Generaldirektörer presenterar strategi för vattenkraften

Generaldirektörer presenterar strategi för vattenkraften

Generaldirektörerna för Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten:”Enligt våra beräkningar leder den föreslagna strategin till bra miljöstatus i de flesta av Sveriges vattendrag och en hållbar produktion av vattenkraft genom väl utvalda och rätt avvägda insatser”.

I morgon presenterar vi en gemensam strategi för svensk vattenkraft. Genom att följa strategin kan Sverige nå miljömål inom både förnybar energi, klimat och biologisk mångfald. Samtidigt.

Vattenkraften står för nästan hälften av den svenska elproduktionen och är dessutom den elproduktion som huvudsakligen ser till att vårt elsystem hålls i balans. Vattenkraften är en förnybar resurs och den är central i arbetet att värna klimatet.

En stor del av de vattenkraftverk som idag finns i Sverige har tillstånd med villkor som utfärdats innan modern miljölagstiftning infördes. Både Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten anser att det är självklart att elproduktionen ska uppfylla moderna miljökrav. Vattenkraften behöver därför anpassas så att vi både når målen i EUs arbete med förnybar energi och med genomförandet av EUs vattendirektiv.

Vår strategi pekar ut inriktningen på de insatser som krävs för att nå målen, var de behöver sättas in och till vilken kostnad. Vi sätter fokus på insatser med hög miljönytta och med liten påverkan på energisystemet.

Enligt våra beräkningar leder den föreslagna strategin till bra miljöstatus i de flesta av Sveriges vattendrag och en hållbar produktion av vattenkraft genom väl utvalda och rätt avvägda insatser. Priset för hela branschen: Årligen en halv miljard kronor och sammantaget en minskad elproduktion på 1,5 terrawattimmar (TWh), det vill säga 2,3 procent av den nuvarande vattenkraftsproduktionen. Detta är ett mycket rimligt pris, tycker vi. Vi gör också bedömningen att det går att kompensera för den förlusten genom effektivitetsinsatser och produktionsökning i utvalda älvar utan att förlora väsentliga miljövärden.

Strategin pekar på tre huvudgrupper av vattensystem där insatser gör olika stor miljönytta i relation till en effektiv energiproduktion:

I de största produktionsälvarna, till exempel Luleälven, Indalsälven, Ångermanälven och Skellefteälven, föreslår vår strategi att åtgärder som påverkar produktion begränsas kraftigt. I dessa älvar skulle det krävas omfattande åtgärder för att förbättra miljön. Åtgärderna skulle samtidigt leda till stora störningar på energisystemet. Vi menar att det skulle leda till dålig hushållning. EUs vattendirektiv ger också möjlighet till vissa avsteg från att nå god ekologisk status i så kallade ”kraftigt modifierade vatten”. Här bli det istället aktuellt att sträva mot det lägre målet ”god ekologisk potential” och genomföra vissa miljöåtgärder. I flera fall kommer det även vara aktuellt att avstå från miljöåtgärder genom att använda ett så kallat ”mindre strängt krav” från god ekologisk potential. Detta gäller speciellt vattenkraftverk med höga dammar och långa vattendragssträckor som idag är helt torrlagda. I framtiden kan det vara aktuellt att reglera mer i dessa älvars huvudfåror. Det ska samtidigt betonas att dessa älvar har höga naturvärden i biflöden som är viktiga att bevara.

I den andra huvudgruppen ingår till exempel Dalälven och Ljungan. Det är älvar där det finns mycket naturvärden och skyddade vattenmiljöer även i huvudvattendraget. I dessa älvar behövs åtgärder som gör att vattenlevande djur kan röra sig upp- och nedströms, för att kunna bibehålla naturvärdena långsiktigt. En uppskattning är att 60 stora kraftverk behöver åtgärdas med till exempel omlöp, fiskvägar, fisktrappor och minimitappning. Även här kommer klassningen ”kraftigt modifierade vatten” att användas, men till skillnad mot första huvudgruppen kommer god ekologisk potential i huvudsak att uppnås. Förslaget är att man gör en strategi för varje enskild älv där man bedömer var åtgärderna ger mest miljönytta till minst inverkan på vattenkraftsproduktionen. I dessa vattensystem kommer också delar av vattendraget förklaras som ”kraftigt modifierat vatten” medan andra delar till och med kan uppnå god ekologisk status.

Den tredje huvudgruppen är avrinningsområden, som har begränsat värde för energisystemet. I dessa vattensystem, som främst ligger i södra Sverige, finns ett större antal medelstora och små vattenkraftverk, Här har vattenkraften en begränsad betydelse för energisystemet. Här kan effektiva insatser i form av restaureringar, utrivningar och byggande av fiskvägar ge höga miljövärden till begränsad påverkan på energisystemet. Ofta hyser dessa avrinningsområden också rikligt med kulturvärden. Med bra genomtänkta åtgärder och olika former av skydd i samverkan kan vi utveckla och bevara både natur- och kulturvärlden. Det ska betonas att många småskaliga vattenkraftverk med relativt få åtgärder kan uppnå god ekologisk status eftersom man inte reglerar vattnet i samma omfattning som i de storskaliga vattenkraftverken.

Vårt material är omfattande men inte heltäckande. Det finns alltid ”hittills okända ” parameterar att ta hänsyn till och det finns vissa svagheter i underlaget. Det kan också finnas behov av justeringar inom elcertifikatsystemet.

De bedömningar vi gjort behöver också förfinas. Detta skulle kunna bli ett uppdrag för länsstyrelserna att gå vidare med. På så sätt får vi ytterligare kunskap om lokala behov och möjligheter. Ett förfinat underlag kommer vattenmyndigheterna kunna använda för att göra bedömningar i de åtgärdsprogram som EU:s vattendirektiv kräver.

Men för första gången på många år har vi nu en kartläggning som ger ett helhetsperspektiv och med en ansats på avrinningsområden istället för enskilda älvar eller kraftverk. Vi kan nu väga samman Sveriges behov av vattenkraftproduktion med vår skyldighet att bevara den biologiska mångfalden. Vår förhoppning är att vår strategi även kan komma till nytta för beslutsfattare i flera delar av samhället. Den kan vara en del av kunskapsunderlaget vid bedömning av framtida investeringar och politiska beslut.

Det som krävs för att strategin ska ge bästa effekt är en sammanhållen ledning och styrning av vattensverige, ett nationellt sammanhållet ansvar. God miljö kan gå hand i hand med vattenkraft.

Erik Brandsma, gd för Energimyndigheten
Björn Risinger, gd för Havs- och vattenmyndigheten

1 Kommentar
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Bo-Yngve nilsson skriver:

    Hittills i år är nettoexporten 9,7 TWh,som bevisar att ekonomin klassas högre än att återskapa fria vandringsvägar för ädelfisken i de stora Norrländska älvarna.Det finns alltså ett stort el-överskott.Om viljan fInns så går det att göra mycket.Tänk på kommande generationer!
    De Norrländska kommunerna blir allt fattigare och de utländskt ägda vattenkraftsbolagen EON och Fortum blir allt rikare.Hur länge ska detta få fortsätta?
    De bestående miljö-skadorna vid torrläggning av forssträckor och regleringsmagasinen tilläts och skapades av lagstiftning från 1918 och gäller också idag 2014.Att girighet och pengar får fortsätta att ge vattenkraftsbolagen laglig rätt att slippa undan att ta miljö-ansvar.Nu är det dax att rädda de få ädelfisk stammar som finns kvar.Lev upp till EU-direktivet så att biologiskt mångfald återskapas i alla påverkade älvar i Sverige innan det är för sent.
    De måste bli lagstadgat att tvinga vattenkraftbolagen att släppa vatten i torrlagda älvfåror och återskapa en liten del av hur människan fått skövla naturen.
    Erik Brandsma och Björn Risinger säger att i de största produktionsälvarna skulle det krävas omfattande åtgärder för att förbättra miljön. Åtgärderna skulle samtidigt leda till stora störningar på energisystemet. De menar att det skulle leda till dålig hushållning.
    Hur kan Ni i ERAN viktiga position uttala er på detta sätt?
    Är det inte nödvändigt att reparera den del som förstörts.Ett bra exempel är fisketrappan i Norrfors i Umeåälven där ädelfisken nu kan vandra.
    Detta måste också göras i de andra stora älvarna.
    Eftersom 9,7 TWH nettoexporterasts fram till Juni 2014 så finns utrymmer för miljöåtgärder.
    Citat
    ”Enligt våra beräkningar leder den föreslagna strategin till bra miljöstatus i de flesta av Sveriges vattendrag och en hållbar produktion av vattenkraft genom väl utvalda och rätt avvägda insatser.
    Priset för hela branschen: Årligen en halv miljard kronor och sammantaget en minskad elproduktion på 1,5 terrawattimmar (TWh), det vill säga 2,3 % av den nuvarande vattenkraftsproduktionen.”
    Det måste gå att fördela vinsten på 9,7 TWH så att pengar avsätts till olika typer av vandringsvägar.Tänk på indianerna de blev fråntagna sina naturrikedomar så har också älvarna i Norrland behandlats.
    Jag vädjar nu till beslutande myndigheter att börja ställa högre krav på vattenkraftsföretagen att de måste återställa det som med nuvarande teknik går att göra i de reglerade älvarna.
    Ekonomin får inte styra priset på naturen.

    MVH

    Bo-Yngve Nilsson

    Sportfiskarna

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet