Allt mer skärpt läge för Svenska kraftnät

Allt mer skärpt läge för Svenska kraftnät

De förändrade flödena i Sveriges elnät skapar flödeskombinationer som nätet bara delvis klarar av. Men lösningen handlar inte bara om att förstärka nätet. Bland annat måste ny planerbar kraftproduktion till, säger Svenska kraftnäts Erik Ek.

Mer planerbar kraftproduktion i södra Sverige skulle ge stor systemnytta, säger Svenska kraftnäts strategiska driftchef Erik Ek i ett samtal där han presenterar affärsverkets senaste femårsprognos för de förväntade elflödena i det svenska elsystemet.

”Med driften avslutad vid sex av de nio reaktorerna söder om Mälardalen har plattformen för ett välbalanserat elsystem förskjutits. Det är numera snarare regel än undantag att Sveriges och Nordens obalanser i drifttimmen regleras av danska reglerbud, eftersom vattenkraften i både Sverige och Norge ligger bakom flaskhalsar”, säger han.

I hög grad är det här följden av beslut som fattats av marknadsaktörer och politiker de senaste fem åren.

Läs även Erik Eks svar på kommentarerna.

”Den stora utmaningen för oss på Svenska kraftnät är att identifiera den troligaste samhällsutvecklingen, där politiska mål, regional tillväxt och stora gröna satsningar och samspelet mellan alla dessa faktorer måste hanteras, utan att något tappas bort.”

”Jag tror att många aktörer misstar sig på att det bara handlar om att bygga nät. Artikelserien (till exempel här och här) på Second Opinion har – på ett seriöst sätt, vill jag säga – satt fingret på den komplexitet som vi som kör systemet lever i varje dag. Systemet ska klara påfrestningar och kunna hanteras också utanför normaldrift. I takt med att marginalerna minskar blir utmaningen större. Det arbete som nämns i artikelserien är centralt för att vi ska klara omställningen utan allvarliga konsekvenser.”

Erik Ek

”Det är en svår balansgång, där en försenad nätutbyggnad kan innebära inbromsning av samhällsutvecklingen och energiomställningen. Men i ansvaret ingår också att förhålla sig till att felaktiga satsningar innebär ett slöseri av samhällets resurser. Den snabba förändringstakten och nödvändigheten att prioritera gör uppgiften extra krävande. Allt kan inte genomföras samtidigt”, säger Erik Ek.

Kritiken mot Svenska kraftnät har ibland varit tuff i Second Opinions artikelserie.

”Jag tycker vi fått oförtjänt mycket pisk när det sagts att vi inte är transparenta och inte släpper in branschen i våra investeringsplaner”, kommenterar Erik Ek.

”I våra långsiktiga marknadsanalyser är vi beroende av en omvärld där intresseorganisationer och branscher har olika färdplaner. Vårt scenarioarbete görs alltid öppet i dialog med branschen. Resultatet provtrycks, sammanställs och publiceras, i syfte att göra det enklare för alla att träffa rätt i framtidsanalysen.”

I det material som Erik Ek nu presenterar bekräftas att nedläggningen av kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2 fått stora följdverkningar. Skulle de två reaktorerna finnas kvar, skulle marginalerna i systemet vara av en helt annan storleksordning än i dag och många av dagens överföringsbegränsningar inte behövas.

Men det är inte Svenska kraftnät som styr hur och var elen i Sverige produceras. Och Erik Ek försäkrar att han ”älskar alla kraftslag”.

Sett till de förväntade elflödena i det svenska elsystemet framöver är de två viktigaste faktorerna den pågående förändringen i produktionsmixen, med allt mer vindkraft i norr, och de nya handelsförbindelserna i söder med, eller via, framför allt Norge och Danmark.

Fundamentalt är också att nätet är konstruerat främst för elöverföring i nordsydlig ritning och att produktions- och konsumtionsförändringarna går mycket fortare än den tid som krävs för att bygga ledningar. En del nätförstärkningar är dessutom försenade jämfört med plan.

”Ett exempel på hur snabbt förutsättningarna kan förändras är beskedet att Stora Enso lägger ner driften i Kvarnsveden. Det innebär i ett slag en stor minskning av elflödet i regionen [drygt 1 TWh på årsbasis] samtidigt som användningen av hundratals megawatt effekt påverkas. Man bygger inte infrastruktur lika enkelt som man överger den”, säger Erik Ek.

Det spelar också roll att Sverige är ett mittens rike i Norden med många storskaliga utlandsförbindelser för elöverföring. Det ger fördelen av ett stort antal export- och importmöjligheter, men innebär också stora transitflöden och ett stort antal möjliga utfall för de vägar som elen kan ta.

Som Second Opinion uppmärksammat bidrar den norska elexporten genom sjökablarna söderut till att driva fram ett östvästligt elflöde från det svenska elområdet SE3. Detta blev på allvar synligt när Nordlink, en ny kabel på 1400 MW till Tyskland, togs i drift i slutet av fjolåret. Trenden byggs på av att elströmmarna mot öster, alltså till Finland, börjat minska i takt med landets vindkraftsutbyggnad.

Utvecklingen avspeglas tydligt i elpriserna, där kurvorna från och med juli 2020 ser ut så här för elområdena SE3, Finland och NO1, vilket står för Osloområdet: (Klicka på bilden)

Det tidigare normaltillståndet, att Norge hade den billigaste elen, upphörde som synes just när den nya Tysklandskabeln togs i drift. Och sedan några veckor växer elprisgapet åt andra hållet, vilket redan skapat en norsk debatt om de höga elpriserna i de sydliga prisområdena.

På sikt kan den här scenförändringen väntas fortsätta. På Finlands sida genom att den nya reaktorn Olkiluoto 3 tas i drift (produktion på 12,6 TWh per år, räknat på 90 procents tillgänglighet) och genom en vindkraftsutbyggnad som precis som i Sverige går snabbare än prognoserat.

En skillnad jämfört med Sverige är att Finland har bara en realistisk väg ut från landet för överskottsel, om inte Sverige tar emot den, nämligen sjökabeln till Estland.

Elsuget från Norge kan om två år ännu förmodas att öka ytterligare, när ytterligare en ny sjökabel, North Sea Link till England, driftsätts. Även här är kapaciteten 1400 MW, med sina 720 km blir det fråga om världens längsta sjökabel. Investerarna lockas, precis som i fråga om Tysklandskabeln, av en elmarknad där priset normalt ligger högre än i Norden.

Svenska kraftnäts prognos för nettoenergiutbytet med grannländerna till och med 2025 ser ut så här: (Klicka på bilden)

Som framgår förväntar sig Svenska kraftnät en förändring i det östvästliga nettoflödet på hela 17 TWh bara mellan 2021 och 2022. Exporten till Danmark beräknas öka från 1 till 5 TWh, Importen från Norge på 1 TWh blir till export på 5 TWh. Exporten till Finland minskar från 16 till 9 TWh.

Med en jämförelse: förändringen i de östvästliga flödena motsvarar som genomsnitt ett flöde lika stort som produktionen från två kärnreaktorer. Då utgör detta ändå bara en del av bilden, eftersom utmaningarna vid extremflöden ligger på en helt annan nivå än vid normalflöden.

”Inom Sverige gäller den största förändringen flödet mellan SE2 och SE3 (’snitt 2’). Den utvecklingen kommer att fortsätta. Där har vi nu på gång den största kapacitetssatsningen i modern tid i transmissionsnätet”, säger Erik Ek.

I ännu en bild sammanfattar han de aktuella trenderna:

Ett fortsatt ökat nettoflöde från SE2 till SE3 väntas alltså. En förskjutning i överföringsmönstret sker i sydvästlig riktning. Utfallsrummet i förskjuts allt mer västerut, vilket ger ett utfall av nya elflödeskombinationer som nätet bara delvis klarar av.

”I den här utvecklingen stöttar vi varandra i de nordiska länderna, det har vi alltid gjort. Vi har undgått många kritiska situationer tack vare samarbetet, det finns hundratals exempel på det. När vi i Norden märker att vi inte klarar alla fel på egen hand, ber vi grannarna om hjälp”, säger Erik Ek.

Känslan är att incidenter inträffar oftare än förr. Sverige får hjälp ungefär lika ofta som Sverige ger hjälp.

”Med risk för att bli missförstådd, i praktiken styrs vi i de här frågorna inte av lagstiftningen, utan av ett gott samarbete med grannarna”, säger Erik Ek.

I en intervju hösten 2019 vände han sig emot mothandel som en standardlösning, dvs. att Svenska kraftnät gör det till en normal sak att köpa kapacitet i grannländerna för att lösa de egna kapacitetsproblemen: ”Det är hittepå-kapacitet. Vi behöver lösa problemen på riktigt genom fysiska ledningar eller fysisk kapacitet i form av stödtjänster”, upprepar han nu.

Det som kan hjälpa till på marginalen, innan ledningar är på plats, är den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkning som enligt plan börjar testas i det nordiska elsystemet i höst. Det handlar om en marknadsalgoritm som också tar hänsyn mer exakt till var i systemet flaskhalsarna finns.

”Fysiken i näten förändras inte. Men med det flödesbaserade verktyget får vi ett verktyg som visar för marknaden i detalj hur nätet ser ut. Vi får en korrekt prissättning av elen överallt i systemet utifrån nyttan för den del i nätet som har begränsningar”, säger Erik Ek.

 

7 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Bengt Hellman skriver:

    Svenska Kraftnät är som en teflongås. Allt rinner av direkt. De vill inte ta på sig något ansvar för dagens problem trots att problemet är att de reagerar alldeles för långsamt på omvärldsförändringar. Nätet som behövs kommer 10-20 år för sent. Ska det vara så svårt att inse att om Statnett beslutar bygga kraftfulla utlandsförbindelser till Tyskland och Storbritannien så kommer de att påverka flödena i Norden. Projektet med Nordlink till Tyskland tog investeringsbeslut 2015. Innan dess hade det utretts i många år. Om Svenska Kraftnät reagerade på när förändringar utreds och beslutas i vår omvärld och inte väntar tills de tas i drift skulle vi ha en betydligt säkrare elförsörjning.

    1. Erik Ek skriver:

      Hej
      Jag är helt överens med dig om att nätinvesteringarna skulle varit på plats redan och vi ligger efter och det är vårat ansvar att se till att vi har tillräckligt med överföringskapacitet för att klara överföringsbehoven inom Sverige.

      Alla planer på olika utlandsförbindelser har länge varit kända och vi har ett gott samarbete med våra grannländer. Men vad jag i artikeln försökt att beskriva är hur också de interna flödena påverkas av de beslut som kommer på kortare horisont. Kanske var det inte tillräckligt tydligt så tack för din kommentar. När tex Ringhals 1 och 2 lades ned ökade förstås nettobehovet i SE3 och överföringen över snittet SE2-SE3, men det gav också ett grundflöde i riktning västerut (som kan ses som överlaster på de röda pilarna i bilden) och både den östvästliga pareringen och förstärkningen i SE2-SE3 har vi inte hunnit ifatt kapacitetsmässigt för. Ledtiden bygga infrastruktur tar mer tid än företagsekonomiska beslut att stänga elproduktion eller industri.

      För intresserade läsare vill jag hänvisa till vår nätutvecklingsplan och våra kort och långsiktiga marknadsanalyser som uppdateras löpande och berättar gärna vidare vid tillfälle om de åtgärder som Svenska Kraftnät gör för att möta de nuvarande och de framtida behoven av överföringskapacitet.

  2. Bo Nilsson skriver:

    Trevligt att vi har fått med Svenska Kraftnät på banan. Nu fattas bara att Vattenfall tar sig i kragen och driver ett beslut om start av R1. Det vore också trevligt om O2 kunde starta. Undrar vad som fattas där för en omstart?

  3. mats nilsson skriver:

    Nej det är helt fel att aktörerna får se mer av hur nätet ser ut. Flödena kommer att bestämmas av interna flaskhalsar i de olika zonerna. Svenska Kraftnät har som enda nordiska systemoperatör bestämt att dessa flaskhalsar ska vara hemliga. Så aktörerna får inte mer information än de har idag, snarare vet de mindre vad som händer.

    Dessutom ser aktörerna bara zonpriser (precis som idag) så jag förstår inte hur de på ett bättre sätt skulle få mer exakta prissignaler? När flödena dessutom går från högprisområden till lågprisområden mer än 50% av tiden så blir prissignalerna minst sagt svårtolkade

    Svenska kraftnät behöver på allvar fundera över vilken information som faktiskt ges i flow basedmodellen. En gris blir ingen tjur bara för att Svk säger det

    1. Erik Ek skriver:

      Hej Mats
      Jag kan i mycket dela dina åsikter att vi gärna skulle dela ut mer nätdata och ge så mycket information om nätkonfigurationen som möjligt till marknaden.
      Men vad jag tycker är särskilt intressant och som blir tydligt i just i östväst-flödena som beskrivs i artikeln är att här skulle marknadskapaciteten bli mindre reducerad med den nya metoden. TSOn skulle inte påverka marknaden genom olika antaganden om nästa dags flöden. Även driftsäkerheten skulle gynnas. Precis som du säger skulle lösningen ställa in sig till att just den begränsande delen i SE3 skulle utnyttjas maximalt. Förbindelsen mellan Finland och Sverige kan ges maximal kapacitet och slutliga utbytet mellan länderna blir så högt som möjligt utan att begränsande ledningen överlastas. ( att interna flaskhalsen ger flödet som rapporteras och följs upp av regulatorn och att regelverket efterlevs)
      Även om jag har lite bondeblod i ådrorna så tar jag inte upp djurtemat och väljer att kalla en ledning för en ledning.

      1. mats nilsson skriver:

        Hej Erik!

        Fast ditt resonemang bygger på att regulatorn (som är den enda som får information om vad som egentligen händer) på ett bra sätt tillvaratar aktörernas intressen. Det är således helt fel att påstå att aktörerna får MER information om vad som händer än de har idag. De måste i stort sett lita på att reglermyndigheterna förstår flow basedmodellen och marknadens behov.

        Påståendet att vi får mer nät i flow based än i nuvarande NTC vill jag se först innan jag tror på det. 🙂

        vänligen

        Mats

  4. Torbjörn Wahlborg skriver:

    Mycket intressant!

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet