Flexibilitet i elnätet är jättebra. Just därför behövs mer fjärrvärme, menar Bengt Göran Dalman. – Det största hotet mot dagens elsystem är inte effektbrist utan bristen på samverkan och systemsyn. Effekten finns redan installerad i fjärrvärmesystemen.
– Vi kan reducera elvärmen genom att ersätta den med fjärrvärme eller bioenergipannor. Då frigör vi kapacitet som istället kan ges till elbilarna, säger Bengt Göran Dalman. Han är en nestor i svensk energibransch och har bland annat designat stora delar av Göteborg Energis fjärrvärmenät.
Just övergripande systemtänk på tvärs av de klassiska energisystemen är en stor bristvara i energiomställningen, tycker han. När nu också effektbristen i elnäten blir allt mer synlig är det dags att tänka om.
– Laststyrning och flexibel elanvändning är trender som påstås lösa problemet med allt mer variabel elproduktion. Javisst kan de hjälpa till, men det löser inte hela effektutmaningen. Det måste också till andra saker, säger Bengt Göran Dalman.
Tunnelseende
Energikommissionen tog visserligen upp att det var viktigt att ersätta el med fjärrvärme och att utveckla kraftvärmeproduktionen, men några konkreta åtgärder lyser med sin frånvaro, tycker Bengt Göran Dalman. Allt fokus ligger på smarta elnät och havsbaserad vindkraft.
– Det är typiskt att om man har ett problem så vill man gärna tro att det också ska finnas endast én lösning. Så är det ofta inte. Alla förnuftiga lösningar borde ligga på bordet i energidebatten, men det gör de inte i idag.
Den glömda energin
– De som planerar elnät och elproduktion glömmer ofta bort att fjärrvärmen är en resurs. Det är för få i energisektorn som jobbar med helheten i energisystemet, hur saker och ting kan samverka, säger Bengt Göran Dalman.
– De som jobbar med el tänker på el, och de som jobbar med värme tänker på värme. Det är sällan någon tar upp perspektivet att man kanske borde minska elanvändningen och istället frigöra den kapacitet vi redan har i fjärrvärmesystemet.
Kostnadsmyten
Ett av hindren är tron att fjärrvärme alltid kräver enorma investeringar, men det är en myt, enligt Bengt Göran Dalman. Det är rätt att investeringar kan vara stora, men det är alla investeringar i energisystemet, menar han.
– En fjärrvärmeanslutning i ett befintligt nät kostar uppåt 140 000 kronor, det samma som en modern värmepump. Värmepumpen behöver däremot bytas efter cirka 20 år medan fjärrvärmen kan hålla i 75 år, säger Bengt Göran Dalman.
Dags för ny teknik
Direktverkande el för värme används i huvudsak i småhus, men även i flerbostadshus, fritidshus och industriella byggnader. En stor outnyttjad potential för reducerad elanvändning finns på mindre orter, menar Dalman.
– I det sammanhanget, för fjärrvärmeleveranser till direktelhus och andra småhus, är den nya lågtemperaturtekniken perfekt. 4GDH-teknik är enkel att implementera, ger lägre förluster och är idag standardiserad, säger Bengt Göran Dalman.
Bakom kulisserna
I den bästa av världar vore därför energisystemets lösningar endast en fråga om korrekt information, men så enkelt är det inte, menar Dalman. En del energiföretag anser att då det redan finns ett distributionssystem för el så bör man heller prioritera mer lönsamma investeringar. Samma energikoncern kan ha motstridande intressen i olika delar av verksamheten.
– De stora elföretagen vill ha kvar elvärmen, bland annat för att ha kvar kärnkraften som backup för eleffektbehovet under kalla vinterdagar, säger Bengt Göran Dalman.
Fjärrvärmeägare vill ha elvärme
– Inte heller de stora fjärrvärmeföretagen har något stort intresse av att minska elförbrukningen. De har som regel kraftvärme och kan om vintern få bra betalt för sin elproduktion, säger Bengt Göran Dalman.
– Om man bygger ut mycket fjärrvärme och får ner elvärmeanvändningen så får du lägre elpriser vintertid och hamnar i konflikt med kraftvärmetanken.
Industrin då?
– Industrin borde vara den störta påhejaren av utbyggd fjärrvärme, som ger lägre och stabilare elpriser utan att industrin behöver offra något, tycker Bengt Göran Dalman.
– Men där har man ingen större förståelse för systemsammanhang. Industrins svar på effektbrist är att endast kärnkraften, ofta kallad baskraft, kan garantera effekt i elnätet.
Elskattens effekt
Även Energiföretagen Sveriges krav på slopad elskatt utgör ett hot mot fjärrvärmen, menar Bengt Göran Dalman. Därmed reduceras möjligheten att avlasta elsystemet, och branschorganisationen underminerar det systemsyn man själv förespråkar.
– Om fjärrvärme ska konkurrera med el och du samtidigt tar bort elskatten så åker fjärrvärmen på pumpen. Det blir väldigt låga elkostnader för kunderna och svårt för fjärrvärmen att konkurrera. På sikt blir det fjärrvärmens avveckling och inte utveckling, säger Bengt Göran Dalman.
* * *
Bengt Göran Dalman var under många år produktionschef och ansvarig för fjärrvärme på Göteborg Energi. En period var han tf VD i samma koncern. Idag är Dalman fristående rådgivare i energisystem.
3 Kommentarer
Hej Roine!
Håller helt med om att man skall tillvarata all restvärme som kan nyttiggöras med hänsyn till ekonomi, riskexponering m m. Om Fjärrvärmeleverantören exempelvis anser att det är för hög risk att investera i en sammanbindningsledning så har industrin rättighet enligt lag att själv göra investeringen och få ersättning för levererad värme motsvarande den produktion industrins värmeleverans ersätter hos fjärrvärmeleverantören. Så alla industrier som vill har möjlighet att leverera till fjärrvärme.
Det var egentligen inte ur denna aspekt jag tog upp att industrin borde vara mer intresserade av fjärrvärme. Min aspekt var att industrin borde vara intresserade av att Fjärrvärme får förutsättningar att ersätta användning av el för uppvärmning. Idag används stora mängder el för uppvärmning minst 25TWh/år och man kan uppskatta att effektbehovet för el till värme en kall vinterdag är ca 10000MW.
Det är det som gör att elpriserna skjuter i höjden när det blir kallt. Om man minskade användningen av el till värme så skulle elpriserna bli lägre och mindre volatila och detta borde vara intressant för industrin.
Jag har sett många industriföreträdare argumentera för kärnkraft ur prissynpunkt men aldrig sett att någon argumentera för att regering och riksdag skall vidta åtgärder så att el till värme minskar vilket har samma konsekvenser som att behålla kärnkraft.
Till detta kan man lägga att om utvecklingen blir att fjärrvärmeleveranserna inte ökar utan snarare minskar på grund av att mer el används för värme så kommer de industrier som vill leverera sin restvärme att få mindre leveranser. För att möjliggöra ökande restvärmeleveranser och lägre och stabilare elpriser så krävs att det finns kunder som vill köpa fjärrvärme och att det är så borde vara i industrins intresse.
Nu förstår jag inte? Industrin har aldrig varit emot utbyggnaden av fjärrvärme, tvärt om vi har kämpat med näbbar och klor för att få dela med oss av vår restvärme.
Enligt min åsikt är det väl snarare fjärrvärmebolagen som har för snäva systemgränser. I stort sätt all industri har idag mottryckskraft och fjärrvärmeleveranser skulle var ett utmärkt sätt att öka mottrycksunderlaget med större elproduktion som följd. Industrin skulle till och med kunna fungera som en topplastregulator om vi fick leverera mer fjärrvärme. Vid toppar på elnätet kunde man minska produktionen i hetvattenpannor i fjärrvärmesystemet och ta in värme från industri med mottryckskraft och öka elproduktionen.
Industrin både vill och kan leverera mycket mer fjärrvärme och bäst av allt det är i de flesta fall restvärme som redan är producerad och har därför nollutsläpp. Det är idag ett mycket stort resursslöseri att inte fjärrvärmeföretagen är mer intresserad restvärmeleveranser från industrin.
Roine Morin
Bra, där fjärrvärme kan byggas ut bör den byggas ut.