DEBATT
Att lägga ner kärnkraft och subventionera vindkraft var ett mycket stort och kostsamt misstag, skriver Josef Fransson (sd), ledamot av riksdagens näringsutskott. Hade vägen i stället varit utstakad för reinvestering i kärnkraft hade Sverige varit ett mycket rikare land idag, menar han och pekar på potentialen i att nu använda Öresundsverket för att förbättra elsystemet.
Varför lägger Sverige sådana astronomiska summor på elnätsverksamhet? Hur kan vi ha stora exportöverskott på energi samtidigt som svensk industri står i kö för att få effekttilldelning? Här kommer en lite bredare ansats än vad som brukar få plats i den allmänna debatten.
Kärnkraftsnedläggning och subventionerad vindkraft
Att vi mellan 1999 och 2020 stängde 6 kärnkraftreaktorer i förtid är det enskilt största misstaget vi gjort. Med ”vi” menar jag röda och rödgröna regeringar före Tidö-regeringen. Utan att fastna i denna väl diskuterade fråga kan man kort konstatera att Sverige därmed fått ett elområde i södra Sverige som har bland Europas sämsta självförsörjning och där brist på produktion av reaktiv effekt skapar dyra utmaningar vad gäller elöverföring från norra Sverige.
Det näst största misstaget Sverige gjort är när Alliansen, med Maud Olofsson i spetsen, började trycka in vindkraft i systemet som marknaden inte efterfrågade och som slog sönder elmarknaden. Detta gjordes med hjälp elcertifikatsystemet, en sorts subvention som bekostades direkt av elkonsumenterna. Dessa två politiska vägval har fått enorma konsekvenser för vårt land.
Ett problem med vindkraften som är helt centralt är att vi, på grund av dess ojämna leverans och brist på reglerkraft, i praktiken knappt kan använda den i Sverige, utan i princip allt går på export. Installerar vi ytterligare 5 TWh årlig vindkraftsproduktion så kommer exporten att öka med ungefär 5 TWh. Sambandet är i nära på linjärt.
Stamnätet var ”färdigt”
Många inom energibranschen beskrev under tidigt 00-tal stamnätet som i stort sett färdigutbyggt. Fokus låg på drift, underhåll och effektivisering snarare än stora nyinvesteringar. Svenska kraftnäts (SvK) investeringsramar låg under denna tid på runt 700 miljoner/år.
I samband med att vindkraftsutbyggnaden tog fart har SvK:s investeringsramar succesivt ökat till årets 14,6 Miljarder och ska upp till 25 Miljarder/år 2029 och framåt. SvK:s ökade investeringstakt har aggregerat inneburit en kostnad om ca 80 miljarder i dagens penningvärde sedan 2008.
Gjorda nätinvesteringarna kan i delar kopplas till reinvesteringar i anläggningar som passerat sin tekniska livslängd och vädersäkring för att bättre klara stormar. Men det som jag menar i huvudsak varit drivande är vindkraftutbyggnaden, kärnkraftsnedläggningarna och integreringen med kringliggande länder som haft liknande destruktiva energipolitik.
Tyskland
Det är väl omskrivet hur Tyskland påverkar svenska elpriser sedan man lagt ner samtliga sina 17 kärnkraftreaktorer efter Fukushima-beslutet, samtidigt som man investerat i enorma mängder sol- och vindkraft. Förutom att de skapat ett mycket volatilt, väderberoende kraftsystem har de minskat sin inhemska elproduktion med runt 20 %, vilket påverkar deras grannar, inklusive Sverige, både vad gäller elpriser och elöverföring.
Storbritannien
Nu har det dock dykt upp ytterligare en sabotör, nämligen Storbritannien. Även britterna har kommit att bli en storimportör av el och har likt Tyskland lagt ner baskraft till förmån för sol och vind. Man har dock trots investeringar i väderberoende kraft minskat sin egen totala produktion med över 25 % på lite över ett decennium, vilket föranlett att Norge har byggt en 1400 MW HVDC-lina till Storbritannien. (North Sea Link, 2021).
Norge/Tyskland
Förutom denna ledning har det också byggts en ny HVDC-lina mellan Norge och Tyskland, även denna på 1400 MW, (NordLink, 2021). När dessa två ledningar togs i drift 2021 fick det stora konsekvenser för Sverige då elflöden nu ofta dras in från öster, t.ex. från Finland via Fenno-Skan eller från östra Sverige, och går västerut genom mellersta Sverige och sen vidare via växelströmsledningar till Norge. Detta är inte vårt svenska nät konstruerat för, vilket renderat i ”loop-flows” och att Sverige får svårare att exportera överskott söderut, vilket skapar ytterligare behov av reservkraft, mothandel och framtida nätförstärkningar. Priserna i SE 4 pressas upp, relativt övriga Sverige.
Seriekompensering
Redan på 50-talet började man i Sverige använda seriekompensering på våra 400 kV-ledningar för att öka överföringskapaciteten på långa avstånd. Tekniken går kortfattat ut på att man installerar seriekondensatorer på långa kraftledningar och med detta minskas dess reaktiva motstånd, vilket gör det möjligt att överföra upp emot 50 % mer el. Seriekompensering ger som stor och viktig bonus att den skyddar nätet från strömavbrott till följd av solstormar.
Det pågår nu en planerad utfasning av seriekompensering på vissa kritiska sträckor, särskilt i snitt 2, Det är inte för att seriekondensatorer är dåliga eller föråldrade, utan på grund av vindkraftsutbyggnaden. Seriekondensatorer gör det nämligen tekniskt komplicerat att ansluta ny vindkraft längs dessa ledningar, så därför tvingas man bygga dubbelledningar. Kostnaden hamnar hos SvK och i förlängningen på elnätsavgifterna. Det skulle vara intressant att titta på hur mycket extra nätkostnader som vindkraften tillför Sverige bara i detta avseende.
Vad som kunde ha varit
Ofta tänker jag på vilket energisystem vi skulle kunna ha haft om de rödgröna partierna S, V, MP och C inte tagit alla vansinniga energipolitiska beslut. Hade vägen i stället varit utstakad för reinvestering i kärnkraft hade Sverige varit ett mycket rikare land idag.
Tänk om Vattenfall låtit bli sina europaäventyr med Nuon-affären och tysk brunkol, då hade man undvikit förluster på 100-150 Miljarder kr. Därtill kan man lägga ytterligare ett antal miljarder i förluster för Vattenfalls vindkraftverksamhet.
Därtill kan läggas på 100 miljarder för elcertifikat till vindkraft som elkunderna fått betala samt alla vindkraftsdrivna nätinvesteringar som jag skrivit om ovan och där jag vågar mig på att hävda att minst hälften är framdrivet av anti-kärnkraftsideologi. Runt 40 Miljarder i så fall.
Ytterligare en kostnad som det sällan pratas om, är att SvK har gått från under 1 upp till 6 Miljarder årligen bara för att under ansträngda timmar betala kraftproducenter att inte leverera el och betala industri för att stänga av sina processer. Aggregerat har ökningen inneburit en merkostnad för SvK om ca 26 miljarder sedan 2020.
Summerar jag ovanstående poster landar jag på 270-320 miljarder kronor fram till dags dato och då har jag inte ens berört samhällskostnaderna kopplade till att utvecklingen av svensk industri hållits tillbaka på grund av brist på effekt och höga elpriser, vilket enligt vissa bedömare rör sig om hundratals miljarder kronor.
Vad göra nu?
Tidö-regeringen arbetar sedan mandatperiodens start intensivt med att få till ny kärnkraft i Sverige med förhoppning om produktionsstart runt 2035. På vår sida av politiken är vi helt överens om de stora penseldragen. Jag ser dock framför mig att vi just nu håller på att bygga en massa kostsamma nätförstärkningar som kommer att vara obsoleta när kärnkraften är på plats. Vi har dock problem här och nu som behöver lösas, eller åtminstone mildras och som inte kan åtgärdas med mer vindkraft.
Öresundsverket – en outnyttjad reserv
2009 kördes Öresundsverkets kombigasverk igång med kapacitet om 448 MW el plus fjärrvärme, detta som ett svar på produktionsbortfallet från Barsebäck. De första åren kördes gasverket i mycket hög omfattning och kunde då bidra till såväl effekt som systemtjänster som stärkte elnätets funktion. Av olika skäl kunde verket efter en tid inte konkurrera på marknaden, varpå verket under en tid planerades att säljas. Efter politiska påtryckningar vaknade dock SvK och vi såg till att verket nu åter står till förfogande. Men verket körs i försvinnande liten omfattning. En svaghet hos Öresundsverket att verka på en volatil elmarknad är att det har rörlig driftskostnad i det lite högre spannet men inte är konstruerat för korta driftcykler om priset sticker enstaka timmar. Verket behöver gå ett antal timmar för att det ska vara idé att starta upp, varpå det mest står vilande som backup.
Varför inte motköp?
Av en för mig outgrundlig anledning används Öresundsverket högst sparsamt för så kallade motköp, vilket i praktiken innebär att SvK upphandlar kapacitet för att undvika nätutbyggnad.
Jag menar att vi bör ta reda på hur mycket elnätsinvesteringar vi skulle kunna slippa om Öresundsverket kördes i en betydande omfattning i väntan på ny kärnkraft? Och med betydande omfattning tänker jag 1000-2000 timmar/år. Jag skulle också vilja ha svar på hur mycket effekttilldelning SvK och Eon skulle kunna ge väntande elkunder i södra Sverige om Öresundsverket kördes i en betydande omfattning.
När verket körs så bidrar det inte bara med 448 MW effekt, det bidrar också med reaktiv effekt så att man kan öka elöverföringen från svensk vattenkraft i norra Sverige med en betydande mängd, minst 200 MW men vissa hävdar betydligt mer. SvK har samlat på sig över 80 Miljarder i de så kallade flaskhalsavgifterna. För mig råder det liten tvekan om att en bråkdel av dessa pengar skulle göra som stört nytta i att allokeras för motköp med hjälp av Öresundsverket fram till 2035.
Jag sade en gång skämtsamt att Sverige behöver mer vindkraft lika mycket som en fisk behöver en cykel. Jag hoppas att ni efter denna text delar denna uppfattning.
14 Kommentarer
14 Kommentarer
Magnus B
1 juni, 2026: 6:06 f mCitat
"EU har som mål att utjämna elpriserna och det byggs därför mycket överföringskapacitet överallt. Det har inte ett piss med vindkraften att göra ty det skulle göras i vilket fall. Tanken är att el skall kosta lika i Pajala och i Malaga, oavsett klimat eller väder."
Och varför skulle vindkraften vara undantagen från överföringskapaciteten? Vindkraften ställer ju till problem när det gäller överföring, eftersom den inte är en pålitlig leverantör.
Citat
"Ytterligare en sak förbises : " Oskarshamn 1, Sveriges äldsta kommersiella reaktor, stängs efter 43 år i drift. Beslutet motiveras av höga moderniseringskostnader och låga elpriser. " Jfr. https://www.energi-miljo.se/svenska-reaktorer-faller-aldersstrecket"
Jag skulle säga att energi-mijlo.se inte är en neutral internetsida. Detta kan man läsa om ett evenemang som planeras i Göteborg: "Göteborg är en stad i ständig utveckling med starkt fokus på hållbar energi, klimatsmart stadsutveckling och innovation inom miljöteknik." Det vanliga svammlet om "hållbar energi" och "klimatsmart".
Citat
"Ja, just det, låga elpriser är ett problem när avgiften till https://www.karnavfallsfonden.se blir högre än nettointäkten."
Du menar att efter att avgifterna betalats så finns det ingen vinst kvar?
SvaraGuy Coste@Magnus B
7 juni, 2026: 7:21 e mJag menar att Vattenfall går back när den del av produktionen som säljs på spotmarknaden säljs till ett pris som är lägre än driftkostnaden inklusive avgiften till fonden. Det torde vara fallet när spotpriset är negativt, alltså när solen skinner i Bayern och i Holland.
Jag vill minnas att det har förekommit att Vattenfll har avstått från att starta om reaktorer efter bränslebyte för att priserna var för låga (en blöt, mild och blåsig höst, till exempel).
Om jag minns rätt är de avgifter som gäller nu lägre än de som hade föreslagits, och som hade orsakat ett rama skri då.
Jag har nämnt detta för att man brukar räkna med kostnaden för uranbränslet och utelämna avfallsavgiften, ugnefär som man ibland pratar fortfarande om vattenpriset utan hänsyn till avloppskomponenten (man sket ju rak i floden när jag var ung.)
En debattör, på jag inte minns vilket engelskt språkigt forum, har påstått att franska EdF har låtit reaktoer stå stilla för att trissa spotpriset uppåt under omregleringsbråket med EU.
SvaraGuy Coste
31 maj, 2026: 4:48 e mEfter att ha läst artikeln och de 9 kommentaren konstaterar jag att mycket viktiga faktorer inte ens nämndes.
Det första är EU-inträdet och den påföljande genomändring av regelverket.
I EU råder en extrem marknadsideologi som inte tar hänsyn till att el inte kan lagras ens en sekund, och därmed är el en unik vara som kräver ett verklighetsanpassat regelverk. EUs just-in-time kvartalskapitalism är oförenlig med långtidsplanering och vilda svängningar av elförbrukningen. (Jfr. https://www.di.se/debatt/debatt-sverige-har-ingen-elkris-vi-har-en-elpriskris och specielt https://www.mfk.nu/2023/10/21/hur-ar-det-fatt-med-fransk-karnkraft)
EU har som mål att utjämna elpriserna och det byggs därför mycket överföringskapacitet överallt. Det har inte ett piss med vindkraften att göra ty det skulle göras i vilket fall. Tanken är att el skall kosta lika i Pajala och i Malaga, oavsett klimat eller väder.
EU för också krig mot Ryssland och Vitryssland, vilket har medfört att runt 12 GW av balanseringskapacitet har gått förlorad. Nu måste Sverige och Norge ersätta Ingnalina och de ryska verken för att stötta baltländerna, Finland och Polen. Förlorad tillgång till biobränslen fördyrar också kraftvärmeproduktionen. Bortfallet av rysk kol, olja och gas fördyrar också transporterna hit. Krigsfaktorn ignoreras av samtliga inlägg, fast den blev värre i och med anfallet på Iran.
Det andra är att koldioxidbluffen styr hela energipolitiken.
ALLT, precis ALLT skall elektrifieras, vilket förutom att vara vanvettigt medför en fördubbling eller tredubbling av elanvändningen.
Detta, oavsett vilka kraftslag blir aktuella, medför att stamnäten och distributionsnäten måste byggas ut i motsvarande omfattning innan mer produktionskapacitet tillförs.
Det är produktionen av vätgas till stål- och cementverken som motiverade utbyggnaden av vindkraften i Norrland. Vätgasproduktionen uteblev och den lär inte bli aktuell på länge eftersom elektrolys är för dyr. Vindsnurrorna står mest stilla eftersom stamnätet inte är dimensionerat för exporten söderut. (De blev annars bra att ha under det historiska torråret.)
En annan följd av klimathysterin är att Karlshamn- och Stenungsundverken (plus ett antal aggregat på bl. a. rafinaderierna) står stilla i stället för att köras vid behov vintertid (eller när kärnkraften lägger av, vilket faktiskt händer oavsett regering, exempelvis den 25 juli 2006, 2010 – "det dyraste året", då – och i Frankrike, då blev det halva parken som stoppades av korrosion). Att fasa ut kolet och oljan i kraftvärmeverken medför också att biobränslen, och följaktigen energin, blev och blir dyrare.
Ytterligare en sak förbises : " Oskarshamn 1, Sveriges äldsta kommersiella reaktor, stängs efter 43 år i drift. Beslutet motiveras av höga moderniseringskostnader och låga elpriser. " Jfr. https://www.energi-miljo.se/svenska-reaktorer-faller-aldersstrecket
Fredrik Lundberg 8 sep 2016 Svenska reaktorer faller för åldersstrecket (Se faktarutan.)
Ja, just det, låga elpriser är ett problem när avgiften till https://www.karnavfallsfonden.se blir högre än nettointäkten. Jfr. https://www.riksgalden.se/var-verksamhet/finansiering-av-karnavfall/hur-ska-karnavfallet-finansieras
Folkopinionen väger mer än olika partiers nycker ; linje 3-KDS blev ju kärnkraftspartiet KD https://www.gu.se/sites/default/files/2021-11/2015%20Holmberg%20-%20Avveckla%20k%C3%A4rnkraften.pdf
SvaraUlf Wiger@Guy Coste
1 juni, 2026: 5:00 e m"en extrem marknadsideologi som inte tar hänsyn till att el inte kan lagras ens en sekund"
Detta skall inte förväxlas med hur en fri marknad skulle fungera, eftersom kunder i synnerhet inom processindustrier vill planera långsiktigt och säkra nödvändig kapacitet.
Men politiker har en tendens att tro att man kan tillämpa "marknadstänk" i små isolerade kontext, men då avgränsat på sådana sätt att incitamenten kraftigt snedvrids.
SvaraDietmar Gleich
29 maj, 2026: 5:06 e mJosef Franssons beskrivning är huvudsakligen rätt, men speglar bara en del av misären under det senaste kvartsseklet. Först lade de rödgröna ner två kärnkraftsreaktorer och subventionerade intermittent kraft. Sedan ökade de blågröna subventionerna ännu mer. Därefter såg de rödgröna till att ytterligare 3 GW kärnkraft skrotades. Och sedan kommer den blåbruna regeringen och kompletterar kaoset genom en kortsiktig och vanvettig hit och dit-politik.
SvaraEffektavgifter: ja, nej, kanske, vi får se. Godtyckliga subventioner av elkonsumtion. Och så den senaste huvudlösa förändringen: man sänker punktskatten på dieselbränsle till 9 öre/kWh, på bensin till 17 öre/kWh och behåller punktskatten för ren el på extrema 36 öre/kWh. Tillsammans med Danmark och Nederländerna ligger man när det gäller el i EU:s absoluta topp, medan oljeprodukter ligger i EU:s absoluta botten, under Polen, Bulgarien och Malta.
Den blåbruna regeringen saboterar alltså med berått mod elektrifieringen av samhället och strävar efter att behålla oljeberoendet. Dessutom omöjliggör de, genom sin ryckighet, all planering för investeringar. Franssons idé om motköp förbättrar på inget sätt elsystemets funktion; det är bara ytterligare en subvention.
Inget av de nuvarande riksdagspartierna är skuldfritt när det gäller att förstöra Sveriges energisystem. Alla är mer intresserade av kulturkrig än av en hållbar politik.
Mitt råd till ansvariga i Sverige och EU: Slopa punktskatten på el helt och hållet, slopa alla subventioner och håll tassarna borta från detaljstyrning.
Göran Fredriksson
28 maj, 2026: 7:55 f mBra skrivet av Josef Fransson men han kunde vara ännu tydligare genom att använda de äldre begreppen prima och sekunda kraft.
Josefs inledande mening skulle då ha varit "Att lägga ner prima kraft och subventionera sekunda kraft var ett mycket stort och kostsamt misstag."
SvaraLars-Göran Johansson
28 maj, 2026: 7:29 f mDu drar felaktiga slutsatser av ditt histogram där du visar vindproducerad el vs elexport.
Sveriges elproduktion är en mix av olika produktionsslag. Vattenkraft, kärnkraft, vind, värmekraft, kraftvärme, sol, batterier etc. Den el som vi exporterar är självklart också en mix av samma kraftslag. Vi exporterar inte ensidigt vindkraft.
När vår elproduktion ökar, oberoende av varför, så ökar självklart också vår elexport. Nu har vår elproduktion ökat just genom vindkraft. Men du skulle fått precis samma samband om vår elproduktion hade ökat genom t ex kärnkraft.
Att vindkraft, och solkraft, sedan varierar över tid är naturligtvis sant. Men det problemet är inte alls så stort som du vill göra det till. Du bortser helt och hållet från att Sverige är en del av ett mycket större område, EU.
Genom att EU´s olika elområden är sammankopplade via ett stort antal ledningar (som Ebba Busch försöker sabba!) så kan man ha en tidsvariabel elproduktion i de enskilda separata elområdena men ändå få en fungerande helhet.
SvaraTack vare det EU-gemensamma datorprogrammet Euphemia som inte bara bestämmer priser i elområdena utan även export/import-flöden mellan elområdena.
Magnus B@Lars-Göran Johansson
28 maj, 2026: 10:41 f mCitat "Genom att EU´s olika elområden är sammankopplade via ett stort antal ledningar (som Ebba Busch försöker sabba!) så kan man ha en tidsvariabel elproduktion i de enskilda separata elområdena men ändå få en fungerande helhet."
Du måste skoja, för du kan väl inte på allvar hävda, att tack vare EUs "elpolitik" har EU ett fungerade elnät med stabil elproduktion och för konsumenterna förmånliga och låga priser??
Det bästa vore naturligtvis att lägga ner alla miljöförstörande industriområden med vindkraft i Sverige och kapa kablarna till utlandet och satsa på planerbar elproduktion.
SvaraVi i Sverige ska t.ex. inte behöva lida för att tyskarna sabbat hela sin elproduktion p.g.a. en inkompetent Angela Merkel som lade ner fullt fungerande kärnkraftverk och även kolkraftverk, och som nu har till följd att Tysklands höga elpriser importeras till Sverige.
Lennart Nilsson@Lars-Göran Johansson
28 maj, 2026: 6:37 e mEfter 1985 hade vi 12 reaktorer och 140 TWh/år elförbrukning. Kol- och oljeberoendet var borta. Vattenkraften hade under 1970-talet kompletterats med sk effektutbyggnad för att kunna reglera elproduktionen enligt vad elförbrukningen efterfrågade.
Innan kärnkraftsutbyggndaden 1972-1985 var vattenkraften baskraft och regleringen gjordes med kol- och oljekraftverk. Sveriges elförsörjning var ytterst känslig för torrår, och även för störningar i importen av kol och olja.
När Forsmark 3 togs i drift 1985 fick Sverige världens bästa och billigaste elkraftsystem. Det fanns heller inga flaskhalsar i stamnätet.
Idag har Sverigei fortsatt 140 TWh/år i elförbrukning. Toppeffekten år 1987 var drygt 27 GW, och den har inte ökat.
Ett elkraftsystem består av tre delar: Elproduktion – Elnät – Elförbrukning. Det finns kostnader för alla tre led.
De totala kostnaderna (Systemkostnaderna) för rikets elförsörjning har skenat i reala termer, trots oförändrad elförbrukning och toppeffekt.
Det är helt obegripligt att någon kan tycka att detta är bra för Sverige. Dvs det sabotage av elförsörjningen som inleddes 1999 och sedan dess fortsatt pågår och som förstör Sveriges industriella förmåga att konkurrera.
Idag eroderas älvarna sönder när vattenkraften försöker balansera den sekunda vind- och solkraften, och det sliter ut maskineriet i vattenkraftverken i förtid.
Miljarder av pensionspengar går upp i rök när vind- och solkraft kannibaliserar på sig själva – men givetvis även övrig elproduktion.
Tyskland med 100 GW solceller och 70 GW vindkraft, har ett effektbehov om 40-70 GW över året. De är ändå helt beroende av kol och naturgas som en parallell flotta av elproduktion. Tysklands kostnader för elkraftsystemet är således skyhöga, och landet håller på att avindustraliseras.
Det är obegripligt att någon tycker att det är bra, och önskar att Sverige ska fortsätta i samma riktning.
SvaraLars-Göran Johansson@Lennart Nilsson
30 maj, 2026: 7:36 f mLåt oss för ett ögonblick sluta med nostalgiska tillbakablickar och i stället titta på den aktuella verkligheten. Hur står sig då våra svenska spotpriser 2026 jämfört med våra grannar på den elbörs, Nord Pool, som är aktuell för norra Europa. Det finns andra elbörser för övriga EU.
Det är totalt 21 elområden anslutna till Nord Pool.
I de flesta EU-länder är ett elområde lika med en nation. Men inte i Sverige och Danmark.
Eller i Norge som också är anslutna.
Lägst spotpris, alla priser i eur/MWh, har NO4 med 44 och högst pris har Österrike med 110.
Tyskland, som ofta nämns i negativa ordalag, har med 97 det 12:e lägsta, dvs 7 elområden har högre spotpris än Tyskland.
Hur har då våra svenska spotpriser stått sig bland dessa 21 elområden under 2026?
SE1 och SE2 med 54 delar 2:a och 3:e lägsta.
SE3 med 76 har 5:e lägsta.
SE4 med 88 har 6:e lägsta.
I mina ögon är detta ingen dålig prestation. Tvärsom!
Vad som däremot sticker ut negativt på det totala svenska elpriset och som våra riksdagspolitiker, som t ex artikelförfattaren, har makt att justera är:
-dels att vi inte är ett gemensamt elområde. Här finns en besparingspotential på 20 á 25 miljarder kr per år.
Svara– dels vår extrema elskatt som ligger drygt 3000 % över EU´s krav. Här finns en besparingspotential på 25 á 30 miljarder kr per år.
Lennart Nilsson@Lars-Göran Johansson
1 juni, 2026: 10:03 e m"Hur har då våra svenska spotpriser stått sig bland dessa 21 elområden under 2026?"
Spotpriser på elhandel är förstås helt irrellevanta vad gäller den totala systemkostnaden för elkraftsystem.
När den sekunda elproduktionen (vind, sol etc) börjar dominera elproduktionen – då rusar den totala kostnaden för elförsörjningen.
Redan bevisat i Tyskland, Danmark – snart i Sverige.
Quod Erat Demonstrandum
SvaraPatrik Rosengren@Lars-Göran Johansson
29 maj, 2026: 8:47 e mGå in på Svenska kraftnäts hemsida statistik hämta hem kvarts produktionen för vindkraft och elexport.
Jämför.
Gör samma med vattenkraft och elexport till sist kärnkraft och elexport.
Gör graferna om det finns någon likhet mellan kärnkraft och elexport eller vattenkraft och elexport skicka då dessa grafer
Och titta på vilka timmar Sverige hade nytta av vindkraften och varför vi exporterar el när vindkraftrn producerar.
SvaraRikard Hedenblad
27 maj, 2026: 10:35 f mHej,
SvaraJag kan som vindkraftutvecklare sedan 1995 trösta Josef med att någon egentlig subventionerad vindkraft har vi inte sett sedan certifikaten dog ut för ett tiotal år sedan.
Systemet behövdes egentligen inte längre men miljöpartiet drev fram ett beslut om att förlänga systemet – trots att det egentligen var tänkt att avslutas. Det fungerade inte eftersom beslutet inte tog hänsyn den ganska komplicerade konstruktionen – det blev i det närmaste inga pengar alls. Men politikerna var stolta i media.
Några tusenlappar om året kan vi vara utan. Kan inte SD se till att det omgående avslutas? Jag vill väl inte tro att SD behöver subventioner för vindkraft för att motivera er politik, liksom miljöpartiet?
Karl-Erik Forsberg
27 maj, 2026: 6:48 f mVälskriven och bra analys av hur s och mp lyckades förstöra världens bästa elsystem och gjorde Sverige fattigare.
Svara