DEBATT
En felöversättning av EU:s vattendirektiv har lett till utrivning av svenska vattenkraftverk, skriver Magnus Edvinsson. Undantag från miljökrav kan enligt EU baseras på ”socioeconomic needs” vilket i Sverige översattes till ”samhällsekonomiska behov”. Svenska domstolar underkänner därför argument som kulturmiljö, lokal energiförsörjning, sociala konsekvenser, landsbygdsutveckling, rekreation och lokala arbetstillfällen, skriver han.
Det är dags att säga det rakt ut: Sverige har i över tjugo år tillämpat EU:s vattendirektiv på felaktiga grunder. En central term i direktivet – socio‑economic needs – översattes i den svenska versionen till samhällsekonomiska behov. Det låter kanske som en bagatell. Det är det inte. Det är en översättning som förändrar direktivets innebörd i grunden, och som har fått enorma konsekvenser för vattenkraften, landsbygden, kulturmiljöer och hela vattenförvaltningen.
Det verkar dessutom som det bara är Sverige. De flesta EU‑länderna har översatt korrekt. Frågan är därför oundviklig: Hur kunde detta ske – och var det avsiktligt?
Det handlar alltså om vattendirektivets ”säkerhetsventiler”: KMV (kraftigt modifierat vatten) och mindre stränga krav – som gäller för ALLA mänskliga verksamheter. Ett vattenkraftverks storlek saknar betydelse.
Så här står det i den ursprungliga engelska texten :
” 5. Member States may aim to achieve less stringent environmental objectives than those required under paragraph 1 for specific bodies of water when they are so affected by human activity, as determined in accordance with Article 5(1), or their natural condition is such that the achievement of these objectives would be infeasible or disproportionately expensive, and all the following conditions are met:
(a) – the environmental and socioeconomic needs served by such human activity cannot be achieved by other means, which are a significantly better environmental option not entailing disproportionate costs;”
och så här blev den svenska översättningen :
” 5. Medlemsstaterna får inrikta sig på att uppnå mindre stränga miljömål än de som krävs enligt punkt 1 för särskilda vattenförekomster när dessa är så påverkade av mänsklig verksamhet, i enlighet med artikel 5.1, eller när deras naturliga tillstånd är sådant att uppnåendet av dessa mål skulle vara omöjligt eller oproportionerligt dyrt och om samtliga följande villkor är uppfyllda:
(a) – De miljömässiga och samhällsekonomiska behov som sådan mänsklig verksamhet fyller kan inte tillgodoses på något annat sätt som skulle vara ett bättre alternativ för miljön utan att medföra oproportionerliga kostnader.”
Ett begrepp som krymptes – med politiska följder
I EU:s originaltext omfattar socio‑economic needs både sociala behov, ekonomiska behov, regional utveckling, kulturmiljö, samhällsservice, energisäkerhet och lokala arbetstillfällen.
I den svenska översättningen reducerades detta till samhällsekonomiska behov – ett rent nationalekonomiskt begrepp. Sociala värden, kulturmiljöer, landsbygdsutveckling och lokala behov försvann ur lagstiftningen.
Detta är inte en översättning. Det är en förvanskning.
Konsekvensen: Sverige tillämpar inte EU:s direktiv som det är skrivet
Innebörden blev konkret att vattendirektivets säkerhetsventiler tillåts exklusivt bara för de allra största ”nationellt viktiga” vattenkraftverken. Alla småskaliga vattenkraftverk anses ur samhällsekonomisk synpunkt som oviktiga och exkluderas. Därmed öppnas det juridiskt upp för utrivning av småskaliga vattenkraftverk.
När vattenkraftverk domstolsprövas i Sverige får man således inte åberopa kulturmiljö, lokal energiförsörjning, sociala konsekvenser, landsbygdsutveckling, rekreation, lokala arbetstillfällen.
Domstolarna avfärdar dessa argument med samma formulering: ”Detta är inte ett samhälls-ekonomiskt behov enligt svensk rätt.” Men enligt EU:s direktiv är det precis detta som ska vägas in. Resultatet är en vattenförvaltning som är snävare, hårdare och mer konfliktfylld än i något annat EU‑land.
Var felöversättningen avsiktlig? Tja, det finns tre möjliga förklaringar:
1. Förvaltningskultur: Sverige ville ha ett ekonomiskt styrt direktiv
Svensk miljöpolitik har länge byggt på kostnadseffektivitet. Ett direktiv som väger in sociala behov, kulturmiljö och landsbygdsutveckling hade varit svårare att hantera.
2. Politiska intressen: En snäv tolkning gynnade vissa sektorer
En strikt ekonomisk tolkning gjorde det enklare att ställa hårda krav på vattenkraften, driva igenom miljöåtgärder utan att väga in sociala konsekvenser och undvika att landsbygds-utveckling blev ett legitimt motargument
3. Juridisk bekvämlighet: Sociala behov är svårare att kvantifiera
Genom att reducera begreppet till ekonomi slapp myndigheter hantera komplexa sociala analyser.
Oavsett motiv är resultatet detsamma: Sverige har inte implementerat direktivet som EU avsåg. Och konsekvenserna är enorma.
För vattenkraften – småskaliga kraftverk har fått krav på utrivning eller kostsamma åtgärder utan att deras sociala funktioner kunnat vägas in – trots att EU tillåter det. För landsbygden – lokala energisystem, kulturmiljöer och arbetstillfällen har ignorerats i prövningar. För rättssäkerheten – Domstolarna dömer efter en översättning som inte speglar EU‑rätten.
När översättningar förvanskar direktivets innebörd urholkas tilliten till hela systemet.
Det är dags att rätta till felet – och erkänna det. Sverige måste:
– Korrigera översättningen så att socio‑economic needs återfår sin rätta betydelse.
– Revidera vägledningar och praxis så att sociala behov vägs in i prövningar.
– Se över tidigare beslut som fattats på felaktig grund. Det är inte acceptabelt att ett helt lands vattenpolitik styrs av en felöversättning som förändrar direktivets innebörd.
Det är dags att återgå till EU‑rättens verkliga intentioner – och att ge både miljön och samhället den rättvisa avvägning som direktivet faktiskt kräver.
14 Kommentarer
14 Kommentarer
Björn Johansson
29 juni, 2026: 8:48 e mOm det stämmer som anförs i texten, att det är en felöversättning, kan man väl helt enkelt överklaga svenska domstolsbeslut till EU-domstolen och få ett klargörande? Där tillämpas väl originaltexten?
Peter Nielsen
27 juni, 2026: 12:17 e mIntressant att vi inte ens har personal/ anställda som ser detta. Å herregud ändå.
Peter Erixon
25 juni, 2026: 2:27 e mDet är inte bara denna lag text som är fel tolkad det finns många fler. Man undrar om personen eller de som har översatt texterna är lämpliga till att få utföra dessa uppdrag, för det påverkar vårat samhälle väldigt negativt.
Roland Jonsson
25 juni, 2026: 8:35 f mJag undrar, har riksdag och regering fått klart för sig om den förvanskade översättningen?
Mvh Roland Jonsson fritidspolitiker i Torsby kommun.
CHRISTER ABRAHAMSSON
25 juni, 2026: 8:04 f mAtt översätta "socioeconomic needs" till "samhällsekonomiska behov" kan inte vara rätt. Den sociala delen saknas. Hur det skall rättas och vad en rättelse kan åstadkomma, får man lov att överlåta till oberoende juridisk expertis att bedöma. Det är väl ingen bra idé att gå till Kammarkollegiet, för att få hjälp?
Samuel af Ugglas
25 juni, 2026: 7:49 f mYtterligare ett bedrägeri mot det SVENSKA FOLKET. Bör buntas samman med övriga klimatbedrägerier.
Anders Hansson
25 juni, 2026: 7:42 f mVilket nonsens.
Jag har arbetat med vattentätt i 15 år och något som tyder på detta finns inte. Tvärtom vägs just dessa aspekter ofta in i prövningen och är en anledning att kraftver trots allt får tillstånd trots att de inte bidrar till energisystem och förstör naturmiljöer.
Svenska myndigheter ofta har försökt väga in betydligt bredare samhällsintressen än rent nationalekonomiska. Exempelvis har vattenmyndigheterna och regeringen diskuterat undantag för:
vattenkraftens betydelse för elsystemet,
sjöfart och hamnar,
urban markanvändning,
dricksvattenförsörjning,
reningsverk,
samhällsviktig verksamhet,
kulturmiljövärden,
totalförsvar m.m
Magnus Gustafsson@Anders Hansson
25 juni, 2026: 5:42 e mNär du skriver 'har försökt väga in" och " har diskuterat undantag " så bekräftar du ju att skribentens analys stämmer.
Mats Haglund@Anders Hansson
27 juni, 2026: 10:26 f mHej Anders, nej då, det är inte alls nonsens, det är en verklighet. Nu är det inte vattenrätt det är frågan om, det är frågan om normsättning. Det är stor skillnad på vattenrätt och normsättning. Det är i normsättningen avvägningen ska göras, inte i prövningen som du talar om. Problemet är att vattenmyndigheterna inte gör riktiga avvägningar i sitt normsättningsarbete. Vattenmyndigheten gör bara avvägningar per schablon och på några få på förhand bestämda standardsaker. I och med det felaktiga ordet samhällsekonomiska behov så blir dessa standardsaker på nationell nivå. Du tar till exempel upp kulturmiljövärden. Ja, men kultur beaktas ju bara i fråga i fråga om riksintresse för kulturmiljövärden och det är väldigt få platser, om ens något när det gäller småskalig vattenkraft. Lokala kulturmiljövärden göre sig icke besvär och kan inte ligga till grund för en lägre ställd kravnivå. Det är en konsekvens av att Sverige använder sig av det felaktiga ordet samhällsekonomiska behov. Enligt styrande proposition 2017/18:243 så är vattenmyndigheten skyldig att fullt ut utnyttja det utrymme för lägre ställda krav som EU-rätten medger. Som det är nu så är det noll och ingenting. Noll och ingenting i hela Sverige kan omöjligt vara max vad EU-rätten medger. Därmed är det bevisat att vattenmyndighetens normsättningsarbete inte fungerar när det gäller i vart fall småskalig vattenkraft. Sverige är det enda EU-land i hela Europa som har samhällsekonomiska behov i sin översättning av vattendirektivet. Alla andra länder har socioekonomiska behov. Det är jättestor skillnad på samhällsekonomiska behov och socioekonomiska behov. Jag har själv i förra förvaltningscykeln redovisat orimliga kostnader med anspråk på kulturmiljövärden för ett av mina kraftverk. Jag möttes bara av tystnad från vattenmyndigheten och någon lägre ställd kravnivå blev det inte. Så klart det inte blir det om man använder sig av det felaktiga ordet samhällsekonomiska behov. Lokala konsekvenser bryr sig vattenmyndigheten inte om, de får offras och det är just det vi nu ser runt om i Sverige och det är bara början. Just nu är politikerna berusade av valrörelsen, men såg politikerna klart skulle de omedelbart införa stopp för alla omprövningar och genomföra en total genomlysning av hur vattenmyndigheternas normsättningsarbete egentligen fungerar. En rättelse av översättningsfelet i vattendirektivet vore det första att genomföra så vattendirektivet åtminstone har en möjlighet att fungera som tänkt.
Tony Eriksson
25 juni, 2026: 6:58 f mJag har tänkt från början att något måste vara fel när fungerande vattenmagasin och kraftverk rivs när vi behöver all planerbar el som kan produceras. Dessutom förstörs ju sjöar och kulturmiljöer för all framtid, detta måste stoppas nu.
Björn Sjögren
25 juni, 2026: 3:15 f mSå gick det till då sekten MP med sina 4% fick styra svenskt miljöarbete med S goda minne och nu är dom på gång igen, man tar sig för pannan
Magnus B
24 juni, 2026: 11:59 e mEU ska hålla sig borta från enskilda medlemsländers liv och leverne.
Ingen behöver EUs mästrande beslut.
Bo sjölin
24 juni, 2026: 6:59 e mVarför har inte EU uppdagats detta flagranta översättningsfel och rapporterat till Sverige, dom måste ha sett utvecklingen och vad det har orsakat , straffa Sverige för detta gruvliga brott mot vattenkraftägarna !
Jan Tångring
24 juni, 2026: 7:12 f mMan skulle vilja titta på hur andra länder faktiskt tillämpat samma direktiv för att får reda på hur de tolkat det. Det kan ju också vara kul att titta på Rosettastenen av alla översättningar av EU-dokument som finns hos EU.