DEBATT
Ett argument för att införa en tidsbegränsad nedsättning av energiskatten på el i fjärrvärmen är att det i dag finns en till stor del outnyttjad kapacitet på cirka 1,2 gigawatt i befintliga elpannor i fjärrvärmen, skriver Energiföretagen Sveriges Erik Thornström i en replik. Det är precis den typen av användning som efterfrågas i ett elsystem med allt mer variabel elproduktion, menar han.
Mats Nilsson hävdar att Energiföretagen verkar för att skydda en specifik affärsmodell för fjärrvärmen och tar bland annat upp energiskatten på el och energikraven i byggreglerna.
Ett av argumenten för att införa en tidsbegränsad nedsättning av energiskatten på el i fjärrvärmen är att det i dag finns en till stor del outnyttjad kapacitet på cirka 1,2 gigawatt i befintliga elpannor i fjärrvärmen. Detta handlar inte om teknikpreferenser, utan om systemfunktion där fjärrvärmen har möjlighet att utgöra en storskalig och styrbar flexibilitetsresurs. Till skillnad från enskilda värmepumpar i fastigheter kan fjärrvärmens elpannor ersättas av andra slag av fjärrvärmeproduktion när elpriserna är höga. Det är precis den typen av användning som efterfrågas i ett elsystem med allt mer variabel elproduktion. Det innebär också att eleffektuttaget när det är som kallast inte påverkas. I våra nordiska grannländer har man sett dessa systemfördelar sedan länge och tillämpar minimiskattenivån för fjärrvärmens elanvändning.
Det finns också ett statsfinansiellt argument. En riktad skattenedsättning för fjärrvärmens elanvändning beräknas kosta omkring 500 miljoner kronor per år, medan en generell sänkning av energiskatten på el – av den typ som Nilsson hänvisar till – skulle kosta över 25 miljarder kronor årligen för svensk del. En generell sänkning är i grunden önskvärd, men en sådan reform behöver genomföras stegvis statsfinansiellt sett.
Debattören menar vidare att energikraven i byggreglerna skulle gynna fjärrvärmen. Det är tvärtom så att individuella värmepumpslösningar är gynnade eftersom energikraven endast gäller den ”köpta energin”. Energi som hämtas från sol, mark, luft eller vatten inom fastighetens tomtgräns räknas inte. Viktningsfaktorerna mellan el och fjärrvärme är ett försök att skapa teknikneutralitet, men i praktiken utgår de från värmepumpar med lägre verkningsgrad än vad som normalt installeras i dag. Från Energiföretagen hade vi hellre sett att energikraven satts utifrån den faktiskt använda energin i stället för utifrån den köpta. Det skulle innebära att byggreglerna skulle styra byggnadens energibehov i stället för valet av uppvärmningslösning.
Mats Nilsson hävdar också att det skulle finnas förbud mot att välja andra uppvärmningslösningar än fjärrvärme. Detta är fel. Enligt de allmänna avtalsvillkoren som tillämpas för fjärrvärmekunder finns tre månaders uppsägningstid. Det står således fjärrvärmekunderna fritt att välja andra uppvärmningslösningar om de önskar.
Vidare tar debattören upp att det finns stora prisskillnader mellan olika fjärrvärmenät och att priserna inte varit stabila. Prisskillnaderna förklaras av skilda lokala förhållanden i respektive fjärrvärmenät med olika slag av värmeproduktion och hur näten ser ut. Bränslepriserna är den faktor som har störst påverkan på prissättningen där biobränslen dominerar. Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina har biobränslepriserna fördubblats vilket är den största förklaringen till de senaste årens betydande höjningar av fjärrvärmepriserna. Fjärrvärmebranschen har dock inte tagit ut dessa bränsleprisökningar fullt ut gentemot kunderna, utan på aggregerad nivå visat närapå nollresultat under 2023 och 2024 och därmed agerat ”krockkudde” gentemot kunderna.
Slutligen lyfter Nilsson Danmark som förebild. Vad som då utelämnas är att den danska värmemarknaden bygger på omfattande energiplanering, prisreglering och i praktiken reglerade affärsmodeller. Historiskt har även anslutningsplikt tillämpats. Om detta är den modell Nilsson förespråkar även för Sverige bör det sägas tydligt.
5 Kommentarer
5 Kommentarer
Dietmar Gleich
12 april, 2026: 10:11 f mArtikeln beskriver ganska bra hur fjärrvärmesystemen skulle kunna göra större samhällsnytta med slopad punktskatt på el. Men det är helt obegripligt hur man kan kräva en tidsbegränsning av en sådan reform. Vem ska investera i delelektrifieringen av fjärrvärmesystemet när man vet att skatten om några år återigen saboterar lönsamheten?
Vidare är det märkligt att man anför statens finanser som skäl för att försvara den grovt samhällsskadliga punktskatten på el. Det verkar ju inte finnas några begränsningar för skattesänkningar när Tidölaget kan sänka matmomsen (något som på inget sätt stärker Sveriges tillväxtkraft) och skatten på fossila drivmedel (vilket ytterligare motverkar elektrifieringen och därmed försvagar Sveriges framtida konkurrenskraft). Så, varför envisas man med att sabotera Sverige genom dessa extremt skadliga skatter på el?
Lars-Göran Johansson@Dietmar Gleich
12 april, 2026: 1:12 e mSpeciellt märkligt blir det när EU faktiskt vädjat till sina medlemsländer att låta deras elskatt hamna i närheten av EU´s krav på 1 euro/MWh, ca 1,1 öre/kWh. Något som också de flesta EU-länder hörsammat. Men inte Sverige. Här höjde vi först elskatten 2023 och sedan en gång till 2024 och ytterligare en gång 2025.
Nu har regeringen återställt elskatten till samma nivå som när man tillträdde, 36,0 öre/kWh. Men detta är ändå mer än 30 gånger EU´s krav. Dryga 3000 % över EU´s krav!
Annorlunda är det när det gäller fossila bränslen. Där har Sverige sänkt skatten till EU´s miniminivå. Även detta tvärsemot EU´s rekommendationer. Och som om detta inte räckte så vill Sverige tydligen ha undantag från EU´s regler så att vi t o m kan få lägga oss under EU´s krav!
Så Sveriges skatt på el tillhör EU´s högsta medan vår skatt på fossila bränslen gör oss till ett lågprisland för bensin och diesel.
Man kan undra vad vårt svenska näringsliv tycker om en sådan prioritering. T ex Volvo med sin elbilssatsning.
Mats Nilsson
9 april, 2026: 9:53 f mJag anser att fjärrvärmen bör prisregleras. Det var jag tydlig med redan i mitt första inlägg i denna debatt. Skälet är enkelt. Det handlar i många fall om lokala monopol där kunder saknar reella alternativ. Växjö-domen visar dessutom att hushåll i praktiken kan tvingas in i fjärrvärmelösningar genom kommunala beslut. I ett sådant läge är det svårt att tala om en fungerande marknad.
Ja, fjärrvärmen kan bidra med flexibilitet i elsystemet. Men det är inte ett argument för att ge sektorn en riktad skattesänkning. Det är ett argument för att i så fall ersätta flexibilitet där den uppstår, oavsett teknik.
Att sänka elskatten för fjärrvärmens elanvändning men inte för hushållens värmepumpar innebär att samma teknik behandlas olika beroende på vem som använder den. Det är svårt att tolka som något annat än ett försök att påverka konkurrensen på värmemarknaden. Och det bekräftas indirekt av branschen själv, som varnar för att en generell skattesänkning skulle öka konkurrensen.
Energiföretagen menar att en riktad skattesänkning är motiverad eftersom en generell sänkning blir dyr . Det är korrekt rent statsfinansiellt. Men det säger ingenting om samhällsekonomisk effektivitet. Att något är billigare för staten gör det inte mer effektivt. Det kan lika gärna innebära att man koncentrerar en snedvridning till en specifik sektor i stället för att avskaffa den. Staten skulle kunna sänka skatten för 61-åriga man med en viss examen till en låg kostnad, och dessa män kan lova att producera mer, utan att detta vore en bra reform, billig eller inte.
Om fjärrvärmen har systemvärden som marknaden inte fångar upp finns det mer transparenta sätt att hantera det. Man kan upphandla flexibilitet, införa kapacitetsmekanismer eller i sista hand ge öppna stöd. Men att använda skattesystemet, att medborgarna ska betala 30 miljarder för att skydda en specifik affärsmodell innebär att kostnaden vältras över på alla elkunder.
I ett system där kunder är inlåsta bör fokus ligga på reglering och tydlighet, inte på att dölja stödet i skattesystemet.
Dietmar Gleich@Mats Nilsson
12 april, 2026: 9:43 f mDet är inte särskilt begåvat att tro att en prisreglering skulle leda till en effektivare verksamhet. Idag lever fjärrvärmebolagen under ett rejält hot. Om prisnivån blir för hög blir alternativa uppvärmningsformer attraktiva och kunderna lämnar fjärrvärmen. De fasta kostnaderna står kvar, fjärrvärmen blir ännu mindre attraktiv och får snabbt lägga ned. Idag är det ägaren till fjärrvärmesystemet som bär risken för en enorm direktavskrivning eller konkurs. Med en prisreglering kommer också subventioner för att hålla misskötta fjärrvärmesystem flytande. Ingen bryr sig längre om effektivisering och hela moraset hamnar i skattebetalarnas knän.
Däremot är det givetvis helt befogat att kritisera den mest korkade skatten Sverige dras med – elskatten. Redan nu finns det konstigheter där vissa industrier nästan inte betalar någon punktskatt på el medan andra pungslås. Punktskatten på el bör helt enkelt tas bort – för alla och permanent. Det är tröttsamt att höra allt skitsnack om ”elektrifieringen av samhället” när man samtidigt aktivt motverkar elektrifieringen genom att pressa elanvändarna på enorma belopp.
Sune Arpteg
9 april, 2026: 9:00 f m• Att använda en så högvärdig energikälla som direkt el för att producera lågvärdig värme känns fel, Även om den vid enstaka timmar kan vara lågt pris eller gratis eller vid negativ elpris få betalt. Mer lågvärdiga energikällor bör användas. Se tabell nedan. Värmeverken borde bevaka marknaden för att hitta och använda dessa energikällor. För Nuclear borde Värmeverken följa och bevaka utvecklingen av rena värmeproducerande MMR reaktor och SMR reaktor och vara bereda att lägga beställning, Det finns företag som ligger långt fram i utvecklingen. Skicka efter och be att få PDF filer som ger en marknadsöversikt genom att svara på detta inlägg. Sök själva på nätet efter värmeproducerande MMR reaktor och SMR reaktor.
Se tabell nedan:
• Biomass
• Fossil Brown coal/Lignite
• Fossil Coal-derived gas
• Fossil Gas
• Fossil Hard coal
• Fossil Oil
• Fossil Oil shale
• Fossil Peat
• Geothermal
• Hydro Pumped Storage
• Hydro Run-of-river and poundage
• Hydro Water Reservoir
• Marine
• Nuclear
• Other renewable
• Solar
• Waste
• Wind Offshore
• Wind Onshore