För flexibla kunder krävs ny modell

För flexibla kunder krävs ny modell

Före detta Nord Pool-chefen Mikael Lundin råder energiministern att fokusera på hur marknaden ska organiseras för att ge kunderna anledning att bli mer flexibila. Dessutom vill han se en säkerhetsöversyn.

Sverige och Europa  är på väg mot ett energisystem med mestadels förnybara, variabla produktionskällor. Samtidigt får elen en allt större roll i samhället. Vi är många som tror på att de flesta fordon inom en snar framtid kommer drivas med el. Men fortfarande är inte den viktigaste frågan löst: hur ska elsystemet fungera med en variabel produktionsapparat? Hur ska vi hålla systembalansen och säkerställa att tillräcklig effekt finns i systemet 8760 timmar om året?

Det tycks vara mest branschfolk som bekymrar sig för detta men det är dags att lyfta upp frågan högst upp på nye energiministerns agenda. I alla fall om han vill ha ett fungerande samhälle om sådär 5-10 år. Balanseringen av elsystemet måste flytta från produktionssidan till konsumtionssidan och kunderna.

Efterfrågeflexibilitet har diskuterats i många år och massor av teknik för att hantera detta finns redan framme. Men det räcker inte. Teknik måste kombineras med en marknadsmodell som ger kunderna marknadsmässiga, ekonomiska incitament (jag menar alltså INTE bidrag) och ett legalt ramverk att agera inom.

Utred ny marknadsmodell
Mitt råd till energiminister Anders Ygeman är därför att omgående starta en utredning med lika hög prioritet som Energikommissionen hade. Målet är att föreslå en modell som elsystemmässigt hanterar den variabla produktionen genom balansering av konsumtionssidan. Det innebär att teknik, ekonomi och juridik måste ses över i en tvärfunktionell studie. En modell måste tas fram som inbegriper alla områden, inte bara en delstudie av enbart teknik eller lagstiftning. Och det finns inte tid för en långbänk; före 2020 års utgång måste resultaten vara framme och under 2021 bör ny lagstiftning tröskas genom riskdagen.

All lagstiftning inom energiområdet kommer väl från EU nuförtiden, kanske någon invänder. Jo, men EU söker också med ljus och lykta efter en lösning. Vinterpaketet som diskuterats i Bryssel de senaste två åren handlar väldigt mycket om åtgärder i elnäten och hos slutkunderna. Men paketet ger ingen lösning, utan pekar bara ut den riktning som branschfolket vet är nödvändig för att få den variabla, förnybara kraften att fungera i ett elsystem.

Genom att ta fram en praktiskt fungerande modell kan Sverige ta ledningen och ge en lösning för övriga Europa. En förebild är när Norge och Sverige skapade Nord Pool för 25 år sedan och lade grunden till hur krafthandel organiseras mellan länder.

En utredning av marknadsmodellen måste få riktigt hög prioritet och ligga högst på energiministerns bord. Löser vi inte detta har vi inget elsystem och därmed inget fungerande samhälle om några år.

Nödvändig säkerhetsgenomgång
När energiministern skyndsamt tillsatt denna utredning och den har börjat jobba med högsta fart och ministern lutar sig tillbaka och tänker ”nu löser det sig”, är det dags för nästa utmaning. Den kan illustreras med en framtidsspaning:

Ett virus sprider sig i Svenska kraftnäts driftcentral. Kontrollen över det svenska stamnätet förloras under 30 mardrömslika timmar där stora delar av Mellansverige inklusive Stockholm saknar el under tiden. Svenska kraftnät återfår kontrollen men förutom de direkta skadorna av denna blackout har tilltron till det fungerande moderna samhället fått en ordentlig törn.

Låt oss slippa en sådan här katastrof och istället göra det självklara: en total säkerhetsgenomgång och därpå följande säkerhetsförstärkning av alla huvudaktörer inom det svenska elsystemet. Alla som har en avgörande betydelse för samhällets elförsörjning måste ingå i översynen.

Kanske rycker Svenska kraftnät nu ut och meddelar att de redan har tillräcklig säkerhet och att allt är under kontroll. Inga molnlösningar, ingen outsourcad IT, ingen icke säkerhetsklassad personal kommer åt betydelsefulla system och så vidare. Men även om Svenska kraftnät fungerar perfekt är det moderna samhället alldeles för beroende av el för att energiministern ska kunna luta sig tillbaka och stryka punkten ”Säkerhetsgenomgång”. Det finns nämligen fler svaga punkter och fler aktörer i kraftsystemet.

Det är inte sannolikt att en säkerhetsgenomgång till 100 procent skulle kunna skydda oss mot attacker från terrorister och andra som vill förstöra samhället, men en rejäl uppryckning på området skulle i varje fall kunna minska risken. Här bör energiministern luta sig framåt och ta initiativ. Elsystemet är alldeles för lätt att komma åt i förhållande till de samhälleliga skador som attacker skulle kunna åstadkomma. Och till de aktörer som säger ”Detta gör vi redan, vi har järnkoll på säkerheten” så säger jag: ”Gör det igen. Och igen och igen.” Nya katastrofscenarion måste förutses, nytt tänk behövs, läget är annorlunda nu.

När energiministern klarat av ovanstående två huvudfrågor återstår en hel rad ”diverse” arbetsuppgifter, men tillräckligt många för att han nog slår i övertidstaket. Elnätsregleringen behöver exempelvis ses över. Till att börja med kan de populistiska åtgärderna som aviserades precis före valet om sänkt investeringsutrymme (sänkt WACC) tas tillbaka innan de ens är införda. Det måste finnas bättre sätt för regleraren att få ordning på Ellevio och andra elnätsföretag om man anser att de missköter sig.

7 Kommentarer
Av Mikael Lundin
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Leif Leken skriver:

    Vi hade , i kanske hela Sverige ett system med så kallad nattaxa lågtariff eller vad vi vill kalla det , en lägre energikostnader när industrin inte var i full drift alltså nattetid samt helg , mitt förslag är att införa flexibel lågtariff som på given signal från mätaren och elnätet sänka elpriset när tex grannens solcellssystem är i drift eller industrin har semester, de flesta värmepumpar, elpatroner o elbilsladdare kan med lätthet avvakta start baserat på yttre signal, kanske skulle vi ha trafiksignal på elnätet, grönt= billig el ,gul=dyr, röd=använd endast nödvändigt extremt dyr

  2. Erik Ahlström skriver:

    Det krävs en marknad med nodprissättning för att kunna utnyttja marknadsmässig förbrukningsflexibilitet effektivt. Det blir ännu mer betydelsefullt när konsumenter på elmarknaden till större del även agerar som producenter.

  3. mats nilsson skriver:

    Bra skrivet. Tror också att vi behöver tänka ”helt nytt”, bland annat i frågan vad elnäten kan och får göra. Dessutom borde en grön skatteväxling göra att skatten på el sänks 🙂 Då skulle själva energikomponenten i elpriset väga tyngre och det skulle spela mer roll att vara aktiv på marknaden

    Hoppas dina ideer bär frukt!

  4. Anders Kjellström skriver:

    Efterfrågeflexiblitet kräver att vi har elmätare som kan kopplas upp i våra hem och förmedla sin information på milisekundnivå, inte som i dag med förslaget på 10 sekunders fördröjning.
    Och när vi nu pratar om en världsstandard på hur elmätarnas kundgränssnitt skall se ut har vi kommit långt när det gäller efterfrågeflexibilitet.

    1. Bertil Ingelsson skriver:

      Nej det stämmer inte. Så små tidskonstanter är det inte i den dynamiska effektregleringen av kraftsystemet. 10 sekunder duget bra.

      1. Anders Kjellström skriver:

        Det handlar inte om stabilitet i det stora nätet utan att undvika effektbrist i det lokala elnätet

  5. Göran Fredriksson skriver:

    Möjliggör att högbelastningsavgifter ( t.ex. kr/kWh per timme eller dygn) både får och kan tas ut med kort varsel när lokalnäten, regionnäten eller produktionskapaciteten är hårt utnyttjad. Högbelastningsavgift för näten bör beslutas av resp. nätägare och rörande produktionskapaciteten av SVK.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet