DEBATT
Höga elpriser hotar inte jobben men bromsar inte heller omställningen. Det skriver Tommy Lundgren, Hanna Lindström och Mattias Vesterberg vid Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi, CERE. I en ny studie analyseras hur energiintensiva företag faktiskt reagerar på förändringar i el- och bränslepriser.
Under de senaste åren har de kraftigt stigande el- och energipriserna skapat oro för svensk industris framtid. I den politiska debatten har höga elpriser ofta målats upp som ett akut hot mot sysselsättning, konkurrenskraft och den gröna omställningen. Ny forskning ger dock en mer nyanserad bild.
Bild: Iggesunds sågverk, en del av den elintensiva industrin. Foto. Holmen.
Tommy Lundgren
I en ny studie utförd av forskare vid CERE[1], baserad på detaljerade företagsdata från svensk tillverkningsindustri under perioden 2004–2022, analyseras hur energiintensiva företag faktiskt reagerar på förändringar i el- och bränslepriser.[2] Resultaten är tydliga: trots stora och snabba energiprisökningar, särskilt under energikrisen 2020–2022, finns generellt inga statistiskt säkerställda effekter på industrins sysselsättning. Företagen minskar visserligen sin energianvändning när priserna stiger, men de säger inte upp personal i någon nämnvärd omfattning.
Detta är en viktig påminnelse om industrins robusthet. Den dominerande bilden av att höga elpriser automatiskt leder till massarbetslöshet i industrin får svagt empiriskt stöd. För politiken innebär det att rädslan för omedelbara jobbförluster till följd av högre energipriser sannolikt är överdriven.
Hanna Lindström
Men studiens resultat bör inte tolkas som ett entydigt grönt ljus för dagens klimat- och energipolitik. Tvärtom pekar forskningen på en annan, mer strukturell utmaning: företagen tycks ha mycket begränsade möjligheter att snabbt ställa om mellan olika energislag. Högre priser på fossila bränslen leder inte till ökad elanvändning, och höga elpriser leder inte till en återgång till fossila alternativ. Med andra ord: elektrifieringen sker inte automatiskt via prisstyrning, åtminstone inte på kort till medellång sikt.
Detta bör mana till eftertanke. Marknadsbaserade styrmedel är, enligt etablerad ekonomisk teori, det mest effektiva sättet att internalisera externa kostnader och styra ekonomin mot samhällsekonomiskt effektiva utfall. Samtidigt visar resultaten att när industrins energianvändning präglas av trögrörlighet och låg priselasticitet kan prisbaserade styrmedel på kort och medellång sikt ha begränsad real effekt på teknikval och produktionsstruktur.
Mattias Vesterberg
Problemet är därmed inte styrmedlens utformning i sig, utan antagandet att relativa priser ensamma snabbt kan utlösa omfattande tekniska och strukturella anpassningar. För att prissignaler ska omsättas i faktisk omställning krävs potentiellt kompletterande åtgärder som minskar investeringshinder och anpassningskostnader, exempelvis genom infrastrukturinvesteringar, effektivare tillståndsprocesser, teknologiska stöd samt långsiktigt trovärdiga och förutsägbara policyåtaganden.
Studien visar också att höga elpriser inte tycks leda till ökade utsläpp genom ökad användning av fossila bränslen – vilket är positivt. Men den visar samtidigt att den gröna omställningen i industrin inte accelererar av sig själv när priserna rör sig.
Sammanfattningsvis ger forskningen ett viktigt korrektiv till både alarmism och övertro. Högre energipriser slår inte ut industrijobben – men de löser heller inte klimatutmaningen på egen hand. För att lyckas krävs en realistisk syn på företagens faktiska anpassningsmöjligheter och en energipolitik där ekonomiska styrmedel utgör det bärande instrumentet, förstärkta av kompletterande åtgärder och institutionella reformer.
***
Länk till studien (open access): https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140988325008552
[1] Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi (www.cere.se), Umeå Universitet/SLU.
[2] Denna studie är den del av ett projekt ”Grön omställning och effekter på industrin” som har finansierats av Forte/Formas under perioden 2021-2026.
4 Kommentarer
4 Kommentarer
Pär Sundberg
27 januari, 2026: 9:15 f mCERE hävdar nu att höga elpriser varken hotar jobben eller bromsar omställningen.
Detta är ett allvarligt vilseledande påstående – och ett skolexempel på hur akademisk forskning kan missbrukas politiskt.
Låt oss vara brutalt tydliga:
1. De mäter fel sak – och drar fel slutsats
Studien tittar på historisk sysselsättning i befintlig industri (2004–2022).
Men elpriskrisens verkliga skada sker inte via massuppsägningar – den sker via:
– investeringar som aldrig blir av
– elektrifiering som flyttas eller pausas
– nya jobb som hamnar i andra länder eller andra elområden
Att påstå att “höga elpriser inte är ett problem” för att folk inte sparkas direkt är intellektuellt ohederligt.
2. De ignorerar elområdena – den centrala frågan i Sverige
Studien behandlar Sverige som ett enhetligt elsystem.
Det är en fiktion.
SE4 betalar systematiskt högre elpriser än resten av landet – trots att Sverige ofta exporterar el.
Detta är inte marknadsekonomi.
Det är intern prisdiskriminering via elområden.
Att skriva om svenska elpriser utan att analysera elområden, kapacitetstilldelning och flaskhalsintäkter är som att skriva om bostadsmarknaden utan att nämna hyror.
3. De normaliserar permanenta straffpriser i södra Sverige
Budskapet som når politiken blir i praktiken:
“Höga elpriser gör inget – industrin överlever ju.”
Detta är extremt farligt.
För då legitimeras:
• fortsatt underinvestering i södra Sverige
• att SE4 förblir intern importzon
• att hushåll och småföretag får bära systemkostnaderna
Robusthet? Nej.
Det är inlåsning i ett sämre system.
4. Konsumenterna raderas ur analysen
Hushåll, kommuner och småföretag i SE4:
• kan inte flytta
• kan inte prissäkra sig bort
• kan inte “anpassa sig” till strukturellt högre priser
När akademiker säger att detta “inte är ett problem” är det inget annat än elitistisk energipolitik.
Slutsats:
CERE-studien säger möjligen något smalt och trivialt:
-Industrijobb försvinner inte över en natt.
Men att använda den som argument för att bagatellisera Sveriges elpriskaos, elområden och systematiska snedvridning av SE4 är direkt vilseledande.
Detta är inte nyansering.
Det är akademisk fernissa på ett politiskt haveri.
#el #SE4 #energipolitik #elområden #industripolitik #elpriser #elektrifiering
SvaraLars-Göran Johansson
26 januari, 2026: 8:26 f mArtikeln, och rapporten, verkar tala om det höga elpriset som om det vore ett och samma elpris i hela Sverige. Men vi har ju 4 olika elpriser i Sverige.
Under 2025 var snittvärdena i norra Sverige (SE1) 18,45 öre/kWh medan de i södra Sverige (SE4) var 67,21 öre/kWh.
Och elpriset i norra Sverige kan ju knappast ens kallas för att vara högt!
Så förutsättningarna för industrin, speciellt den elkrävande, är ju väldigt olika beroende på var i Sverige som industrin är geografiskt belägen.
SvaraHar detta verkligen ingen betydelse för hur den svenska industrin reagerar?
Hanna Lindström@Lars-Göran Johansson
27 januari, 2026: 8:24 f mTack för din kommentar Lars-Göran! Det är sannolikt så att företag påverkas olika beroende på var de ligger, och därmed vilket elpris de får betala. I våra studier har vi utgått från företagsspecifika elpriser baserat på förbrukad kvantitet och kostnader för detta. Detta innebär att prisområdenas olika priser speglas i datat. Vi har dock bara haft tillgång till data till och med 2022, vilket innebär att vi inte observerar så många år med stora prisvariationer mellan prisområdena.
SvaraVi har heller inte analyserat hur företag i ett prisområde påverkas jämfört med företag i andra prisområden. Detta är dock föremål för pågående studier, förhoppningsvis kan vi studera senare år då också. Med vänlig hälsning: Hanna, Tommy och Mattias
Johan Pålsson@Lars-Göran Johansson
27 januari, 2026: 9:14 f mDe tar i den länkade artikeln specifikt upp prisskillnaderna mellan elområdena
"Furthermore, Sweden’s division into four distinct electricity price areas2 adds another layer of complexity and richness to our data. The recent energy price shocks have affected these areas differently, resulting in substantial variation in energy prices, particularly electricity prices, within our dataset. This variation provides a unique opportunity to analyze firms’ responses to these shocks. "
Svara