Behöver elmarknaden nytt regelverk?

Behöver elmarknaden nytt regelverk?

Bo Diczfalusy och Lars Bergman har gett sig i kast med en ESO-analys som ska undersöka behovet av en ny elmarknadsreglering. – Vi vill främst se på elnätens funktion men generellt står dagens marknadsmodell inför stora utmaningar, säger Bo Diczfalusy.

Energisystemets omställning med en stor andel intermittent vindkraftsproduktion kombinerat med ändrade konsumtionsmönster skapar regulatoriska utmaningar för energipolitiken. Nu vill professor Lars Bergman och civilekonom Bo Diczfalusy undersöka om elmarknaden behöver nya regelverk, kanske särskilt vad gäller nätverksamheten. Inte minst har kapacitetsbristen i lokala och regionala nät skapat situationer som kan förändra hur man ser på den klassiska elmarknadsmodellen, enligt Bo Diczfalusy.

Bild: Från vänster, Bo Diczfalusy och Lars Bergman.

– Vilka slutsatser vi kan tänkas komma fram till vet vi idag inte, men den konkreta bakgrunden till vårt arbete är bland annat den debatt som förs kring elnätet, säger Bo Diczfalusy.

– Det händer mycket runt frågan om de svenska elnätens brist på kapacitet som i vissa fall resulterar i att företag får avslag på ansökan om nätanslutning. I vårt analysarbete vill vi ställa frågan om svaret bland annat kan ligga i regelverkens utformning, säger Bo Diczfalusy till Second Opinion.

Politikens möjligheter
Tillsammans har Bo Diczfalusy och professor Lars Bergman därför upprättat ett undersökande projekt med ekonomiskt stöd från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO), en självständig men statligt ägd kommitté under Finansdepartementet, ibland kallad ”Finansdepartementets egen tankesmedja”. ESO genomför politiskt oberoende studier med syftet att bredda och fördjupa underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut. ESO:s rapporter kan ibland rent av vara obekväma i sin granskning men ska vara en plattform för möten mellan politik och forskning, med andra ord en bra utgångspunkt för närmare syning av elmarknadens regelverk, menar Bo Diczfalusy. Slutrapporten ska levereras i april 2020.

– Vi vill se på elnätsregleringen men också ta ett bredare grepp kring de lagar, regelverk och institutioner som idag omger elmarknaden. Rapporten vill diskutera om de fortfarande är relevanta eller om samhället och politiken på något sätt skulle behöva tänka om vad gäller dagens bild av hur elmarknaden bör se ut, säger Bo Diczfalusy.

Marknadens förutsättningar
Dagens elmarknad har på många sätt andra förutsättningar än den modell som låg till grund för elmarknadsreformen på 1990-talet, påpekar Bo Diczfalusy. Förändringarna på elmarknaden har på senare år accelererat. Omställningen går fort, och frågan är om den går fortare än att regelverken hänger med.

– Det har uppstått nya problem som man tidigare inte kunde förutse. En del av detta uppmärksammades av Energikommissionen som bland annat tog upp utmaningen med behovet av nationell toppeffekt men dagens frågor gäller i högre grad lokalnäten och stamnätet, inte så mycket själva kraftproduktionen, säger Bo Diczfalusy.

– Idag råder helt nya förutsättningar för elförsörjningen, en utveckling som har gått mycket fort. Vi är på väg mot en mycket mer komplicerad elmarknad med flera kraftkällor, intermittent produktion, smarta nät, aktiva kunder, nya typer av aktörer, elfordon, energilager och mer oregelbundna elbehov.

Dags för omstart?
Samtidigt är regelverk och lagstiftning konservativa strukturer. Oftast är det bra, tycker Diczfalusy, men ibland kan regleringar behöva ”ett omtag” även om det inte går att förändra allt på en gång. Svenska regelverk är till exempel starkt integrerade med EU:s lagstiftning så ändringar tar tid och kan vara svåra att genomföra på nationell nivå. Det kan därför vara dags att ta ett ”djupt andetag” och fundera över dagens strukturer i relation till hur elsystemet såg ut på slutet av 1980-talet när man först började prata om en omreglerad elmarknad med konkurrens i produktion och handel.

– Vår rapport ska försöka att fånga upp och peka på vilka problem som elmarknaden och dess reglering idag står framför. Vi behöver stabila regler men de får inte vara så stabila att de bryter ned det de ska skydda, säger Bo Diczfalusy.

– Förutsättningarna för den tankemodell som låg till grund för senare avreglering har ändrats så mycket att politiken också bör se över regelverket. Idag behövs en aktiv diskussion kring elmarknadens regelverk, säger Bo Diczfalusy till Second Opinion.

 

* * *

Behöver den nya elmarknaden nya regelverk? är en samhällsekonomisk analys av Lars Bergman och Bo Diczfalusy med stöd från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, ESO. Slutrapport kommer i april 2020. Bo Diczfalusy är civilekonom med en lång erfarenhet av befattningar inom den svenska statsförvaltningen och International Energy Agency (IEA), även tidigare kanslichef i Energikommissionen. Lars Bergman är professor emeritus i nationalekonomi, med inriktning mot energi- och miljöekonomi, vid Handelshögskolan i Stockholm där han var rektor mellan 2003 och 2012. Lars Bergman har också varit ordförande i International Association for Energy Economics.

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Johan Montelius skriver:

    Är inte den första förändring som behövs ett avskaffande av elcertifikatsystemet som subventionerar vindkraft till den grad att andra producenter slås ut. Skall vi åtgärda ett felaktigt regelsystem med ännu fler regler? Det är väl uppenbart att vi inte inser konsekvenserna av de regler vi inför och vad får oss då tro att vi skall lyckas den här gången?

    Slopa stödsystemen och straffskatter för de olika energislagen och slopa energiskatten – varför skall vi ha mer skatt på att steka en falukorv än att köpa den?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet