Charlotte Unger: ”Elcertifikatmarknaden är nervös”

Charlotte Unger: ”Elcertifikatmarknaden är nervös”

Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger menar att ambitionshöjningen i certifikatsystemet är nödvändig för att lugna en nervös elcertifikatmarknad och redan nu tittar hennes organisation på hur ett nytt system efter detta skulle kunna se ut.
– Som det ser ut i dag är en förlängning av systemet önskvärt men om det ska förlängas behöver systemet förbättras, säger hon.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Charlotte Unger är sedan årsskiftet Svensk Vindenergis vd. Hon fick ta över i ett läge där vindkraftens utvecklingskurva inte pekar spikrakt uppåt, där investeringar i kraftslaget helt enkelt inte är lika självklara längre. Lågt elpris och lågt elcertifikatpris är förklaringen. 

– Vi såg redan förra året att nyinvesteringarna vek neråt. Därför är det så viktigt att ambitionshöjningen i elcertifikatsystemet genomförs så att investeringsklimatet förbättras. Vi har för mycket elcertifikat på marknaden på grund av felaktiga antaganden när nuvarande kvoter beslutades och de föreslagna tekniska justeringar är nödvändig för att vända investeringstrenden. Elcertifikatmarknaden är nervös och när inte långsiktigheten finns slår det mot investeringarna.

Hur ser du på regeringens beslut förra veckan att dra tillbaka propositionen?
– Vi välkomnar att regeringen i sina diskussioner med Centerpartiet kommit fram till en pragmatisk lösning. Slutsatsen är att Centerpartier kommer att ge regeringen stöd till den tekniska justeringen och ambitionshöjningen. Frågan om energiskatteundantaget lyfts ur propositionen och behandlas i höstbudgeten vilket ger ytterligare tid att förbättra förutsättningarna för solenergi, det välkomnar vi. Om justeringen av kvoterna inte skulle skett skulle detta fått förödande konsekvenser för marknaden och möjligheten att nå målet till 2020, säger Charlotte Unger.

När hon pratar om politikens vägar fram i frågan är det hennes hemmaplan. Innan hon kom till Svensk Vindenergi hade hon jobbat med miljöfrågan under 25 år och många av dessa år just med att försöka påverka politiken.

Charlotte Unger var för några veckor sedan ute i debatt här på Second Opinion om ytterligare två viktiga förändringar som hon vill se för att vindkraftens expansion inte ska avta. Dels gillar hon inte att fastighetsskatten för vindkraften höjs, dels menar hon att Svenska kraftnäts tariffer inte följer regeringens ambitioner – något som dock myndighetens generaldirektör Mikael Odenberg tillbakavisar.

Men bortom denna debatt är Charlotte Unger generellt kritisk till att inte mer görs för att föra över vindel från norra till södra Sverige.
– Ett problem är att dagens nät inte kan hantera den tillkommande produktionen och då måste vi bygga ut kapaciteten. Vår bedömning av vindkraftstillväxten, och det är den mest tillförlitliga bedömningen, är att den kommer att växa betydligt snabbare än vad både Energimyndigheten och Svenska kraftnät tror. Tyvärr har Energimyndighetens underskattning bidragit till att nätutvecklingen, med de nödvändiga förstärkningarna av framförallt snitt 2, halkat efter. I kombination med de extremt långa tillståndsprocesserna för ny luftledning riskerar det att sätta taket för hur mycket vindkraft som kan byggas ut, säger Charlotte Unger.

Den havsbaserade vindkraften har inte fått sitt ordentliga genombrott – ännu. Detta trots att dess egenskaper till stora stycken slår den landbaserade: produktionen blir både högre och jämnare och färre har ont av den i havet än på land, vilket ger smidigare tillståndsprocesser. Men det uteblivna genombrottet beror helt enkelt på kostnaden.
– Det är en fråga som har stötts och blötts länge i branschen, men ska en rejäl satsning göras måste den ligga utanför elcertifikatsystemet. Certifikatsystemet är teknikneutralt, men eftersom den havsbaserade vindkraften kostar dubbelt så mycket som den landbaserade blir det en konkurrensfråga där den havsbaserade missgynnas. Energimyndigheten har ett uppdrag att föreslå hur ett särskilt stöd till havsbaserad vindkraft kan utformas. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 juni, nu på måndag.

Charlotte Unger ser så klart gärna att vindkraften byggs ut betydligt mer. Det var ett av de tyngsta skälen till att hon tackade ja till jobbet: vindkraften är viktig för att möta klimathotet. Men samtidigt blundar hon inte för problemen som kommer med utbyggnaden. Effektproblematiken är det knivigaste att lösa.

– Det blåser inte alltid, så är det och här kommer vattenkraften huvudsakligen att vara den viktigaste regleringskraften. Men även lagring i form av batterier, förbrukarflexibilitet och power to gas kommer att bli viktiga delar. När vi får ett energisystem med 100 procent förnybart måste lagringen finnas även om vi troligtvis kommer en bra bit med vår befintliga vattenkraft i kombination med ytterligare och förstärkta utlandsförbindelser. Att satsa mer på detta går hand i hand med vindkraftens utbyggnad, säger hon.

Men utbyggnaden går också hand i hand med hur lätt det är att få tillstånd. Det är ett välkänt problem att vindkraften brottas med sega tillståndsprocesser. Charlotte Unger benar ut frågan i tre huvudproblem: försvaret, fågelarter och det kommunala vetot. I försvarsfrågan hänvisar hon till regeringen, här finns inom regeringskansliet ett behov av dialog mellan de olika departementen, menar hon. I fågelartsfrågan pekar hon på att en viktig fråga att lösa är att EU:s fågeldirektiv har implementerats på ett sätt som gör att artskyddsförordningen ger utrymme att se till enskilda individer istället för till populationen.

Men när det kommer till det kommunala vetot är Charlotte Unger inte lika kompromissinriktad.
– Att en kommun närsomhelst i en process kan stoppa en utbyggnad utan att behöva motivera varför och att kommunens beslut inte kan överklagas är mer än besynnerligt. Jag önskar att vi på något sätt kommer fram till en lösning, för vetot måste bort.

Just nu är det befintliga elcertifikatsystemet och justeringar i det högaktuellt för vindkraftens kommande år, men det kommer en dag då systemet har gjort sitt. Här ser Charlotte Unger det europeiska utsläppssystemet, ETS, som nyckeln. Om det börjar fungera som det är tänkt kommer vindkraften i Sverige kunna byggas utan stöd. Men om läget kommer att fortsätta se ut som i dag med lågt elpris, så måste ett nytt system ta vid där det nuvarande tar slut, menar hon.
– Som det ser ut i dag är en förlängning av systemet önskvärt men om det ska förlängas behöver systemet förbättras. De som har gått in i systemet gjorde det utifrån en helt annan prisnivå än den vi har i dag och har gått med förlust. Hur man kan designa ett system som tar hänsyn till att teknikutvecklingen straffar redan gjorda investeringar och i förlängningen urholkar intresset att göra nyinvesteringar är centralt. Vi har redan nu börjat kika på hur ett sådant system kan se ut, säger Charlotte Unger.

8 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Kent lundgren skriver:

    Bra analys!

  2. Björn Törnvall skriver:

    Vindkraftsbranschen har själv orsakat sina förluster genom överetablering, alltför för hög exploateringstakt och alltför stora krav på myndigheter och elkunder. Vindkraften är en spekulationsbransch med många oseriösa lycksökare, som grovt felbedömt den internationella konjunkturen och utvecklingen av marknadspriset på elen. Därför blöder vindkraften, konkurserna står för dörren och Svensk Vindenergi ropar mycket förutsägbart än en gång på ökat stöd, för ett i Sverige helt onödigt sätt att producera en alltför dyr och sekunda el.

    Det evigt återkommande kravet på slopandet av det kommunala vetot, är ett fult sätt att försöka köra över närdemokratin. Möjligheten att säga nej från kommunernas sida infördes när kravet på kommunalt bygglov slopades. Vindkraftsbranschen ondgör sig ständigt därefter över att människorna på landsbygden vill bevara rätten, att bestämma över sin närmiljö.

    Högsta Domstolen fastslog i en dom 2012-09-25 mål nr Ö3238-10 punkt 6: ”För den som ansöker om tillstånd till anläggningar för vindkraft innebär den kommunala vetorätten inte någon ny allvarlig begränsning i möjligheterna att få tillstånd jämfört med det krav på bygglov som gällt tidigare”” Kan det sägas tydligare?

    Tongångarna från Svensk Vindenergi känner vi allt för väl igen, oberoende av vem som är VD. Inlägg i egen sak är naturligt från VD:n i en intresseförening. Det elkunderna och skattebetalarna däremot bör vara uppmärksamma på, är att propagandan innebär en risk för bortkoppling av privatkunder när effektbristen slår till, högre totala kostnader för elen, högre nätavgifter, ett onödigt bortslumpande av el till förlust till våra rika grannländer och en överföring av mångmiljardbelopp i subventioner till allehanda, ofta utländska investerare och klippare involverade i denna miljöbluff. Det som är bra för vindkraften är inte bra för Sverige!

  3. Dag Mattsson skriver:

    Att det skall vara så svårt att förstå!

    Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system, byggs det för mycket sjunker priset. Byggs det för lite…….

    Det är djupt olyckligt att Svensk Vindenergi till varje pris vill forcera utbyggnaden av vindkraft.

    De vindkraftverk som byggs idag kommer att ha sämre kapacitetsfaktor än de som byggs i framtiden. Den som ”går före” får alltid pisk, se på Tyskland, de är nerlusade med ineffektiva vindkraftverk, vilka de nu får byta ut.

    Lyssna på dina föregångare!

    Dag Mattsson

  4. Sven Östholm skriver:

    Varför skall Staten öka vinsten i redan byggd vindkraft. De har ju byggt med kända förutsättningar och tagit den risk som alla investerare måste ta.

  5. Jan Hedman skriver:

    Kommuner har sedan 2009 vetorätt mot vindkraftsutbyggnad, efter en överenskommelse mellan allianspartierna. Vindprojekt välkomnas och byggs. Andra faller på att kommunen tackar nej. Den kommunala självstyrelsen fungerar. Men detta är en ordning som alltså den till stor del utlandsägda vindindustrin och Svensk Vindindustri vill ändra, med stöd av de rödgröna. Allianspartierna däremot försvarar vindkraftvetot.

    Vetorätt råder även för uranbrytning och slutförvar av kärnavfall. Kommunen kan, liksom vid vindkraft, utan särskild motivering tacka nej. (Mp) vill i stället att vetorätten utsträcks till att omfatta prospektering efter alunskiffer, samt olje- och gasutvinning.

    Kommunernas valda politiker bör vara herrar i eget hus. 3.000 vindkraftverk finns i Sverige, och mångdubbelt fler är tillståndsgivna eller under prövning. Det är ingen brist på välkomnande kommuner. Då finns heller inget motiv för att tvinga sig på de motvilliga.

    Detta är en demokratifråga – vindkraftverk kräver lokal acceptans för att det ska bli bra. Motsatt synsätt vittnar om ett bekymmersamt storstadsperspektiv.

    Vi får hoppas att samtliga allianspartier står fast och håller samman i denna fråga, som handlar om kommunalt självstyre.

  6. Lars Berggren skriver:

    Höja ambitions nivån är növändig för att lugna investerarna!
    Betyder=mer skattebidrag till riskkapital bolagen, ofta utlänska och för något vi inte behöver!
    Detta är på gränsen till skojeri!

  7. Magnus Hansson skriver:

    Lönsamheten är dålig och vindenergibolagen tigger mer bidrag av staten. Samtidigt straffbeskattas den lönsamma kärnkraften.

    Var finns konsekvensen?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet