande för tankesmedjan Frivärld, tidigare Europaparlamentariker (m)
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Produktionen har ingen betydelse när strömmen ändå inte når dit den ska p.g.a. att ledningsnätet är för trångt. Förbrukningen ökar inte och man får bara tömma vattenmagasinen utan att producera elkraft. Inte så smart med vindinvesteringar. Nedlagd kärnkraft ger ledningar över som kanske kan användas där de står eller flyttas så att de gör nytta ändå.

  2. Bengt Hellman skriver:

    Reaktorerna i Ringhals som nu går i pension har de senaste tio åren levererat i genomsnitt 9 TWh el. Det morsvårar en genomsnittlig effekt på 1 GW. Under 2019 togs beslut om vindkraftsinvesteringar med en sammanlagd effekt på 2 506 MW. Investeringstakten gör att produktionen av vindkraftsel fördubblas inom tre år.

    Energiöverenskommelsen, där moderaterna var med, med mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 gav marknaden den långsiktighet som krävs för att våga ta investeringsbeslut. Marknaden har därefter beslutat om vindkraftsinvesteringar på nära 90 miljarder. Det är pengar som direkt medverkar till hela Sveriges klimatomställning. Vindkraftsproduktionen kommer att fördubblas från dagens 20 TWh till 45 TWh år 2023.

    Sveriges elexport är större än någonsin och är på väg mot 30 TWh. Den goda tillgången på el gjorde för några dagar sedan att marknadspriset på el hamnade under noll. Kvartalspriset för de kommande två kvartalen är under 15 öre/kWh. Det som avgör hur mycket el Sverige kan exportera idag är kapaciteten på utlandsförbindelserna.

    1. Carl-Åke Utterström skriver:

      Massiv utbyggnad av vindkraft har visat sig inte vara ett kraftfullt verktyg. Tyska Energiwende har uppnått 2 procent minskat CO2-utsläpp. Det är alltså meningslöst att bygga ut förnybart jämfört med effekten av utbyggd kärnkraft.

      90 miljarder för att få ut dubbla energin ligger i det blå.

      Hur mycket har inte nuvarande utbyggnad av vindkraften kostat och hur många år? Det man uppnått är bara 17 TWh som kan ställas i relation till kärnkraftens produktionsrekord 75 TWh.

      Tyvärr vindkraft är en dvärg i sammanhanget. Man måste vara realist. Uteffekten som funktion av installerad effekt är runt 10 procent medan kärnkraften ligger på över 90 procent.

      Två verk á 80 – 100 miljarder ersätter dagens hela vindkraft inklusive lagringsmöjligheter.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet