Dyra tillståndsprocesser väntar vattenkraft

Tillsynen av vattenkraften framstår som kaotisk och vissa länsstyrelser driver kampanjer för att fler vattenkraftverk ska tillståndsprövas. Det menar Gunvor Axelsson som är ordförande för Svensk Vattenkraftförening. 

På senare år har den svenska vattenkraften fått en ny svår utmaning. Många av de mindre vattenkraftverken, som typiskt finns vid en nedlagd kvarn eller såg, bedriver småskalig elproduktion med stöd från äldre tillstånd eller hävd. Några särskilda nya tillstånd har tidigare inte behövts. Men nu ser det ut som om den tiden är förbi i och med att Länsstyrelser runt om i landet kräver att gamla vattenkraftverk ska söka nya tillstånd. 
Gunvor Axelsson är ordförande för Svensk Vattenkraftförening:
– Länsstyrelsernas arbete och inställning har förändrats kraftigt. Många kraftverksägare med anläggningar som funnits på samma plats i århundraden och som har gamla tillstånd eller hävd får nu föreläggande om att söka nya tillstånd. Föreläggandet är inledningen på en lång och dyr tillståndsprocess. Detta gäller även de som tidigare renoverat och effektiviserat och både före och under processen haft löpande kontakter med ansvariga på länsstyrelsen för att göra allting rätt.

Bakgrunden till förändringen är i grunden EU:s vattendirektiv som syftar till att ”säkerställa en god vattenstatus i EU:s alla länder till 2015.”

– Länsstyrelserna – främst i Skåne, men också i vissa andra delar av landet – driver kampanjer där de går ut och kräver att alla verksamhetsutövare i vissa vattendrag som inte kan visa vattendom enligt gamla eller nya vattenlagen eller tillstånd enligt miljöbalken ska söka laglighetsprövning för anläggningen och miljötillstånd för verksamheten.

De knappt 2000 små vattenkraftverken i Sverige bidrar med 4,3 TWh el årligen, vilket ligger i nivå med vad kärnreaktorn Oskarshamn 2 normalt producerar. Undersökningar från Svensk Vattenkraftförening visar att med effektiviseringar av befintliga anläggningar och samtidiga miljöåtgärder skulle produktionen kunna fördubblas. Totalt genererar den svenska vattenkraften cirka 65 TWh per år och även de större vattenkraftverken har haft problem med nya tillstånd.

– Det är mycket ovanligt att tillsynsmyndigheten begär omprövning av tillstånd, av allt att döma därför att det då blir staten som får stå för huvuddelen av kostnaderna. Istället väljer man att förelägga verksamhetsutövare att söka tillstånd vilket innebär att den enskilde verksamhetsutövaren tvingas in i en process där han eller hon är skyldig att betala övriga parters kostnader, främst kammarkollegiets och länsstyrelsens.

Rättprocessernas omfattning står inte i proportion till kraftverkens storlek menar Gunvor Axelsson:
– Min uppfattning är att de pengar som kunde läggas på vettiga miljöåtgärder nu förslösas i dessa processer.

Kostnaden för en tillståndsprocess för ett litet kraftverk i en gammal kvarn, såg eller hammare är numera sällan under 500 000 kronor, enligt Gunvor Axelsson. Minst två, men allt oftare fyra myndigheter (kammarkollegiet, Hav- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen, kommunen och/eller Naturvårdsverket) deltar med egna ombud och inlagor och vill ha ersättning för såväl nedlagd tid som olika egna utredningar.

Gunvor Axelsson har observerat att kraftverksägare som vill göra moderniseringar som gynnar miljön nu avstår för att undvika processerna. Hon är också kritisk till kvaliteten i tillsynsarbetet:
– Läget på tillsynsfronten framstår sedan en tid som kaotiskt och mycket illa koordinerat sett till aktuella rättsfrågor. Vissa länsstyrelser verkar framför allt satsa på att skicka ut så många förelägganden till som möjligt. Arbetet med omfattande tillsynsbesök är personalkrävande och det verkar som om tillgången på anställda med tillräckliga kunskaper för att utöva tillsyn av vattenverksamheter är begränsad.

Gunvor Axelsson menar att tillsynsmyndigheterna försöker tvinga fram ny praxis.
– Deras sätt att tolka gällande rätt innebär ett försök att implementera anglosaxisk rättstillämpning i Sverige, det vill säga att domaren kan ändra rättstillämpningen direkt, utan att gå vägen via offentliga utredningar, remissomgångar, lagråd och propositioner som antas av riksdagen. Det verkar som om man vill tvinga fram en tillämpning av den lag man anser borde skapas istället för den lag som är, något som strider mot såväl svensk rättstradition som mot grundlagen.

Två utredningar pågår som kan påverka frågan:
– Vattenverksamhetsutredningen som ska delredovisa till regeringen senast 1 oktober i år och slutredovisa senast den 31 maj 2014.
Miljömålsberedningen som har regeringens uppdrag att fram en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik och som ska slutredovisa senast den 9 juni 2014.

19 Kommentarer
Mats Olin
Av Mats Olin
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. John Schütte skriver:

    Tragiskt att det finns så få goda exempel inom vattenkraften att man delar ut ett pris till någon som gjort en åtgärd för att slippa rensa ålkadaver ur turbinen hela tiden. Vad görs för att tex salmonider ska kunna vandra uppströms och nedströms?

  2. Per Persson Eckerström skriver:

    #Jan-Åke

    Den frivilliga insatsen gjordes ju definitivt på grund av att miljön skulle må bättre. Det beskrivs ju med all önskvärd tydlighet vad det handlar om.

    Att en kraftverksägare sedan får ett miljöpris för att han, för att slippa förlora intäkter, fixar ett rör som ålen kan gå i det får stå för den föreningen. Hur hjälper ålavledaren laxyngel uppströms? Hur hjälper den öring uppströms och nedströms? Hur hjälper den flodpärlmusslan om det inte finns nån öring?

    Det där är en liten åtgärd för att spara turbinen. Det är allt.

    Och vi KAN säkert hitta fler ställen som gjort något litet, men det räcker inte.

    Tjänar ni inget på det så gör ni inget, så enkelt är det.

    /Per

  3. Jan-Åke Jacobson skriver:

    #Per

    Det görs frivilliga insatser. Småskalig vattenkraft drivs oftast i små familjeföretag som lever i samma miljö som kraftverket. Det finns oftast ett starkt intresse att vårda såväl miljön som anläggningen med familjeföretagets ekonomiska förutsättningar. Kolla gärna http://www.vebro.se/Miljopris2013.html

  4. Alexander Persson skriver:

    “Rättprocessernas omfattning står inte i proportion till kraftverkens storlek” säger du: Jag säger: miljöförstörelsen och utrotningen av arter står inte i proportrion till den lilla energi som många av de små kraftverken producerar

    “Min uppfattning är att de pengar som kunde läggas på vettiga miljöåtgärder nu förslösas i dessa processer” säger du. Om ni är så angelägna om miljövärdena hur kan det komma sig att den absoluta merparten av Sverigen kraftverk saknar faunapassage tex? Tillståndsomprövningarna behövs för att verksamheten är miljövidrig. OM ni åtgärdat problemen FRIVILLIGT och kunnat lägga fakta på bordet och med rent samvete sanningsenligt kunnat säga att “vid detta kraftverk har vi gjort allt i vår makt för att minska miljöpåverkan” så hade sagda prövning varit över väldigt snart utan stora kostnader. Försök inte Gunilla, vi all vet att det är pengar och ingenting annat som verkar här, var inte så patetisk att du skyller dessa prövningar från att ta pengar från alla de fina miljöförbättringar ni vill göra (men aldrig har och aldrig frivilligt kommer att göra).

  5. Per Persson Ecketström skriver:

    #Jan-Åke

    I en värld där så vore fallet, alltså att kraftverksägarna faktiskt frivilligt lade ned tid och pengar på dessa åtgärder, skulle det vara jättebra.

    Men som det ser ut just nu så finns inget intresse ifrån dessa ägares sida att göra någonting.

    En annan sak som måste poängteras varje gång verkar det som: Det handlar inte om fiske!

    Det handlar om mängder av olika arters miljö inte minst vår egen.

  6. Fred skriver:

    Har svårt att se problemet i det här. Saker måste få kosta vad de faktiskt gör, och nu är det dags att betala efter mansåldrar av vinstinhämtning.

    Det är alltid svårt med omställningar, men tänk vad bra det blir sen när alla tillstånd är på plats och Sverige kan njuta av vattendrag som uppnår god vattenstatus och biologisk mångfald. Sluta gnälla.

  7. Jan-Åke Jacobson skriver:

    De flesta kommentatorerna tycks ha missat vad Gunvor faktiskt säger. “- Min uppfattning är att de pengar som kunde läggas på vettiga miljöåtgärder nu förslösas i dessa processer”.

    Studium av gamla protokoll från tiden före äldre vattenlagen visar att hänsyn till fiskets intressen tillvaratagits vid var tids kompetens och allmänna intressens uppfattning. Inga anläggningar verkar ha uppförts utan någon typ av prövning. Inte ens en bro!

    Idag ifrågasätter vi äldre tiders uppfattningar på många områden. Förmodligen kommer framtida generationer att fråga sig hur vi tänkte och gjorde.

    Vi som lever idag har ett ärvt samhälle att vårda och utveckla. Nog vore det smartare, som Gunvor säger, att lägga pengar på åtgärder till en win win framgång i stället för att kivas i en domstol om en månghundraårig anläggnings rätt att ligga där den ligger och att låna det fallande vattnet några sekunder eller inte.

    Optimala åtgärder för Gunvors 4,3 TWh blir förmodligen mindre ifrågasatta av framtida generationer än dess 100000 års vård av 4,3 TWh´s avfall från Oskar 2.

  8. Linus Nilsson skriver:

    All vattenkraft ska miljöanpassas alt rivas ut!!!

    Strömmande vatten – Levande landskap

  9. Jonas Gustafsson skriver:

    Den småskaliga vattenkraften i Sverige är idag mer en belastning än en tillgång. Sett ur ett ekologiskt och samhällsekonomiskt perspektiv så pratar vi om rena förlustaffärer. Och detta för att fåtalet verksamheter ska få profitera på allmänna värden.

    Väger man samhällsnyttan med mängden el producerad från den småskaliga vattenkraften mot förlusten av naturvärden när vattendragen stryps och regleras så blir ekvationen tydlig. Elen skulle lätt kunna ersättas av miljövänlig vind- och solkraft och det är stora ekologiska och ekonomiska värden i att öppna vattendragen för vandrande fisk och övrig flora och fauna, samt för sportfiske, rekreation av olika slag m.m.

    Potentialen för vandrande fisk i Sverige är enorm. Men vandringshinder, utan eller med dåliga omlöp, har gjort stora skador på många bestånd. Värdet av dessa fiskars ekologiska funktioner (t.ex. i form av behövda predatorer i Östersjöns trofiska system som är ur balans) och ekosystemtjänster i form av fiske, sportfiske, fiskerelaterad näring, rekreation, spridningskorridorer m.m. överstiger vida de i sammanhanget små samhällsbidrag den småskaliga vattenkraften ger.

    2013 borde ingen verksamhet frias från moderna miljöprövningar och miljöanpassningar enligt best available technology. Såpass mycket respekt måste finnas mot ekosystemen, de gemensamma värdena och de långsiktiga samhällsekonomiska perspektiven.

  10. Kristofer Hessö skriver:

    Precis som Gunvor påpekar så drivs de flesta vattenkraftverk i Sverige utan moderna tillstånd där några som helst miljökonsekvenser tas hänsyn till. Kraftverksägare har hittills inte velat lägga en enda krona på att miljöanpassa sina vattenkraftverk, utan kämpat med näbbar och klor för att få fortsätta sin skamliga, olönsamma och förstörande verksamhet baserad på gammal hävd??? Tacka F.N för att det äntligen händer någonting! Gunvors uppfattning om att “de pengar som kunde läggas på vettiga miljöåtgärder nu förslösas i dessa processer.” påvisar ju problemet med att verksamhetsutövarna absolut inte vill betala för att miljöanpassa sina kraftverk, utan tycker att skattebetalarna skall betala för att miljöanpassa deras icke lönsam installation så att de kan fortsätta att håva in bidrag i form av elcertifikat. Nä, miljöanpassa eller riv ut… När Gunvor pratar om att man försöker implementera anglosaxisk rättstillämpning i Sverige, så skall man vara medveten om att vattenkraften idag står helt utan kontroll av någon rättstillämpning alls, och det är detta man vill ändra på då vattenkraften i dagens egoistiska utförande i de flesta fall enbart gynnar ägaren själv och ingen annan. Självklart skall alla dessa stenåldersinstallationer i våra strömmande vattendrag genomgå nya prövningar för att eventuellt få nya tillstånd, allt annat är otänkbart… Svensk vattenkraftsförening visar faktiskt sitt rätta ansikte genom den här artikeln, hoppas bara att flertalet som läser den skärskådar alla de lögnerna och skamgrepp som Gunvor använder sig av utan att skämmas…

  11. Andreas Persson skriver:

    Har man elcertifikat i en tillståndslös anläggning så är man enligt lagen om elcertifikat återbetalningsskyldig för alla utbetalningar x 1,5. Och en ombyggd hävdsrättsanläggning är ju automatiskt och självklart ett svartbygge utan miljöprövning så det är nog dags att kraftverksägare börjar vara lite proaktiv och försöka få till lite damagecontrol i stället för att stå och grina över “nya” lagar och direktiv som är från 1998-99… En bra början är ju att på eget initiativ skicka in ansökan om laglighetsförklaring med en MKB och miljöanpassningsplan som inte går ut på att försöka uppfylla “skall” kraven helst helt utan att det fungerar, a´la Fortums ansökan i Sunnerstaholm tex, utan ärliga planer där man har en tydlig ambition att nå hela vägen. Men är man i branchen van att få mästra både tillståndsmyndighet och domstolar så svider det som f.. såklart.

  12. John Schütte skriver:

    Småskalig vattenkraft är ÄNNU större miljöförstöring än storskalig. Sedan gör vattenkraftsägare (som vi ser här) ALLT för att slippa undan miljöanpassningar av sina kraftverk. Utvecklingen går framåt, man vet mer om miljön i strömmande vatten idag. Därför behövs nya prövningar och nya tillstånd. Rädda våra strömmande vatten!

  13. Thomas Gustavsson skriver:

    Det förefaller märkligt att orföranden i svensk vattenkraftförening ska få vara oemotsagd i frågan då hon ju naturligtvis har ekonomiska intressen, varför hennes argument måste ses i ljuset av detta. Det hade varit mycket intressantare att höra hur honanser att vattenkraften ska komma tillrätta med miljökatastroferna som kraftverken skapar?
    Småskalig vattenkraft är helt förödande för ett par tusen vattendrag i landet med dess ödeläggande av biologisk mångfald. Det är dags att riva ut och återställa dessa vattendrag. Fantastiskt att det faktiskt håller på att hända, om än alldeles för sakta för många arters överlevnad.

  14. Patrik Bergqvist skriver:

    “Tillsynen av vattenkraften framstår som kaotisk och vissa länsstyrelser driver kampanjer för att fler vattenkraftverk ska tillståndsprövas. Det menar Gunvor Axelsson som är ordförande för Svensk Vattenkraftförening”

    Menar hon alltså att en Länsstyrelse som faktiskt GÖR de arbete som Sverige blivit ålagda att göra utifrån de nu gällande vattendirektivet gör fel?
    Eller att man in om vattenkraftsindustrin nu är ett “jagat” byte?

    Vattenkraftsindustrin i Sverige är idag ensamma om att inte behöva ta fullt miljöansvar över sin produktion, vilket har lett till att miljön i deras anläggningar idag är helt slagen ur spel och på många platser bygger på att vi pumpar ut odlad fiske exempelvis.
    Och sedan som en av kommentarerna säger, ” Tänk om någon skulle komma på idén att alla tillstånd för broar och andra byggnationer i vatten skulle omprövas ?” är ju helt befängt, vi måste titta på orsak och verkan, eller hur!!??
    Pröva fyll ett vattenglas från kranen hemma utan vrida på den!! Lite vatten fyller tillslut ett glas de också, inget vatten fyller aldrig något glas.

  15. Per Persson Eckerström skriver:

    Jag hittade det Jan-Erik

    Jag vet inte om VD har krav på sig att kunna något, förhoppningsvis finns det väl kunnig personal.

    http://www.envikenselkraft.se/index.php/envikens-elkraft/kraftstationer

    Och hur som helst så skadar det ju inte om folk som läser detta och bor i närheten går förbi och kollar dessa vattenkraftverk. Då kan man antagligen tydligt se hur välgjort det är för att t.ex. fisk skall kunna passera både upp- och nedströms.

    Det finns kanske t.o.m. någon ur personalen som kan få i uppgift att beskriva lösningarna här.

    Per PErsson Eckerström

  16. Per Persson Eckerström skriver:

    “Instämmer helt med vad Gunvor Axelsson skriver och tycker att vi, ägare till småskalig vattenkraft, borde kunna få frågan rättsligt prövad en gång för alla ? Tänk om någon skulle komma på idén att alla tillstånd för broar och andra byggnationer i vatten skulle omprövas ? Eller varför inte, ompröva alla bygglov för våra fastigheter enligt miljöbalken.”

    Jan-Erik Bergkvist

    Ett utav kraven för att få driva ett vattenkraftverk bygger på att man besitter erforderlig kunskap. Frågan här blir hur det står till med denna när man läser din jämförelse.

    1. För inte så länge sedan var frågan faktiskt på väg till EU för ett avgörande en gång för alla. Då valde ägaren att dra tillbaka alla sina ansökningar eftersom det med största sannolikhet, med tanke på vattendirektivet, inte skulle gynnat ägaren.

    2. Alla broar och byggnader förstör inte miljön på samma sätt som ett vattenkraftverk. Där uppstod frågan jag ställde mig kring kunskapskrav.

    Du har inte möjligen lust att berätta vad det är för vattenkraftverk du driver?

  17. Fredrik Karlsson skriver:

    Underbart att det äntligen händer något!
    Småskalig vattenkraft är enligt min mening helt vansinnigt.
    Min hemå är fullständigt förstörd av giriga småkraftsägare. Öring, asp och flodpärlmussla är svårt hotade, laxen är helt borta. Insektslivet ska vi inte tala om. Allt för att giriga grisar vill krama varenda kW ur varenda vattendroppe.

  18. Per Persson Eckerström skriver:

    Det som inte framkommer här är väl att i princip alla som har vattenkraftverk, stora som små, är emot alla åtgärder som kan förbättra den akvatiska miljön. Vidare nämns inget om hur mycket ett vattenkraftverk förstör densamma. Jag skulle tippa på att den dagen ägarna tar tag i situationen och gör något åt sin miljövidriga verksamhet så kommer allt att gå mycket smidigare.
    Varför arbetar inte Svensk Vattenkraftförening för att Sverige skall slippa de dryga böter, vilka f.ö. inte heller tas upp, vi kommer att få ifrån EU då vattendirektivet inte uppfylls p.g.a. vattenkraften?

    Det finns ju en del att göra på den här fronten och eftersom dessa ägare vägrar så är det väl bra att den myndighet som har uppgiften faktiskt tar tag i det.

    Så, berätta nu om Sveriges elöverskott, vad som sker med vattenmiljön och oviljan att göra faunapassager upp- och nedströms kraftverken i nästa debattartikel.

    Och för alla er vattenkraftägare som läser, kontakta Tranås Energi el. Falkenbergs Energi om ni vill veta hur man faktiskt KAN göra.

    Per Persson Eckerström

  19. Jan-Erik Bergkvist skriver:

    Instämmer helt med vad Gunvor Axelsson skriver och tycker att vi, ägare till småskalig vattenkraft, borde kunna få frågan rättsligt prövad en gång för alla ? Tänk om någon skulle komma på idén att alla tillstånd för broar och andra byggnationer i vatten skulle omprövas ? Eller varför inte, ompröva alla bygglov för våra fastigheter enligt miljöbalken.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet