Hög elförbrukning mycket ovanligt

Hög elförbrukning mycket ovanligt

Professor Lennart Söder presenterar på Second Opinion Energi en ny rapport om hur vanligt det är med situationer med mycket hög elanvändning.

Effektfrågan har åter igen kommit upp som en viktig frågeställning. Bakgrunden är en kombination av att det finns ett riskdagsbeslut om av avveckla effektreserven samt att det förutses att några äldre kärnkraftsreaktorer kommer stängas av. Om allt detta genomförs och inget annat inträffas, så kommer risken för effektbrist att öka. Man måste dock räkna med att det även händer annat i elsystem som, t ex, ändrad transmissionskapacitet och mer vindkraft etc.

I en ny rapport har en statistisk bearbetning av elförbrukning, vindkraft och kärnkraft under perioden 1996-2013 genomförts. Syftet är att man ska få ett grepp för hur vanligt det är med höga elförbruknings-situationer samt vilka elpriser som är nödvändiga om man förväntar sig att elmarknaden skall finansiera effektreserven utan en speciell lagstiftning om upphandling. Resultaten kan sammanfattas enligt:

– Höga elförbrukningssituationer är ovanliga. Endast under fyra år i perioden 1996-2013 var elförbrukningen över 26000 MW, 2001, 2004, 2010 och 2013. Den totala tiden var 20 timmar som elförbrukningen var över 26000 MW, dvs i genomsnitt 1.1 timme/år. Som högst var elförbrukningen 26663 MW, dvs de sista 663 MW användes endast ca 1.1 timme/år.

– Det billigaste sättet att erhålla produktion som enbart används ett fåtal timmar per år är gasturbiner. Om marknaden skall finansiera dessa krävs dock ett tillräckligt högt pris. Om priset inte blir tillräckligt högt så är kraftverken inte lönsamma. Till detta kommer att hög elförbrukning inte är så vanligt, vilket gör att det blir riskfyllt att göra dessa investeringar. Under perioden 2005-2009 (5 år) var, t ex, elförbrukningen aldrig högre än 26000 MW.

– Risken för effektbrist måste hållas låg, men den kan aldrig bli noll! Om man, t ex, har en bristrisk om en timme på 10 år och man tycker att denna risk är för hög, så måste man införa ett system som bara behövs en timme på 10 år! I ett exempel har vi utgått från ett maximalt acceptabelt elpris om 14-30 kr/kWh, ett isolerat Sverige, att marknaden finansierar kraftverk som kräver elpris lägre än det maximala under tillräckligt lång tid, en tillförd mängd vind- eller kärnkraft om 9 TWh/år samt en acceptabel bristrisk om 1 timme vart 5:e-10:e år. Med dessa förutsättningar blir vindkraftens effektvärde 443-513 MW och kärnkraftens effektvärde 781-1330 MW om man använder den internationellt använda metoden för effektvärde.

– Med samma antaganden kan behovet av effektreserv beräknas, dvs den mängd som inte finansieras av enbart elpriser. Resultatet blir 1400-1900 MW (ej kärnkraft/vindkraft), 1700-2000 MW (med 9 TWh vindkraft), 1700-1900 MW (med 9 TWh kärnkraft).

Man ska därmed inte tro att det är möjligt att både ha låga elpriser, ingen effektersättning och att det samtidigt finns producenter/konsumenter som ser till att det finns tillräckligt med effekt vid sällan förekommande effekttoppar!

Resultaten ska inte ses som exakta uppskattningar utan snarare indikera storleksordningen på vad som behövs, samt vilka kopplingar som finns mellan kraftslag, elförbrukning, risk för effektbrist och accepterade elpriser.

Lennart Söder
Professor Elkraftsystem, KTH

Länk till rapporten

3 Kommentarer
Av Lennart Söder
Professor i elkraftsystem, KTH
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Alfred Maultasch skriver:

    Effektbristen är enkelt att lösa, genom konsumtionsstyrning och produktionsstyrning. Elnätbolagen klarar av att hela tiden höjer sina fasta avgifter mot konsument och producent, men klrar inte att tillhandahålla effekten, hög tid att kräver in ansvar av monopolföretagen

  2. Nils Ronquist skriver:

    Lennart Söder har i vanlig ordning lite svårt att hålla isär installerad effekt och levererad energi….”energiförbrukningen aldrig högre än 26000 MW. (Energi har enheten MWh t.ex). Alla vet vi att den ”oberoende” vetenskapsmannen och professorn är en vindkrafts kramare av guds nåde. Läs för övrigt Svenska kraftnäts hemsida underrubrik ”aktuell driftsituation”. Där syns med all tydlighet att vi behöver mer kärnkraft mindre vindkraft.
    Nils Ronquist

  3. NilsLennart skriver:

    Det är fullt möjligt att som idag ha låga elpriser OCH en effektreserv till låg kostnad via SvK. Varför skulle det vara uteslutet?? Ett dåligt politiks beslut går väl bra att ändra, man ändrar ju även bra beslut.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet