”Fy på er som sitter tysta”

”Fy på er som sitter tysta”

Bengt Ekenstierna är kritisk till hur olika aktörer hanterat de skenande elpriserna. Brist på engagemang, passivitet och undfallenhet kännetecknar agerandet från myndigheter och politiker, menar han.

Det är nu klarlagt att det finns ingen huvudman i Sverige för den situation med skenande elpriser som utvecklats lavinartat. Jag skulle vilja beskriva det som ett herrelöst flygplan med en full kabin, men ingen i cockpit.

Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som är systemansvarig för kraftsystemet i Sverige och som förvaltar och utvecklar Sveriges transmissionsnät för el. Att vara systemansvarig innebär att man ska se till och vidta åtgärder så att frekvensen ligger på 50 Hz.

Svenska kraftnät har tydligt visat att man har inget engagemang och långt mindre ett ansvar i en elmarknad som är i kaos, så länge som frekvens är 50Hz. Affärsverket uppgiften att förutom frekvenshållningen att utveckla transmissionsnätet, kan man ifrågasätta om så har gjorts då vi inte kan få ner vattenkraftproduktionen i Norrland till där lejonparten av elen förbrukas. Kan inte ha varit någon överraskning om affärsverket och dess huvudman hade följt planeringen av nedläggning av elproduktion i konsumtionsregionerna.

Energimarknadsinspektionens uppdrag är att säkerställa att marknadernas aktörer följer lagar och regler inom energiområdet. De lagar detta främst gäller är hänförligt till elnät och fjärrvärme, men det finns en skrivning i deras uppdrag om att de även ska övervaka så att det inte sker marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter.

I samtal med myndigheten har de dock gett uttryck för att deras tillsyn inte omfattar producenternas prissättning av el, så länge som det inte är uppenbart att det strider mot lagen om marknadsmissbruk. Vad marknadsmissbruk är handlar om att en elproducent agerar på information som denne har fått på ett otillbörligt sätt eller genom agerande när man har en marknadsdominerande ställning.

Jag menar att man kan se båda dessa kriterier uppfyllda för olika agerande där elproducenterna har gjort marknadstester som gett vid handen att elkunderna trots att elenerigpriset är 800% högre, köper el. Energimarknadsinspektionen passar emellertid för ett sådant resonemang och menar att det är fritt fram för en elproducent att ta betalt hur mycket som den önskar för att leverera sin produkt el till hugade spekulanter. Den granskning som vårt team begärt av budgivningen den 12 augusti plågas Energimarknadsinspektionen med hur de ska kunna avvisa då de inte tycks vilja medverka till att öppna upp Pandora box.

Regeringen  har visat på en undfallenhet och förvånansvärd passivitet som gränsar till inkompetens i att agera för att skydda svensk industri och elkunder söder om Dalälven. Det finns till och med de i politiken, som supporterade av nationalekonomer, som menar att de höga elpriserna minskar elanvändningen, vilket är till gagn för klimatfrågan och därför ska man låta elpriset vara högt. De företräder uppfattningen att så länge som merparten av förmögenhetsöverföringen sker från elkunderna till staten, så är det till och med något som politiken uppmuntrar till – för då slipper de att ta obekväma beslut om att höja andra skatter för att reda ut underskotten efter pandemin.

Sveriges regering (i alla fall den som sitter nu om än på väg bort) har sin vana trogen skyllt på att de är EU som bestämmer spelreglerna för elkundskonsekvenserna i Sverige. Och vem är då EU? Återigen ser vi att det är Tyskland som bestämmer och Sverige kommer inte ens med förslag för att skydda landet Sverige.

Och nya regeringen kommer sannolikt att fokusera en retorik om kärnkraft, vilket är omgärdat av så många om och men och politisk helt ofarlig att föra, då det tar 10 år innan det finns en analys om vad ny kärnkraft innebär i kontexten av alla andra långsiktiga möjligheter som kommer att finnas.

Politikerna har under valrörelsen i desperation att framstå som väljarnas bästa alternativ, utlovat subventioner i 100 miljardersklassen och även att dessa skulle utbetalas retroaktivt för att även innefatta augusti extrema elräkningar. Löftet om att ”betala tillbaka” flaskhalsavgifterna som ligger på ett balanskonto hos Svenska kraftnät, är inte förpliktigande för den nya regeringen då det var den gamla regeringens löfte.  Pass upp – jag tror inte på några allmosor för att klara de närmaste månadernas skyhöga elräkningar – det får i så fall vara socialtjänsten som får rycka ut.

Bransch- och medlemsorganisationer som Svensk Näringsliv säger inte ett ord, liksom Företagarna och IVA (som annars brukar vara ganska talföra). Elbranschen olika samarbetsorgan supporterar diskret elproducenternas vinsthunger (som är deras bidragsgivare). LO, SACO och de andra fackliga organisationerna tycker frågan är för svår för att ha en uppfattning om. Villaägarna är en av de få som positionerat sig och ställt krav på regeringen att agera för att skydda svenska villakunder.

Opinionsbildarna som ofta har en nationalekonomisk bakgrund, tror mer på marknadens förmåga än politikens (vilket jag vanligtvis håller med om) och de använder de verktyg de förfogar över i form av skatter och subventioner för att lösa alla problem. Tyvärr passar deras formel och analyser inte in på elmarknadens och dess förutsättningar och beteenden

Nationalekonomerna hänger fast vid att marknaden har alltid rätt, medan de med mer verklighetsförankring har ett tillägg att en förutsättning är att det finns en fungerande konkurrens – vilket är precis det som saknas på elmarknaden. I Sverige har vi medvetet stäng ner denna och det kommer med andra ord inte att finnas sådana förutsättningar de kommande 10-20 åren.

Media har en viktig roll opinionsbildning, men då elmarknaden är svår att tränga in i så blir deras bevakning väldigt ytlig och de leds ofta in i de argumentationsslingor som politiken leder dem. Några medier har gett frågan om lösningar uppmärksamhet, men det har klingat av ganska så snabbt.

EU-kommissionen är de som de senaste veckorna har visat på beslutsamhet. Detta är som vanligt på Tysklands initiativ som Ursula von der Leyen vid senaste månadsskiftet blev en megafon för Tysklands Näringslivsminister Robert Habeck att vi inte kan ha ett system där elkunderna dinglar under skenade elpriser, medan elbolagen profiterar med gigantiska vinster, samtidigt som så staterna behöver lämna garantier för att elbolagen ska klara sina åtagande på den finansiella marknaden. I Sverige handlar det om 250 miljarder – ungefär lika mycket pengar som elkunderna har fått betala i för höga elräkningar det senaste året.

EU presenterade i förra veckan ett fyra punkts program för att vara proaktiva och ta kommandot i frågan, men som vanligt när många ska enas så blir det till sist ganska urvattnat. Man ska inför skatter mot de elproducenter som har fossilbaserad elproduktion och använda dessa medel för att subventioner de värst drabbade elkunderna (vem är dessa?). En sådan skatt och subventioner träffar inte Sverige som inte har sådan elproduktion.

Därtill ska man i andra punkten på ett eller annat sätt begränsa gasen påverkan via marginalprissättningsfilosofin av prissättningen för den övriga producerade elen.

Den tredje punkten omfattar regelverk för minskad användning av el samt fjärde punkten är ett klartecken till att de nationella staterna kan och ska ge garantier för de finansiella åtagande som krävs för att undvika en kedjereaktion med konkurser som kan riva med sig finansmarknaden i stort.

Sverige har genom sin passivitet inte agerat för att få med ett undantag även för exportelen när det gäller marginalprissättningen för övrig elproduktion, som med ett mindre ingrepp i prissättningsalgoritmen skulle normalisera elpriserna i Sverige.

Jag skulle vilja likna EU’s ”nödpaket” som att man placerar ut spannar på vinden om man fått ett vattenläckage i taket. Sedan så sätter man upp ett komplicerat system för hur och när dessa spannar ska tömmas inkluderande en plan för hälsa, miljö och säkerhetsaspekter, istället för att plocka ner takpannorna och laga läckaget en gång för alla.

Sverige har rådighet över våra elpriser
Sveriges situation skiljer sig från Kontinentaleuropa. Tyskland saknar gas som är bränsle till stor del av deras elproduktion och saknar därmed el för att möta efterfrågan. Sverige har ingen elproduktion som är gasbaserad och saknar på nationell nivå inte heller tillgång till el (även om vi har trång i elnätet från Norrland till södra Sverige). Ett normalår så exporterar Sverige 20% av vår elproduktion men i år lär det bli ännu mer.

Svensk el kostar inte mer att producera i dag än vad den gjorde för dryga året sedan. Lösningen på de höga elpriserna i Sverige är mer ett administrativt problem, där den prissättningsmodell som tillämpas för att sätta elpriset för elkonsumenterna i södra, har ingen koppling till vad denna elen kostar att producera. Det som prissätter elen för elkonsumenterna blir kostnaden för den sista kWh som behöver införskaffa för att möta exportbehoven.

Ibland är det oljebaserade Karlshamnsverket som levererar, ibland importerar vi dyr el från högkostnadsländer för att vara transitland för dessa volymer el. I båda dessa fallen blir all el som även levereras till svenska elkonsumenter prissatt på den nivån som denna exportel kostar att plocka fram. Kan vara en skillnad mellan 60 öre och 7 kr. Det är helt omotiverat och aldrig tänkt att få de effekter som vi nu ser och som elproducenterna, Svenska kraftnät och Finansdepartementet profiterar på.

BEKEN metodiken (BEKEN modellen – Beskrivning) skulle rätta till denna snedhet genom en justering i Nordpool’s prissättningsmodell 2.0. Tyvärr finns det ideologer som tycker att höga elpriser är bra och till gagn för en minskad elförbrukning och en tro att detta är positivt för klimatambitionerna – men de har missat att svensk el är fossilfri sånär som när Karlshamnsverket måste producera och att el är nödvändigt för den levnadsstandard som efterfrågas.

De drabbade
Till sist står svenska folket bildligt talat nakna och kommer att tvingas till omfattande eftergifter de kommande åren och som kommer att påverka det svenska samhället väldigt negativt för lång tid framöver. Den lågkonjunktur som vi är på väg in i och som eldas på av de höga omotiverade elpriserna, kommer att sätta avtryck som kan ta decennier att hämta tillbaka. Och allt detta för att Sverige inte sätter ner foten och använder oss av den fossilfria elproduktionssystem som svenska folket har betalt under 50 år till gagn för svenska elkunder och industrin.

Fy på er alla som sitter tysta.

Kommission om åtgärder för att ”rädda Sverige”
Gabriell Urwitz skrev under rubriken ”Elsituationen är inget annat än skandal” på DI Debatt den 16 sept att det som nu krävs är en kommission med ledande experter som går igenom vad som måste göras på kort och lång sikt, ungefär som Lindbeckkommissionen en gång utredde vad som krävdes för att få Sverige igång efter 90-talskrisen.

Jag stödjer förslaget och håller med om att det brådskar och få någon som tar ansvar när myndighets Sverige, våra politiker, branschorganisationer m.fl tycks ha kapitulerat. Sverige är på väg att gå sönder!

***

17 Kommentarer
Av Bengt Ekenstierna
Tidigare styrelseledamot Statkraft, tidigare E.ON.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Fredrik Bruno skriver:

    Jag regerar på att elproducerande företag som t.ex. Skellefte kraft håller långa lovtal till förnybar kraft i form av solenergi och vindkraft, som de försöker sälja. Om det nu råder klimatnödläge, som en del väljer att kalla det, så kan jag inte förstå hur man kan dissa kärnkraften, om det nu är så att vi vill ha ett elsystem i Sverige som inte släcker ner när vi får att långvarigt kalluftinbrott av samma slag som de hade i Texas i februari förra året. Det varade i över två veckor med strömbortfall och någonting så hemskt som det där vita som helt oförtövat faller från himlen.

    Envar som är intresserad av avbrottsfri kraftproduktion vintertid bör sätta sig in i sådana begrepp som Rossby-vågor och Stratospheric Polar Vortex. Vi är ju inte ovana vid att vi lite till och från har vackert vinterväder, klart och kallt och bra skidföre – och inte så mycket blåst som stör skidåkningen. Solen ger el på dagen, men inte blåser det på natten då för det.

    Det är tacknämligt att vi har vattenkraften som komplement till den stora satsning som vi gjort på sol- och vårkraft i det här landet, men när förutsättningarna inte stämmer längre, så hade vi behövt all den nedlagda kärnkraft som annars hade kunnat rädda situationen i de södra el-områdena. Det verkar finnas en och annan, som behöver beställa ett ex av ”elsystemkrisen”. Läs den!

    1. Fredrik Bruno skriver:

      Ju längre jag kommer med läsningen av ”Elsystemkrisen”, desto mer inser jag hur komplicerad elregleringen är i Sverige och också konsekvenserna av hur revisionerna i kärnkraftverken sommartid eller överproduktion av vindkraft under blåsiga dygn kan ställa till det – inte bara kalluftutbrott som det i Texas. Och bakom ligger en icke igenomtänkt politik, där man inte lyssnat på de skeptiska röster som funnits och där man trott sig veta bättre än sina ingenjörer. Vi pratar vitt och brett i Sverige om beredningar, utredningar och remisser, men ändå går det så här. Och vi kan bara knyta handen i byxfickan när de stora elefanterna dansar.

  2. Jan Kjerstensson skriver:

    Kunde inte ha formulerat det bättre själv

    Det finns ingen som tar ansvar för den uppkomna situationen, och därmed heller ingen som agerar med den som grund.

    Det första man måsta lägga fast när man tittar på detta är att Sverige som land naturligtvis tjänar väldigt stora pengar på den omfattande export vi har till goda priser har till kontinenten. Pengar är alltså inte en bristvara i detta.

    Absolut att mycket i den utveckling vi ser i kraftsystemet senare år varit lätt att förutse och att Svenska Kraftnät borde ha agerat på det. I den mån det då visat sig svårt att bygga ut ledningar den takt som krävs borde man flaggat upp problemet tydligt och letat andra lösningar för att hantera uppkommen situation.

    Kunde tycka att Elmarknadsinspektionen även borde övervaka rimligheten i hur marknaden fungerar och agera på det men det ligger tydligen inte med i uppdraget. Då kunde man tycka att man skulle flagga upp problemet för sin uppdragsgivare och att uppdraget kanske borde justera i dessa delar men det förefaller man heller inte ha gjort. En marknadsövervakning värd namnet skulle naturligtvis agera när den här typen av stora obalanser/orimligheter i marknaden uppstår och som därtill har stor påverkan på landets ekonomi i sin helhet.

    Sedan EU ovanpå detta. Kan inte säga att jag blir lugnare av att höra att EU kliver in på området. Tycker det räcker med att titta på hanteringen av kapacitetsavgifterna/flaskhalsintäkterna där det tydligen är EU som satt upp en regel om att dess ska tillfalla nätbolagen och placeras på ett särskilt konto hos dessa och där ligger det och samlar damm till nytta och nöje för ingen. Tanken rimligen den att medlen ska användas för att bygga bort flaskhalsarna men det går ju som bekant inte så bra. Självklart ska dessa pengar gå till en oberoende funktion som använder pengarna på bästa sätt för att mildra konsekvenserna för drabbade.

    Elforsk har i dagarna figurerat i media med en utredning där man konstaterar att besparingar på el kan göra mkt för priset i Sverige. Känns rimligt och förmodligen helt sant. Varför inte betala en elintensiv industri i Skåne för att stoppa produktionen stå still vilket leder till sänka elpriset i SE4 och därtill ökar exporten av el till goda priser. Känns som ekonomin i ett sådant agerande kan vara rätt god. Primärt inte en åtgärd man önskar sig men troligen effektiv.

  3. Stig Forsberg skriver:

    När det gäller de rusande elpriserna skulle det självklart vara av intresse att få veta vilka de säljande aktörerna är som står för de högst accepterade säljbuden på elbörsen, timme för timme. Det skulle ju kunna bli väldigt avslöjande och det borde rimligen finnas journalister som vill avslöja detta.

    Men dessa grävande journalister verkar inte längre existera, off topic men jag har kontaktat ett flertal (bl.a. rikskända) journalister gällande tvivelaktigheter angående tillämpningen av reduktionsplikten inom transportsektorn. Bokstavligt talat ingen har nappat.

  4. Christer Lannestam skriver:

    Bra skrivet, Bengt! Du har mitt fulla stöd! Ingen annan har höjt rösten för detta absurda förhållande! Granskande media var finns ni….? En eöergimarknadsminister som helt ute och svamlar….Nationalekonomer som inte har klart för sig hur en elmarknad är så långt ifrån en ideell marknad man kan komma och ändå försvara det med ….”…att inte ingripa på en fungerande marknad” !

  5. Nils-Olov Jonsson skriver:

    Jag roade mej med att ur SCB:s statistik rita upp Sveriges netto elexport i samma diagram som vindkraftsproduktionen. Förvånansvärt lika från 2010 och framåt. Jag drar slutsatsen att vi när det blåser genererar mycket el som vi exporterar. Till lågt pris eftersom det samtidigt blåser i Danmark och norra Tyskland. Samtidigt har vi försummat det artikeln beskriver. Och underlåtit att justera marknadsmodellen för de förändringar som skett i marknaden sedan modellen sattes. Förunderligt. Och ledande marknadsaktörer måste väl ha sett detta under minst ett decennium. Utan att agera kraftfullt. Det är inte bara ledande politiker som ska avkrävas svar och ansvar. Men jag kan ha fel – det kanske är så svårt som en del vill framhålla.

  6. John-Olof Bauner skriver:

    Bengt E borde in i den nya regeringen tillsammans med Elsa Widding.

  7. Osborn Hogevik skriver:

    Vad händer i Ekenmodellen om ledningskapaciteten för export inte längre är begränsande? Då går det väl inte att ha olika priser?

    1. Bengt Ekenstierna skriver:

      Under överskådlig tid kommer elnätet i Sverige inte att vara så integrerat med kontinenten att det inte finns begränsningar. Rent teoretisk så skulle priset vid ett fullt integrerat elnät, bete sig som sker i Sverige mellan elområdena. Flaskhalsavgifterna skulle springa i höjden.

      BEKEN modellen utgår ifrån filosofin att de volymer som efterfrågas i Sverige prissätts först. Om exporten skulle bli oändlig, så kommer den att prissättas för vad det kostar att skaffa fram den kraften fram till att det inte går att överföra mer. Med dagens marknadsmodell skulle elpriset rysa mot himlen och därmed sätta stopp på vad som ska exporteras.

  8. Thomas skriver:

    Fullständigt absurt att svenska elpriser rusar pga att Putin och Scholz manipulerar gaspriset. Ja, Scholz genom sitt impulsiva beslut att inte tillåta öppnande av Nordstream 2. Inte alls givet att Putin fått mer intäkter totalt än idag om Nordstream 2 varit öppen. Ökat gasutbud ger som bekant lägre priser.

    Sverige och resten av EU har ju inte konsulterats om Tysklands energipolitik. Tyskarna får reda upp sin soppa på egen hand.

    Kanslern tuggar på om hur bra det går med LNG och hur lite rysk gas Tyskland importerar nu. Jaha, varför är gaspriserna och därmed elpriserna skyhöga i så fall?

    Jag har trott att det inte kan vara möjligt att vi har så inkompetenta och obstinata politiker att de låter hela europas ekonomi slås sönder. Det kan inte vara möjligt, därför måste elpriserna normaliseras. Men jag börjar tvivla.

  9. Harry Frank skriver:

    Vi från Kungl. Vetenskapsakademien skrev i:

    https://www.svd.se/fara-a-farde-med-leveranssakerheten;

    ”Vår slutsats är att Sverige står inför en historisk stor omställning och expansion av det nationella elsystemet. För att klara leveranssäkerheten varje sekund i hela landet krävs en långsiktig planering och omfattande investeringar i såväl elproduktion som elnät. Endast staten har förmågan att ta ansvar för en sådan planering och att ställa rätt krav på elmarknadens aktörer (elproducenterna) och nätbolagen. Vi menar därför att regeringen snarast bör uppdra åt lämplig myndighet att axla det långsiktiga och övergripande ansvaret för Sveriges elförsörjning. Detta uppdrag bör formuleras, förslagsvis efter en expertutredning, så att de fem uppmaningar vi för fram ovan kommer att ingå i myndighetens ansvar. Ett väl fungerande elsystem förutsätter att dess olika aktörer agerar på ett samordnat och effektivt sätt, vilket kräver att det övergripande ansvaret ligger hos en myndighet. Klockan står på övertid!”

  10. Anne skriver:

    Stort TACK Bengt. En liten undran re överföringskapacitet: SvK har på sin hemsida en flik, ”Kontrollrummet”, mycket intressant o informativ. Där tror jag mig kunna läsa mig till att det från södra Sverige, den bästa delen av landet, exporteras kraft. Denna kraft har ju inte producerats i område 4? utan kommer från vattenkraftstationerna? Eller är det kraft från Ringhals som säljs till kontinenten? Om så så gäller ju alltfort att det finns flaskhalsar o område 4 blir av med en el som produceras lokalt till DK o DE o PL. Tacksam för kommentar.
    Bästa hälsningar Anne

    1. Bengt Ekenstierna skriver:

      När prisbilden är lägre i Sverige än i angränsande länder till SE4 så uppstår per definition en export. Denna kraften ska då allokeras till SE4 antingen genom produktion inom SE4, ”import” från SE3 eller import från något av grannländerna.

      Prisbilden i SE4 blir vad någon producent bjuder in den sista kWh till för pris som behövs för inhemsk förbrukning plus exporten, vilket från tid till annan exempelvis kan vara ett kraftverk i Litauern.

      Då exportelen det senaste året blivit en stor andel (Sverige exporterar för närvarande mest i Europa) så är det dessa volymerna som sätter de höga elpriserna i SE4. I BEKEN modellen exkluderas exportvolymerna vid prissättningen av de inhemska leveranserna

      1. Anne skriver:

        Stort TACK

  11. Stig Forsberg skriver:

    Mycket bra skrivet, Bengt. Alla aktörer som kan borde föra fram detta i ljuset så att ansvariga politiker och konsumentorganisationer kan börja förstå vad det handlar om.

    Det här med skenande elpriser i Sverige är dock inget nytt som de flesta verkar tro (minnet verkar vara kort), vi har haft ett antal sådana vintrar sedan avregleringen, inte dock på denna extremt höga nivå. Både då som nu har det varit tydligt att profiten styrt elmarknaden. Det jag alltid stört mig på är att man pratat om att högsta produktionskostnaden satt priset medan det i själva verket alltid varit högsta accepterade säljbudet som bestämt priset. Och det är en enorm skillnad.

    Jag tror ärligt talat inte ledande politiker förstår sig på det här, ett tydligt tecken på det var Mikael Dambergs presskonferens där han nämnde att staten sköt in enorma pengar för att skydda ”elproducenterna” (han nämnde ordet säkert 15 gånger), då förstår man inte vad det handlar om. Det är ju självklart elhandlarna man skulle skydda, att sen ett företag som sysslar med elhandel även kan ha en gren som bedriver elproduktion har ju inte med saken att göra.

    Inställningen visade sig tydligt häromdagen när elnätsföretag som även bedriver elproduktion (med enorma vinsthöjningar) vill höja nätpriset därför att den grenen fått högre kostnad, snacka om att inte ha någon skam i kroppen.

    1. Rolf Olsson skriver:

      Skrämmande inkompetens och ointresse från de styrande.

    2. Bengt Ekenstierna skriver:

      Elmarknaden är komplicerad vilket gör att sådana här fenomen som vi upplevt senaste året och riskerar under flera år framåt, där det sker en oförsvarlig förmögenhet från elkonsumenterna (hushåll och industrier) går under radarn. Att politiken inte reagerar är för att staten tjänat enorma pengar på denna förmögenhetsöverföringen såväl som elproducenterna. De så kallade expertmyndigheterna å sin sida tar inga initiativ. Nationalekonomerna och marknadsivrarna tror med på sina laboratorium miljöer än verklighet och blir enbart teoretiska i sina uttalanden.

      Jag har i mitt inlägg velat uppmärksamma läsarna på detta faktum. Förvånande är att journalisterna inte är mer granskande – men det är antagligen för svårt för dem att förstå och när de vänder sig till traditionella opinionsbildare så har de sina lojaliteter eller oförmågor.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet