Värmebehovet minskar framöver och mest påverkas fjärrvärmen som även tappar marknadsandelar till värmepumpar. Det visar resultat inom forskningsprojektet Värmemarknad Sverige.

– Att marknaden förväntas minska så markant är nytt för den här sektorn, för efterfrågan har varit stabil under väldigt många år, säger Kjerstin Ludvig på Profu och projektledare för Värmemarknad Sverige.

Enligt de nationella scenarioanalyser som Profu har gjort kommer det totala värmebehovet att minska med omkring 10–15 TWh fram till 2050, vilket motsvarar cirka 15 procent jämfört med dagens nivå. På lokal nivå kan förändringen bli såväl större som mindre.

Kjerstin Ludvig

För fjärrvärmen handlar det om en minskning på 25–30 procent till 2050 och redan till år 2030 ser fjärrvärmeleveranserna ut att minska med 10 procent.

Nedgången drivs främst av energieffektivisering i byggnader och ett varmare klimat. Även tidigare scenarier har visat på att värmemarknaden kommer att minska, men nu ser det ut att bli en betydligt större nedgång än vad man tidigare har trott.

– Den främsta förklaringen till den stora nedgången är att vi ser en ännu kraftigare styrning från EU med direktiv som innebär att alla byggnader står inför mer omfattande energieffektiviseringar, säger Mårten Haraldsson på Profu, även han projektledare för Värmemarknad Sverige.

Det som man däremot inte har sett tidigare i tidigare analyser och som nu blir tydligt är hur marknadsandelarna ritas om och att fjärrvärmen tappar mest.

– Vi går mot ett skifte där värmepumpar kommer att försörja värmemarknaden i hög grad, i såväl fjärrvärmenät som i fastigheter. Våra modeller visar att utifrån systemkostnad kan det bli mer lönsamt med värmepumpar direkt i fastigheterna i stället för att de ägs av fjärrvärmebolagen, säger Kjerstin Ludvig.

– Men vad olika kundsegment faktiskt väljer kan variera och det är ju en het fråga. På vissa håll är fjärrvärmen ifrågasatt för att de har höjt priserna dramatiskt, medan på andra ställen så ser vi ett väldigt starkt förtroende och bra relation mellan energibolagen och deras kunder. Det kommer därför bli väldigt stora lokala skillnader hur fjärrvärmens andelar kommer att påverkas av de förändringar som sker, säger hon vidare.

Att värmemarknaden förändras på det här viset kan leda till olika typer av utmaningar.

Mårten Haraldsson

– Om det är ett flertal som väljer att koppla bort fjärrvärmen och ha värmepump i stället kan det leda till att ett kvarter eller stadsdel inte lönsam för fjärrvärmebolaget. Det såg vi exempel på i Övertorneå förra året där de sa upp kunder, för att det blev för olönsamt att ha dem anslutna. Det är bara en föraning om vad som kan ske komma att ske på fler ställen, säger Mårten Haraldsson.

Att fjärrvärmebolagen jobbar aktivt med sina kunder kring förtroendefrågor blir därför ännu viktigare, men det handlar också om att tajma rätt vid större investeringar. Med en stabil efterfrågan på fjärrvärme har det varit mycket enklare att göra stora investeringar eftersom man vet vilka intäkterna kan förväntas bli, men när värmemarknaden krymper och det dessutom skiljer sig mycket lokalt blir det desto svårare.

Det kan också komma andra slags avtal, som liknar de långsiktiga PPA-avtalen som finns inom elsektor för bland annat investeringar i förnybar elproduktion.

– Kanske får vi se ett energibolag som vågar bryta upp affärslogiken och tecknar tioåriga avtal med ett antal kunder där energibolagen åtar sig att leverera fjärrvärme och kunden förbinder sig att köpa den. Därigenom minskar risken för energibolaget att våga göra en investering. Idag har kunderna tre månaders uppsägningstid och energibolagen gör investeringar som ska hålla i 20 år, säger Mårten Haraldsson.

Men det finns även utmaningar kring värmepumparna. För om många fastighetsägare i samma område installerar värmepumpar utan samordning riskerar elnäten att överbelastas under kalla dagar.

– Vi har inte någon som övergripande styr och håller koll på elbehovet i ett kvarter eller en stadsdel. Om många i ett område har värmepumpar kan det leda till elkapacitetsbrist eller elnätsbrist och så kanske inte det går att bygga ut staden som man hade tänkt, säger Mårten Haraldsson och avslutar:

– Här behövs i högre utsträckning en gemensam planering. Den svenska modellen är ju att diskutera och kompromissa sig fram till en lösning i stället för att ha en myndighet som bestämmer. För att det ska kunna ske krävs neutrala arenor där aktörerna kan träffas, arbetet med kommunala energiplaner skulle kunna vara en sådan.

***

Läs mer: Värmemarknadens långsiktiga utveckling