”Cementakrisen borde vara en väckarklocka”

”Cementakrisen borde vara en väckarklocka”

Den pågående Cementakrisen visar på ett generellt problem med reglerna för miljötillstånd menar Camilla Brodin, kristdemokraternas energipolitiska talesperson. Regeringens hantering av lagringen av använt kärnbränsle kan skapa en liknande situation som när det gäller cementen, skriver hon.

Cementkrisen kan innebära förödande konsekvenser för Sverige i och med att byggandet av bostäder, infrastrukturprojekt, gruvbrytning mm riskerar att stanna upp i höst eftersom företagets nuvarande tillstånd att bryta kalk löper ut sista oktober.

Denna kris borde vara en väckarklocka för regeringen eftersom den visar vilka konsekvenser den nuvarande lagstiftningen kan leda till och vad följdeffekterna kan innebära för samhället som helhet.

Bild: Kalkbrytning vid Slite på Gotland. 

Vi kristdemokrater har sedan tidigare framfört att miljöbalkens tillståndsregler bör förändras för att åstadkomma en effektivare, mer förutsebar och rättssäker process. Redan 2003 påpekade miljöbalkskommittén att regelverket leder till att investeringar som är till nytta både för samhällsekonomin och miljön inte blir av. Kommittén konstaterade att balken motverkar sitt eget syfte. Trots detta har väldigt få åtgärder vidtagits för att åtgärda problemen.

Vi kristdemokrater ser nu, tyvärr, att fler tillståndsprövningar kan riskera att få ödesdigra konsekvenser. På en rak fråga vid näringsutskottets extrainsatta sammanträde den 4 augusti nekade näringsminister Ibrahim Baylan till det. Baylan känner alltså inte till andra tillståndsprövningar som skulle kunna få ödesdigra konsekvenser framöver, likt den situation vi nu är med om Cementa.

Ett oroväckande svar. Om inte regeringen själva känner till, tar vi kristdemokraterna gärna chansen att upplysa dem. De håller nämligen på att orsaka en omfattande elkris i Sverige.

Vattenfall har larmat om att mellanlagret för kärnkraftens avfall håller på att bli fullt vilket kan leda till att reaktorerna inte kan köras om några år på grund av fullt lager. Vad som krävs för att undvika en elkris och för att säkra svensk energiförsörjning är ett regeringsbeslut om mellanlagret och slutförvaret av använt kärnbränsle.

Regeringen lämnade i somras in en ansökan som delar upp beslutet om mellanlagret och slutförvaret av kärnavfall. Något som varken Oskarshamn eller Östhammars kommun själva vill och det vill inte heller SKB (Svensk kärnbränslehantering). En uppdelning av denna ansökan kan orsaka att mellanlagret och slutförvarsfrågan fastnar i mark- och miljödomstolen, vilket kan skapa en liknande situation som vi nu står i kring cementen.

Då blir regeringen svaret skyldig Sveriges medborgare och företagare. Varför tar ni inte ansvar för landets fundamentala behov?

6 Kommentarer
Av Camilla Brodin
Riksdagsledamot (KD), energi- och näringspolitisk talesperson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Fredrik Bruno skriver:

    När cementen stelnar tar den upp vatten och återbildar en del kalciumkarbonat men framförallt bildas det kalcium-aluminium-silikat-mineral, så totalt sett blir det en koldioxidförlust vid processen. Det är kalkbruk som är koldioxidneutralt, där tar den släckta kalken upp luftens koldioxid och ”stelnar” till kalciumkarbonat(-hydrat). Så vare sig cementen tillverkas i Sverige eller i Kina, så bidrar processen till en ökad koldioxidmängd i atmosfären. Cementa var på väg att kompensera koldioxidutsläppen genom att fånga in koldioxiden från roterugnarna och lagra den i berggrunden i Norge, s.k. Carbon Capture, CCS. Det finns en examensrapport som Louise Andersson gjort på KTH år 2016, där de här förhållandena utreds.

  2. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Kalkstenen på Gotland CaCO3 bildar koldioxid vid tillverkning, men när cementen stelnar tar den upp lika mycket koldioxid ur luft eller vatten.
    Miljömuppar är ofta biologer som inte vet att naturen gjort jättesmarta lösningar på allt.

  3. Per Sundin skriver:

    Idag kom en ny rapport från IPCC. Detta är en sammanfattning vi kan läsa:
    ”Sedan den föregående utvärderingsrapporten från 2013 har det blivit allt tydligare att växthusgasutsläppen från mänsklig verksamhet och deras uppvärmande effekt har ett samband med värmeböljor, kraftiga regn, torka, tropiska stormar samt förändringar i deras förekomst och intensitet. Till exempel skulle en del av de mycket höga temperaturer som uppmätts under det senaste decenniet ha varit ytterst osannolika utan de klimatförändringar som orsakats av människan.”
    Utsläppen i Sverige kommer till en tredjedel från industrin. En tredjedel av industriutsläppen står SSAB för, men därnäst är det Cementa på Gotland. Det är dock inte det akuta problemet idag för Cementa, utan det är hur företaget beskriver sin påverkan på miljön, t.ex. grundvattnet, kring Slite som inte håller måttet.
    Visst blir det stora konsekvenser för svensk byggindustri om tillgången på svensk cement stryps, men jag menar att de måste tänka om och börja använda trä i stället för betong i mesta möjliga mån. En konsekvens av IPCC-rapporten anses bli att skatten på CO2-utsläpp inom EU måste höjas kraftigt. Att Cementa skulle hitta kryphål eller få dispens är inte alls säkert, utan byggindustrin kommer att upptäcka att betongen kommer att bli så pass dyr att man måste börja använda alternativa byggmaterial.
    Cementa och Vattenfall har planer på att framställa cement utan CO2-utsläpp. Det vore fel att säga att planerna är långt framskridna, de finns idag bara på papper. Om de skulle gå att genomföra torde det dröja minst tio år. Jag ser gärna att det forskas på detta, men det vore fel att under tiden (som kan bli hur lång som helst!) använda betong som om det vore vilken byggråvara som helst.

    1. ronnie nilsson skriver:

      Ja svaret finns ju i insändarna ovan . Slutsumman av cementtillverkning och sedan användandet blir i stort sett klimatneutralt . Det gäller ju ,som alltid , att titta på totalen ,inte bara punktvis det som passar mig .

  4. Anne skriver:

    Det finns ett stort värde i att domstolarnas tillämpning av lagen, som stiftas genom beslut i parlamentet, honoreras. Med viss förtjusning noterar jag domstolsutslag i tex Frankrike o Holland som bygger på respekt o skydd för miljö/klimat, som vilar på lag. O ,som sagt, missa inte tillfället att ta tillvara en kris, 1% av cementen i Europa kommer från Slite.

  5. Fredrik Bruno skriver:

    Det är intressant läsning att ta del av Naturvårdsverkets olika yttranden över konsekvenserna av ett eventuellt fortsatt brytningstillstånd. Läs själv och begrunda. Sök på ”Naturvårdsverket Beslut om avvisning avseende cementas ansökan om täkttillstånd vid Slite på Gotland”. Beslutsskrivelsen innehåller länkar till ett antal yttranden från Naturvårdsverket. Det är bara att ladda ner, skriva ut, läsa och begrunda. Eventuella slutsatser får man stå för själv. Lycka till !!

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet