Danmarks problem de samma som Sveriges

Danmarks problem de samma som Sveriges

”Vi har i Danmark varit alltför självupptagna av att visa världen att vi kan klara oss med sol och vind. Putins krig har definitivt gjort klart att det kan varken vi eller Europa”, säger den danska energijournalisten Frede Vestergaard. Att Sverige ska kunna hjälpa tror han inte på.

Second Opinions artiklar om den svenska elsystemkrisen har fått gensvar av ett antal läsare i Danmark. Deras budskap är att problemet är ungefär likadant på deras sida. Danmark har stora grundläggande problem både vad gäller systemsäkerheten och försörjningssäkerheten.

Bild: Köpenhamn. Elavbrotten i Östdanmark förväntas öka enligt en rapport från danska Energistyrelsen. ”Det är sådant man normalt bara upplever i ett uland”, kommenterar Frede Vestergaard.

Början till en debatt kom i gång i Danmark i februari i år, innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, efter att den danska Energistyrelsen hade publicerat rapporten ”Klimaaftaleanalyse 1. Elforsyningssikkerhed frem mod og efter 2030”.

I en krönika i Jyllands-Posten gav Poul Nielson, tidigare dansk energiminister och EU-kommissionär, baserat på rapporten en rad mycket kritiska kommentarer om den danska försörjningssäkerheten:

”En gång var vi ett föregångsland på energiområdet mot bakgrund av sådant vi hade gjort. I dag kallar vi oss föregångsland med hänvisning till sådant vi har tänkt oss göra. Men försörjningssäkerheten kan inte upprätthållas genom signalvärden.”

Poul Nielson

Energistyrelsens rapport är dyster läsning, anser Poul Nielson, efter att ha jämfört dess analys med de målsättningar som politikerna under senare år gått in för: en grön omställning som bygger på en våldsam satsning på ökad elanvändning, primärt baserad på vind och sol.

”Den stora frågan är om den säkra och stabila elförsörjning, som vi vant oss att ta för given, kan upprätthållas på väg mot 2030 och efter det”, säger Nielson i krönikan med hänvisning till rapporten. Till exempel väntas med åren en markant ökad risk för elavbrott, i synnerhet öster om Stora bält.

”Man känner ett behov att fråga om det finns en vuxen i rummet. För det första kostar enbart förstärkningen av transmissions- och distributionssystemet i storleksordningen 41 miljarder danska kronor. För det andra handlar problemet inte bara om att förstärka nätet, utan också om produktionskapaciteten och huruvida denna och tillräcklig backup-kapacitet alltid finns till hands. För det tredje är problemet den tekniska kvaliteten på elen.”

Poul Nielson identifierar en skiljelinje i avregleringen av energisektorn. Före den, då elbolagen var offentligt ägda och kunde lägga undan de pengar som framöver behövdes för den fortsatta kraftproduktions- och elnätsutbyggnaden, kunde Danmark som ett föregångsland bygga upp en clean coal-teknologi, kraftvärmeverk med rekordhög effektivitet och rökgasrening. Något som ännu kompletterades genom det nordiska elsamarbetet, ”ett internationellt pionjärarbete”.

Med avregleringen har följt en volatil marknad av nya aktörer som inte behöver ta ansvar för sambandet mellan elproduktion och eldistribution. Nielson exemplifierar med bolaget Dong, i tiden grundat för att vara ett nationellt fundament för både produktionen och distributionen i Danmark, i dag under namnet Ørsted ”en internationell projektutvecklare och egendomsmäklare i vindkraftsparker”.

Poul Nielson menar att danskarna även låtit sig förledas av en självbild som ett ledande teknologiutvecklingsland.

”Utbyggnaden av elnätet i Danmark hänger redan i dagsläget inte med i den forcerade prioriteringen av alla slags nya användningsområden för elen, vilket inte blir bättre av att man till exempel genom en slapp planering tillåter värmepumpar i fjärrvärmeområden och kallar hybridbilar för elbilar.”

Klart är att Danmark framöver kommer att ha problem att garantera tillräcklig grundlast i elsystemet och tillräcklig backup-kapacitet i samspelet med vind och solenergi, säger Poul Nielson.

Genom åren har en viss debatt i de här frågorna – även på Second Opinion – drivits av den tidigare branschorganisationen Dansk Energi (som i mars i år gick samman med Wind Denmark och Dansk Solkraft till Green Power Denmark).

Bland annat har Dansk Energi varnat för riskerna med att kompensera nedlagd egen kraftproduktion med elimport från grannländerna. Särskilt har varningarna gällt Sverige.

”Svenska kraftnät har i många år begränsat Danmarks möjlighet att sälja el till Sverige. Nu sår Svenska kraftnät också osäkerhet om huruvida vi kan räkna med att köpa el i Sverige, när det verkligen gäller och försörjningen i båda länderna är pressad”, förklarade Dansk Energis chefkonsulent Martin Schrøder vintern 2019.

”Danmark bör förhålla sig till denna frågeställning i långt högre grad än i dag. Det kan vara riskabelt att förlita sig på sina grannar”, tillade han.

Den danska energijournalisten Frede Vestergaard, med Weekendavisen som huvudsakligt forum, för också han de svenska överföringsbegränsningarna på tal:

Frede Vestergaard

”Danmark har problem särskilt i den östra delen av landet, där inte så mycket vindkraft och solkraft finns installerat, och där det inte går att få in så mycket el från utlandet, och särskilt inte från Sydsverige, som är extra pressat efter nedläggningen av de två Ringhalsreaktorerna.”

I dag uppgår elavbrotten till i genomsnitt omkring 20 minuter om året i Östdanmark, men en bit in på 2030-talet är den siffran uppe i tre och en halv timme, enligt den nämnda rapporten från Energistyrelsen. Framför allt hotar elavbrott under vintermånaderna mellan klockan 16 och 20.

”Det är sådant man normalt bara upplever i ett uland”, kommenterar Frede Vestergaard.

Som Frede Vestergaard ser saken är elkrisen i Danmark ändå framför allt självskapad.

”Vi har i Danmark varit alltför självupptagna av att visa världen att vi kan klara oss med sol och vind. Putins krig har definitivt gjort klart att det kan varken vi eller Tyskland/Europa. Det hjälper inte att insistera på mera vind och sol så länge vi inte kan magasinera elen.”

”Danmarks viktigaste backup är i dag tyska naturgasdrivna kraftverk, och alla vet vi hur det numera ser ut på den fronten. Till detta kommer en del norsk och svensk vattenkraft, men den räcker inte till för balansering och backup av ett allt mer väderberoende nordeuropeiskt elsystem”, säger Frede Vestergaard.

Samtidigt som också han lyfter fram rapporten från den danska Energistyrelsen anser han att den missar den kanske största frågan, försörjningssäkerheten:

”Det är egentligen kärnan i problemet. Tidigare hade man i de koldrivna kraftverken kol i lager för nästan ett års elproduktion och därmed – innan den europeiska elmarknaden etablerades – stabila elpriser i Danmark. Kärnkraftverk har också stora energilager, men gasdrivna kraftverk som backar upp vindkraften har det inte.”

Vilket ytterligare byggt på Europas beroende av gastillförsel från Ryssland.

Hur har den refererade artikeln av Poul Nielson mottagits?

”Kort efter att artikeln publicerades avvisades den på ett arrogant sätt av klimat- och energiministern Dan Jørgensen, utan att han hänvisade till det underlag som Nielson gav för sina synpunkter. I stort tegs artikeln ihjäl av medierna, och därmed också av politikerna”, säger Frede Vestergaard.

 

 

6 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Jens Hultgren skriver:

    Samma diskussion behövs i Sverige och många andra länder.
    Uppdraget är att förse befolkningen med trygg och pålitlig el till ett rimligt pris.
    Man har grovt misslyckats, och nu när vi är på väg mot ett riktigt stort stresstest av det europeiska elnätet låtsas en del politiker som om det inte finns några problem.
    Belgarna stänger mitt i energikrisen ner en fungerande reaktor som står för 10% av landets el.
    Tyskarna vill ha reaktorer i standby-läge – har det någonsin hänt tidigare?
    Svenskarna är lika insiktsbefriade när vi stänger ner fungerande reaktorer.
    När ska det vända, och vad krävs?
    Ledningarna för Kraftnät och Vattenfall måste omgående bytas ut. Kompetens istället för ideologi.
    Och i politiken får vi aldrig mer ge makt till de som orsakat problemen.

  2. Klas Roudén skriver:

    Danmark bör vara tacksamt för nuvarande exportregler från Sverige.

    Man lyckades i EU få igenom sitt krav på handelskapacitet för import med hänvisning till den fysiska kapaciteten i Öresund, där de två 400 kV-kablarna där är helt avgörande.

    Men dessa kablar anlades med avseende på Barsebäck 1-2, vilka man senare fick Sverige att politiskt avveckla.

    Alltså en dubbelseger mot medgörliga (undfallande) Sverige.

    Denna medgörlighet i EU ledde också fram till elområdesindelningen i Sverige med tillhörande regler för elhandeln, vilka nu ofta vid export leder till extremt höga elpriser.

  3. Ingemar Eriksson skriver:

    Det finns paralleller med de rapporter som SvK skrev då det meddelades att de 4 senast nedlagda kärnkraftverken skulle avvecklas.
    Sen bör väl någon fundera på och beskriva om ursprungsgarantisystemet snedvrider marknaden. Man träffar ibland folk som tror att de får hem ”vindkraft” eftersom de ju har ett kontrakt med sin elsäljare att få ”vindkraft” levererad. Periodvis får de egentligen ”gaskraft” och får betala för det.
    Analogin med att ett rejält lager stenkol och uranbränsle ger planerbara elpriser är också bra. Medan ”ursprungsgarantier” i datorn bara ger rätt att handla upp och ner priset. Kanske skulle en enkel omändring så att ursprungsgarantierna annulleras i ordningen ”sist in först ut” hjälpa till? Då skulle inte långvariga perioder med vindstilla kunna döljas i redovisningen, såsom nu sker.

  4. Kjell Eriksson skriver:

    Danmarks elproduktion och elnät torde ge ett facit på hur det går för Sverige om vi fortsätter att bygga ut vindkraft. Ett elnät där balansfrågan är en underskattad parameter. Danmark utan stöd av import från Sverige och ev andra länder kan bedömas ha ett elsystem med mycket svag elbalans. Alltså att hålla 50 Hz.
    Syntetisk svängmassa i all ära, min uppfattning är att vi är ute på mycket svag is.
    Framtiden blir skakig.

  5. hj nilsson skriver:

    Danmark har energimässigt inte klarat sig självade senaste 20 åren, det märktes inte när Norge och Sverige exporterade det mesta via Danmark, men nu med nya ledningar till UK och Nederländerna, så är skåpet blåmålat.

    1. Ronny Eriksson skriver:

      På samma sätt är det med Finland. Vi har exporterat el till Finland i 60 år.

      Eltillgång i landet och elpriser är 2 helt olika frågor. Tillsammans med Norge har vi kanske kontinentens bästa el-system. Likväl har vi, precis som Norge, mycket höga elpriser.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet