Dagens fjärrvärmepriser undergräver ett integrerat energisystem, tycker Rikard Ljunggren på Fastighetsägarna. När fastighetskunder flyr fjärrvärmen går det ut över det lokala elnätets kapacitet.
– Värmemarknaden har blivit osynlig i energipolitiken, menar han.
Rikard Ljunggren är näringspolitisk chef på Fastighetsägarna i Göteborg och den första att erkänna att man som fastighetsägare alltid vill söka sig mot lägst möjliga värmepriser. Det ligger i marknadens natur, givet att miljö- och klimathänsyn har tagits. Därför är han starkt kritisk till hur en del fjärrvärmebolag sköter sin prissättning.
Samtidigt finns en annan horisont. Om man lyfter blicken från den lokala priskampen kan producenter och konsumenter se åt samma håll och få ögonen på övergripande utmaningar som kräver gemensamma insatser. Prisdiskussionen är bara toppen av ett isberg som bottnar i en konturlös värmemarknadspolitik, menar Rikard Ljunggren.
– Energipolitiken tillåter att fjärrvärmens kunder jagas över till ökad elförbrukning samtidigt som elnäten får allt större utmaning med sin kapacitet säger Rikard Ljunggren.
Flyttar till el
På senare år har de nationella värmemarknadsfrågorna växt sig allt större utan att energipolitiken har haft förmågan till en samlad och integrerad strategi, tycker Fastighetsägarna. Styrmedel, skatter, regleringar och byggregler motverkar varandra och prissättningen är en del av den utvecklingen.
I Göteborg ser Rikard Ljunggren hur stora fjärrvärmekunder allt oftare flyttar sitt uppvärmningsbehov till andra energikällor, som bergvärme eller elbaserade värmepumpar. En anledning är de lokala fjärrvärmepriserna, ett resonemang han tidigare har framfört i en debattartikel, som leverantören Göteborg Energi också har svarat på.
Värmemarknadens påverkan
I utgångsläget finns ingen motsättning mellan el och fjärrvärme om systemen tillåts stödja varandra på rätt sätt, menar Ljunggren. Kapacitet och effekt måste pulsera fram och tillbaka mellan olika energiformers produktion och förbrukning. I det sammanhanget blir kommunala fjärrvärmebolags krav på hög avkastning kontraproduktivt, tycker han.
Det allvarliga är att politiken verkar ha missat värmemarknadens påverkan på det lokala energisystemet samtidigt som regeringen har haft fullt fokus på att reducera elnätskundernas priser.
Fjärrvärmepriserna har däremot baserats på lokalt beslutade avkastningskrav, enligt Rikard Ljunggren – något som på inget sätt är en naturlag.
Kampen om elkunderna
Att det just i Sverige har växt fram en extra sträng elnätsregim med syftet att hålla nere slutkundernas priser har sina rötter i orkanen Gudrun som 2005 raserade stora delar av det svenska luftledningsnätet. Det gav upphov till olika ”eluppror” ute hos elkunderna. De senaste åren har regeringen återkommande stramat åt elnätsföretagens avkastningsmöjligheter för att hålla nere priset till slutkund.
Värmelogisk kollaps
– I fjärrvärmebranschen är det tvärt om. Där är det fritt fram att sätta vilka priser man vill bara man kommunicerar det på rätt sätt. Idag är lönsamheten för fjärrvärme betydligt högre än vad som anses skäligt för andra monopol, som elnät, säger Rikard Ljunggren.
Konsekvensen av låga elpriser och höga fjärrvärmepriser blir att energisystemet där el och fjärrvärme samverkar gröps ur från flera håll samtidigt, menar han.
– Fjärrvärmens ägarkommuner bidrar till att underminera en lokal energiform som kan stödja kapaciteten i de lokala elnäten – elnät som de ibland också äger, och vars brist på kapacitet de kritiserar.
Pressas till reglering?
– Om man som monopolbransch fortsätter att ta ut övervinster kommer också fjärrvärmen att behöva regleras på samma sätt som elnäten. Det är inte en utveckling som samhället skulle vinna på, säger Rikard Ljunggren.
2019 blev Fastighetsägarna medlem i Prisdialogen, en metod framtagen av Energiföretagen Sverige, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta (då SABO). Genom dialog ska kunderna få ”ökat förtroende för leverantörernas prissättning” men där finns det fortfarande en bit kvar, tycker Fastighetsägarna.
Främst vill Fastighetsägarna se ett större ansvarstagande av fjärrvärmens ägare. En prisreglering är inget man gärna vill ha men idag styrs många lokala marknader av kortsiktiga lönsamhetskrav. Om inte fjärrvärmebranschen tar ett större ansvar så kommer det ”ofrånkomligen leda till att fler vill ha prisreglering”, tror David Björnberg, som skrivit Fastighetsägarnas rapport Het marknad – en granskning av den svenska fjärrvärmebranschen.
Enligt David Björnberg har Prisdialogen sällan hindrat fjärrvärmebolag från att ha en avkastning långt över den som aktörer på andra konkurrensutsatta marknader bara kan drömma om.
Brist på perspektiv
Dessutom skymmer prisdiskussionerna sikten mot större frågor. Generellt lyser fjärrvärmens roll i energisystemet med sin frånvaro i energipolitiken, tycker Rikard Ljunggren. Fjärrvärmens systemdelar med bioenergi, kraftvärme, spillvärme och energiåtervinning från avfallsförbränning måste synas i besluten kring elnätskapacitet och effektbrist.
Faktum är att inte heller Energiöverenskommelsen tog upp fjärrvärmens roll i energisystemet, något flera ledamöter av dåvarande energikommissionen i eftertid har medgett var en miss.
Det behövs en energipolitik som lyfter upp och inkluderar fjärrvärmen i energisystemet ”på riktigt” , tycker Rikard Ljunggren. Det blir nästan lite tragikomiskt att lyckligast är den som idag kan gå off grid och koppla sig loss från både elnät och fjärrvärme.
– Prisdiskussionen är viktig om fjärrvärmen ska fortsätta att utvecklas, men nu håller hela energisystemet på att krackelera på grund av bristen på systemperspektiv, säger Rikard Ljunggren.
* * *
Ger kapacitet: Mer utbyggd fjärrvärme och smartare teknik i fjärrvärmedistributionen frigör kapacitet också i elnäten. Ju fler kunder som flyttar till andra uppvärmningsformer ju mer ökar den lokala elförbrukningen. Det kan ske konkret genom att kunder går över till elbaserade värmepumpar, eller indirekt genom att värmesystemet inte längre kan samverka som buffert mot den ökande elektrifieringen. Drygt hälften av all uppvärmning i Sverige kommer idag från fjärrvärme.
Neutral teknik: Fjärrvärmens konkurrenskraft är inte enbart kopplat till prisreglering och fjärrvärmebolagens avkastning. Fjärrvärme är också beroende av en teknikmarknad med teknikneutrala konkurrensvillkor, en fråga som flera branschorganisationer länge har drivit. Enligt Energiföretagen Sverige driver både byggregler och styrande investeringsbidrag fjärrvärmekunderna över till elbaserade värmepumpar. Med Energiöverenskommelsen i ryggen har regeringen 2019 gett Boverket och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på hur byggreglerna framöver måste ”beakta effektutmaningen”. Dagens primärenergifaktorer föreslås ersättas av viktningsfaktorer. Fastighetsägarna tycker dock att byggregler ska vara fria från styrmedel för energisystem, något också Energimyndigheten tidigare har tyckt.
1 Kommentar
Fjärrvärmen har likheter med naturliga monopol och är därför svår att konkurrensutsätta. I synnerhet sedan oljeeldningen hos fastighetsägarna har slagits ut av höga skatter.
Fjärrvärmen har ofta en dominerande ställning, i konkurrenslagens betydelse, i de områden där fjärrvärmenät finns. Det finns fortfarande fjärrvärmeföretag som i sina leveransvillkor har klausuler som antingen helt förbjuder köparen att delvis använda annan uppvärmningskälla än fjärrvärme eller tillämpar andra prislistor för dem som gör detta. Sådana klausuler kan vara ett missbruk av dominerande ställning enligt konkurrenslagen, om fjärrvärmen är tillräckligt dominerande i det geografiska området. Sådant missbruk är förbjudet.
Det finns dock fortfarande begränsade möjligheter att konkurrera med fjärrvärmen. De som kan konkurrera nu är liksom tidigare fastighetsägarna själva. Förr konkurrerade man med egen oljeeldning. Fjärrvärmen var onekligen bekvämare och krävde mindre tillsyn vilket kunde motivera ett något högre pris för köparen än kostnaden för egen oljeeldning.
Idag, när bränslena blivit mer skrymmande än olja är det lättast att konkurrera med fjärrvärme för byggnader med verksamhet där det finns både kyl- och värmebehov. Där kan fjärrvärmen ha svårt att konkurrera.
I bostadshus kan det vara möjligt ibland genom konkurrens med antingen effekt eller energi eller bådadera.
Fastighetsägare kan t.ex. konkurrera med effekt genom att ensam eller tillsammans med grannar installera en panna för att reducera behovet av fjärrvärmeeffekt. Eller konkurrera med energi genom att t.ex. installera en värmepump som täcker en del av värmebehovet.
Om man inte kan konkurrera på något av dessa sätt är fjärrvärmen marknadsmässigt prissatt och per definition inte för dyr. Då finns det ingen anledning att klaga på fjärrvärmepriset.
Om man skulle kunna konkurrera med fjärrvärmen men inte får göra detta genom att fjärrvärmeföretaget missbrukar sin dominerande ställning, då är det dags att driva frågan rättsligt.