Elområde 4 bekostar förstärkningen av stamnätet

Elområde 4 bekostar förstärkningen av stamnätet

Enligt Svenska Dagbladets artikel skall indelningen i prisområden ha gett mycket få kostnadsökningar för de boende i södra Sverige. Är det sant?

Visst kan man travestera Wigfors och undra lite över den ”analys” som utförts av Telge Kraft och okritiskt publicerats i alla större media. ”I snitt har kunderna i Elområde Malmö (SE4) fått betala 2,3 öre mer på kilowattimme jämfört med kunderna i Mellansverige”. Siffran används sedan för att exemplifiera att en villa fått betala 450 kronor mer per år än villägaren i Malmö. Det kan ju tyckas lite. 

Men hur rätt är siffran? Ingen förklaring av vad siffran 2,3 öre/kWh kommer ifrån. Troligen är det genomsnittsskillnaden på Nordpool Spot under den aktuella tiden. Det kan nog vara sant att en liten del av elkonsumenterna i SE4 köper el på detta sätt. Men mer troligt är att en villakund kanske binder sitt pris på tre år. Då har kunden haft en prisskillnad på cirka 10 öre/kWh (EI:s Elområden i Sverige Slutrapport.). Då växer merkostnaden för villakunden i Malmö till 2 000 kr per år. Om Telge Kraft gjort sig besväret att dessutom analysera en timdebiterad kunds kostnad (till exempel en större industri) skulle man ha insett att 2,3 öre/kWh inte räcker långt. Merkostnaden blir snarare det dubbla, cirka 5 öre/kWh. Detta är stora pengar för en energiintensiv småindustri i Småland.

En intressant siffra är att enligt Markedskraft blir merkostnaden för elkollektivet i SE 4 under första året cirka en miljard kronor (1 000 000 kronor). Denna intäkt faller till en liten del på elproducenterna i SE4, till en viss del på elhandlarnas ökade marginaler, men framförallt kommer den största delen Svenska Kraftnät till del. Flaskhalsintäkter skall ju gå till nätoperatören. I motsats till hur flaskhalsintäkter som uppkommer mellan två länder, så finns det i dag ingen reglering hur dessa intäkter skall användas av SVK. Enligt SVK:s delårsrapport har ”775 miljoner erhållits som kapacitetsavgifter (flaskhaslintäkter) under första halvåret”. Man skriver också ”att trots att prisskillnaderna varit små mellan olika elområden har de sammantagna kapacitetsavgifter som influtit blivit betydligt högre än budgeterade”.

Ett förslag hur dessa pengar skall användas har varit att medlen skall användas till att bygga ut stamnätet. Vi har med andra ord kommit i det läget att elkonsumenterna i en del av Sverige skall bära större del av bördan för förstärkning av stamnätet. Detta har ju alltid av hävd belastat stamnätsavgifterna och burits av hela kollektivet. Hur kan detta få ske utan att någon reagerar, mer än de stackars elkonsumenterna i södra Sverige. Men elen blev ju bara lite dyrare i villan i Malmö!

4 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Eric Anderzon skriver:

    Vi bör ha med oss att möjlig överföringskapacitet till SE4 är ca 5500 mW och möjlig produktion (om det blåser) uppgår till ca 2500 mW. Detta skall ställas mot en normalvinterdag, när industrin går på högvarv och bergvärmepumparna går för fullt, att förbrukningen då är 4900 mW. Problemet uppstår, som tidigare nämnts, då Danmark påkallar vår för dem billiga el. Vem skall då betala kalaset? De som bor utmed vägen till kunden, eller kunden och producenten, som drar nytta av den?

  2. Lars Jacobson skriver:

    När jag läser Lennarts text så är det ju vid export till Danmark som belastningen uppkommer. Då är det ju mottagaren som skall betala. Så fungerar ju transportkostnader för en vara. Att EU och Danmark tycker att en landsgräns inte få vara en tröskel och är diskriminerande blir ju också tokigt. De har ju istället infört att man diskriminerar en landsdel istället. Problemet är ju bara flyttat till en del av Sverige. Indelningen är flyttad rakt igenom Sveriges industritätaste region där företag som ligger jämte varandra inte har samma förutsättningar kostnadsmässigt.SvK och politikerna är nöjda då de får in kapital till att bygga ut Stamnätet för än mer för export. Om marknadskrafterna skulle fungera som så många hävdar att det gör, så skall ju de bolag som producerar överskott i norra Sverige vara med och investera i stamnätet så de kan få intäkter för sin export söder över? Nu kommer de att få sina intäkter framöver, men det är bara konsumenter i södra Sverige som betalar för investeringen.
    Om de kostnader som belastar konsumenterna i södra Sverige för investeringarna delades av hela landets elkonsumenter så skulle det bli 1 öre/ kWh och vara en icke fråga.

  3. NilsLennart skriver:

    Om Gunnar läser vad jag skriver så har jag inget emot ”att de som förorsakar förbrukningen skall betala”. Det framgår med all tydlighet att i 96% av alla timmar är det export till Danmark som är orsaken. Skall då de som bor i Anderstorp betala detta??

  4. Gunnar Ålfors skriver:

    Verkar helt rätt att de som, med sin elförbrukning, förorsakar förstärkningarna skall betala. Inte skall väl de som bor norrut behöva betala för kostnader för att föra elen söderut? Helt obegribligt att detta skulle kunna angripas? De som orsakar kostnader skall naturligtvis betala. Att sedan Wigfors ofta hade fel, att Telge (av marknadsföringsskäl) gillar att sprida felaktigheter och Linberg fortsätter sin dessinformation skall naturligtvis bortses från

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet