Frågan om det behövs stöd till havsbaserad vindkraft är obesvarad

Frågan om det behövs stöd till havsbaserad vindkraft är obesvarad

Energimyndigheten har utrett hur ett stöd till havsbaserad vindkraft skulle kunna utformas. Men Cecilia Kellberg, Svensk Energi, skriver i ett yttrande till rapporten att man först borde ta reda på vilket behov det finns för ett sådant stöd och uppmanar nu Energikommissionen att ta ett helhetsgrepp kring frågan.

Maria Eriksson på uppdrag av Svensk Energi

– Man har inte svarat på grundfrågan: behövs det stöd till havsbaserad vindkraft?

Det säger Cecilia Kellberg, ansvarig för miljö- och klimatfrågor vid Svensk Energi i en kommentar till Energimyndighetens rapport om hur ett stöd till havsbaserad vindkraft skulle kunna se ut. Rapporten har tagits fram på uppdrag av regeringen men först borde behovet av ett stöd överhuvudtaget ha analyserats, menar Kellberg.

– I en sådan analys borde man titta på den samhällsekonomiska nyttan med att införa ett stöd och då får man ställa det mot alternativet. I Sverige har vi ju väldigt goda förutsättningar vad gäller landbaserad vindkraft. Behöver vi då havsbaserad vindkraft i Sverige? I andra länder där man håller på mycket med havsbaserad vindkraft – som är mycket dyrare – så har man kanske inte samma förutsättningar att sätta vindsnurror på land för att det är mer tättbefolkade länder eller för att man inte har samma goda vindförutsättningar som vi har här.

Sverige har alltså inte några speciella fördelar vad gäller havsbaserad vindkraft, säger Cecilia Kellberg, och detta borde ha beaktats i analysen. Hon pekar också på att ett extra stöd till havsbaserad vindkraft kommer att påverka lönsamheten för landbaserad vindkraft.

När ett antal TWh havsbaserad vindkraft subventioneras in på marknaden ökar utbudet, vilket sänker elpriset.
– Det kommer att leda till minskad lönsamhet för all befintlig elproduktion och det innefattar även landbaserad vindkraft som ju är det kraftslag som just nu får mest stöd via elcertifikatsystemet.

Energimyndigheten förespråkar en modell med ett driftsstöd som sätts utifrån ett anbudsförfarande och som är relaterat till elpriset, så kallad sliding premium. Hur mycket skulle en sådan subvention som Energimyndigheten skissar på påverka energimarknaden? Energimyndigheten har i sin studie ”tolkat uppdraget som att en storskalig utbyggnad är det som i första hand ska utredas och har därför antagit en utbyggnad på 15 TWh”. Detta kan relateras till dagens sex havsbaserade vindkraftparker i Sverige som 2013 producerade cirka 0,7 TWh el.

Energimyndigheten konstaterar också att: ”Ett stöd till en viss produktion kommer i sig alltid att påverka elmarknaden. Utformningen bör göras så att påverkan minimeras.” Men i ett yttrande till rapporten menar Svensk Energi att det finns en risk att marknadspåverkan blir väsentlig:

– Det beror väldigt mycket på hur mycket vindkraft man ska subventionera. 15 TWh är ganska mycket och då får det en reell marknadspåverkan. Skulle man bara stödja någon enstaka TWh så får det inte så stor marknadspåverkan.

Kellberg instämmer dock i Energimyndighetens bedömning att ett driftsstöd som relateras till elpriset ger en mer följsam subvention som är att föredra före de feed-in-tariffer som använts i flera europeiska länder och där subventionen blir mer statisk.
– Man kan minimera påverkan på marknaden genom att ha en bra design. Men är omfattningen på stödet stor, som man skisserade på i Energimyndighetens rapport, då blir påverkan ändå stor.

Enligt Energimyndighetens prognoser innebär en utbyggnad motsvarande 15 TWh att elpriset sjunker med i storleksordningen en tiondel. Cecilia Kellberg hoppas nu att Energikommissionen ska ta ett helhetsgrepp kring flera viktiga frågor:
– Man får ju fundera på vilka behov man ser totalt sett i framtiden. Hur ser man på den framtida kraftbalansen? Vad är det för styrmedel som behövs? Vad är det för mål man vill uppnå?

I Europa pågår en omställning till ett klimatneutralt samhälle där utsläppsrättshandeln är det EU-gemensamma instrumentet. Det borde driva utvecklingen, menar Svensk Energi. – Om man har subventioner till exempelvis förnybar energi så kommer det att påverka utsläppshandelns funktion. De olika styrmedlen interagerar med varandra. Det är tydligt att de subventioner man har i dag över hela Europa till förnybar elproduktion påverkar utsläppsrättspriset nedåt. Sedan är man missnöjd att utsläppshandeln inte är en tillräckligt kraftfull drivkraft, för att det är för låga priser. Det finns flera förklaringar till det, men en delförklaring är ju att man håller på med flera saker samtidigt, flera styrmedel som pressar ned priserna och därmed får det här systemet att fungera sämre.

Det gör att utsläppsminskningen blir dyrare än vad den skulle behöva vara. Därför borde Energikommissionen se över de svenska stödsystemen, säger Cecilia Kellberg.
– Behövs de i framtiden? Eller räcker det med utsläppshandeln för att gynna förnybar elproduktion?

5 Kommentarer
Av Maria Eriksson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Thorsten Schütte skriver:

    Ett sätt att göra havsbaserad vindkraft mera konkurrenskraftig är att använda växelström med lägre frekvens:
    http://www.bulletin-online.ch/uploads/media/39-42_1504_behmann.pdf

  2. Thomas Jakobsson skriver:

    För 5:e klassare (max):
    Vi, eller för den delen någon, är betjänta av ineffektiv, osäker och, framförallt ohemult mycket dyrbarare produktion av någon vara, oavsett vilken, period!
    Sverige har tillräcklig produktionskapacitet av säker, billig, alltid tillgänglig el-energi ‘as-is’ idag, vilket ÄR A&O för landets fundamentala överlevnadsförmåga resp. [evtl.] fortsatta utveckling, period.
    Kapaciteten kan/bör vid behov/ därtill ökas, förutsatt tillträde av sunt & förnuftigt, kompetent! tänkande & agerande från personer i beslutande positioner – och här platsar näppeligen(!) politiker in öht.
    Alla samhällen, oavsett, står och/eller faller med tillgång av energi, el och annan, och denna ska vara görligast billig, 100% säker och alltid tillgänglig – Punto e Basta! Krafter & intressen som av outgrundliga anledningar driver agendor avseende oxymoronen “förnybar energi” (finns inte öht.) bör snarast och detaljerat granskas avseende, inte minst ekonomisk brottslighet, jäv m.m.
    Fortsätter detta kompletta vansinne – typ betala oxfilépris för varm korv – så är Sveriges ättestupa nästa fas i ‘utvecklingen’.

    Att organisationer som t.ex. Svenskt Näringsliv och andra liknande organisationer, samt Villaägarnas riksförbund m.fl. tillåter slika vansinne att fortsätta är snarare kriminellt än ‘bara’ anmärkningsvärt.

    Mvh/TJ

  3. Jan-Åke Jacobson skriver:

    Man kan ju fråga sig varför myten “havsbaserad vindkraft – som är mycket dyrare” sprids. Enligt Vattenfall kostade Lillgrund 1,8 Gkr i investeringskostnad. För det får man ut 330 GWh el per år. Det ger en investering av knappt 5,50 kr/årskWh vilket är i nivå med, och till och med under, investeringen för landbaserad vindkraft, när den var som hetast.
    http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/vindkraft/lillgrund-vindkraftpark/

  4. Anders Kjellström skriver:

    givetvis skall inte havsbaserad vindkraft ha något stöd! Dom får klara sig på egna meriter!

  5. Magnus Hansson skriver:

    Vindkraft ska byggas om den är lönsam, annars inte. Varför skulle vissa kraftverk få något ekonomisk stöd?