Enorma batterier till södra Tyskland

Enorma batterier till södra Tyskland

Tyska stamnätsoperatörer vill bygga världens största batteribackup på 900 MW. Det ska mildra den allt mer ansträngda kapacitetsbristen i transmissionsnätet. Tre batteriparker i södra Tyskland ska lagra vindkraft från norr och samtidigt lösa upp en besvärlig politisk propp.

Det tyska elnätet har växande problem med stor brist på överföringskapacitet. För att el från norr ska kunna föras söderut krävs flera brådskande utbyggnader av transmissionsnätet. Nya kraftledningar är dock inte populära. Därför vill de tyska transmissionssystemoperatörerna (TSO:erna) prova en ny lösning med batterier för backup och effektreglering.

Bild: München behöver leveranssäker el. Foto: Philipp Bachhuber.

Tre stora batteriparker med en total effekt på 900 MW ska sättas upp i södra Tyskland. I den sydvästra delstaten Baden-Württemberg är planen att bygga en batteripark på 500 MW vid det stora ställverket i Kupferzell, en viktig knutpunkt i stamnätet från norr. Utanför Stuttgart längre söderut vill man förlägga ett 300 MW batteri och österut i Bayern ska man bygga ett batteri på 100 MW utanför München.

Snabb förstärkning
Vindkraft från vindkraftparker i norra Tyskland och Danmark måste transporteras till industrin i väster och söder men hittills under energiomställningen har det gått trögt. Sedan 2009 har tusentals kilometer med ledningar planerats men endast en bråkdel genomförts. Det har skapat stor oro inom industrin och hos myndigheterna och ohållbara nödlösningar hos stamnätsoperatörerna.

Nu föreslår de fyra TSO:erna Amprion, Tennet, Transnet BW och 50Hertz Transmission i en gemensam nätutbyggnadsplan till 2030 att det byggs 4500 kilometer med nya kraftledningar. Samtidigt konstaterar de att det inte räcker.

Därför föreslår de också att ”nätförstärkare” på 900 MW ska stå klara till 2025. Väl på plats ska batterisystemen direkt svara på lastincidenter i nätet, reagera snabbt på effektbrist och hoppa in med ny kraft på några millisekunder.

Köper i söder
Enligt TSO:erna håller det tyska kraftsystemet på att slå knut på sig själv. I norr har mer el pressats in i nätet än vad ledningarna kan transportera söderut. Second Opinion har tidigare rapporterat om den tyska TSO:n Tennets blockering av nordisk kraftexport för att mildra trängseln i överföringsnätet.

För att hålla effektbalansen konstant behövs därför mer reservkapacitet i södra Tyskland. Hittills har man löst det genom att TSO:erna under flera år har stödköpt el av kraftverk i söder och använt den som reserv mellan sina kontrollområden. Detta har medfört stora systemkostnader för de fyra TSO:erna.

Betalar i norr
Samtidigt som man har köpt extra kraft i söder har man bett vindkraftverken i norr om att stoppa sin effektinmatning på nätet. TSO:erna har ändå varit tvungna att ge dem betalt också efter att turbinerna har stängts av.

2017 stannade räkningen på 1,4 miljarder euro. Det hör också till saken att den tyska elmarknaden till stora delar sätts ur spel då Tyskland fortfarande inte är uppdelat i prisområden.

Den stora kostnaden för batterierna får därmed sin relevans, menar TSO:erna. Totalt beräknas investeringen uppgå till 1 miljard euro. Enligt kalkylerna innebär batterikonceptet att efterfrågan på stödköp att minskas med nästan tio procent per år.

Batteripolitik
Förutom att lösa upp kapacitetinfarkten är tanken att batterierna även kan fungera som en politisk propplösning för ökande besvärliga konflikter kring transmissionsnätet. Å ena sidan ökar efterfrågan på el i södra Tyskland och därmed den politiska pressen på att bygga nya ledningar.

Å andra sidan ökar demonstrationerna och motståndet. Ingen vill ha kraftledningar i sin egen bakgård. Energilagring är därför ett hett tema i de politiska korridorerna.

TSO:ernas batterikoncept passar också klimatpolitiken då förnybar el från norr är en förutsättning för att nå det gröna målet. Tysklands utmaning är att man samtidigt ska säkra utfasningen av kol och nedmontera kärnkraften.

Ett argument för större acceptans av batterikostnaden är att man då inte behöver bygga nya kraftledningar. Med batterier som buffert mot vindkraften kan det istället bli möjligt att transportera mer kraft i befintliga ledningar.

Närmare systemskifte
Nu ska tekniken testas och konceptet godkännas av Bundesnetzagentur, den tyska energimarknadsinspektionen. Inte minst är regulatorn intresserad av om storskalig batterilagring är ekonomiskt förnuftigt för elkonsumenterna.

För de fyra systemansvariga TSO:erna kan den största utmaningen med batterierna bli att samarbeta ännu tätare tillsammans.

Entusiastiska konsulter lär redan vara igång med modellberäkningar för batterianläggningar med sex gånger så mycket batterikraft som det nuvarande nätutbyggnadsplan föreslår. Tidningen Der Spiegel kallar TSO:ernas batteriplaner ”ett paradigmskifte för försörjningstrygghet”.

 

* * *

 

9 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. S. Andersson skriver:

    När ni skriver MW menar ni väl MWh eller? Att ange ett batteris storlek i en enhet för effekt ger ingen mening.

  2. Leif Tollén skriver:

    Dålig nödlösning eftersom man inte få till det med ledningar från norr.

  3. Kalle Andersson skriver:

    Knappast en spännande utveckling. Kostnaderna fullständigt skenar och Tyskland kommer se stora delar av sin konkurrenskraft försvinna pga dessa kostnader för elnätet. Ett Europa utan Tyskland som ekonomisk draglok kommer få se ett stort tapp för förmågan att finansiera välfärden.

    Allt annat än spännande utan en ekonomisk katastrof.

    1. Magnus Thorstensson skriver:

      För egen del gör jag ingen automatisk koppling mellan spännande och ekonomisk utveckling. En ekonomisk katastrof kan vara spännande på sitt sätt. Huruvida det blir en ekonomisk katastrof eller inte beror inte minst på hur det kommer att finansieras. Mitt ”spännande” syftade mer på hur detta kommer att lösas regelverksmässigt. En tolkning av Vinterpaketet är att elnätsföretag oavsett spänningsnivå inte får äga eller driva energilager. Kostnadsmässigt har jag svårt att se att aktörer på marknaden kan finna lönsamhet på rent affärsmässiga grunder och att subventionera kan vara svårt med tanke på statsstödsreglerna. Men å andra sidan är den nuvarande EEG-avgiften tillåten, så kanske det ska lösas genom en ny post på fakturan där vissa delar av ekonomin är undantagna. Det ska bli spännande att följa utvecklingen som sagt.

  4. Morten Valestrand skriver:

    Svårt att hitta något tydligt om hur tyskarna tänker runt energileveransen, verkar som om batterierna främst är tänkta som effektreglerare i stamnätet… Men kolla den här intressanta nyheten på samma spår: Florida Power & Light Company har just i dagarna meddelat att de ska bygga ett 409 MW stort batteri som ska kunna leverera 900 MWh, som de jämför med 2h till 320.000 ”homes”. Finns här: http://newsroom.fpl.com/2019-03-28-FPL-announces-plan-to-build-the-worlds-largest-solar-powered-battery-and-drive-accelerated-retirement-of-fossil-fuel-generation

    1. Magnus Thorstensson skriver:

      Tekniskt kanske spännande, men inte nödvändigtvis ur ett marknadsperspektiv. Det är svårt att göra internationella jämförelser av elmarknader då de inte ser likadana ut överallt med olika förutsättningar.

  5. Mikael Lundin skriver:

    Ja det här ser man ju fram emot att följa utvecklingen av. Energimängden, hur många MWh undrar man ju? Samtidigt kan inte detta ersätta kablar fullständigt, tror inte det på förrän jag sett kalkylen. Och om man är beredda till sådana här okonventionella åtgärder, varför inte ta och införa 3 eller 4 budområden (”prisområden”) i Tyskland. En otroligt konventionell och billig åtgärd utan stora investeringar som skulle hjälpa till väldigt mycket för att få ordning på prisbildning, systemkostnader och rätt investeringssignaler i Tyskland.

  6. Magnus Thorstensson skriver:

    Spännande utveckling. Samtidigt så blir man lite undrande hur det kommer att hanteras med tanke på det reviderade elmarknadsdirektivet där det skrivs:
    ”System operators should not own, develop, manage or operate energy storage facilities. In the new electricity market design, energy storage services should be market-based and competitive.”

  7. John eliasson skriver:

    Hej, intressant artikel, nämns det någonstans om hur många MWh de 900MW ska resultera i?
    Eller vad det kan tänkas kosta?

    Hälsningar, John

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet