”Fjärravläsningen har kostat oss massor”

”Fjärravläsningen har kostat oss massor”

Reformen att införa fjärravläsning av elanvändningen gjordes alldeles för tidigt. Tekniken har inte hållit måttet och ställt till med problem. Det menar Gustaf Svensson, vd för Skyllbergs Bruks AB. Företaget är ett bruksföretag, som förutom flera andra verksamheter även bedriver elnätsrörelse och elförsäljning.
– Det har kostat oss massor av pengar, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

2009 infördes kravet att elanvändningen skulle fjärravläsas en gång per månad. Det gamla systemet där betalningen för elanvändningen uppskattades baserat på föregående års förbrukning som sedan slogs ut över året, för att sen korrigeras med avräkningsnota i efterhand, lades i malpåsen. Nu skulle elanvändningen automatiskt avläsas varje månad i stället för manuellt en gång om året. 

Gustaf Svensson, vd för Skyllbergs Bruks AB, är kritisk till hur förändringen genomfördes: skälen var grumliga, det gick för snabbt och han ifrågasätter effekten.
– Elbolagens verksamhet hade i spåren av stormarna Gudrun och Per fångat mångas intressen och politikerna hade ett behov av att skärpa alla möjliga villkor och i ett svep av detta så infördes fjärravläsning för att nypa till elbolagen, säger Gustaf Svensson.

Han berättar att det spekulerades i att elbolagen ville ha avläsning en gång per år för att kunna tjäna pengar, men det avfärdar han bestämt.
– Så var det absolut inte. Systemet var uppbyggt så att vi på vintrarna tog för lite betalt och på somrarna tog vi för mycket betalt. Men för abonnenten var det bra med samma nivå på elräkningen för varje faktureringstillfälle och sedan en mindre justering en gång om året. Det är samma system som för hyran för en lägenhet, som är samma oavsett om det är sommar eller vinter. Där funkar det, så varför skulle det inte funka för elen? Förändringen till avläsning varje månad blev bara ett slag mot dem som inte hade så ordnad ekonomi, det är den verkliga effekten av reformen. Det märker vi bland våra kunder. Nu har de dyrare vinterräkningarna blivit svåra att klara för alla de som inte noga planerar för dessa, säger han.

Reformen har dessutom gett Skyllbergs Bruk onödiga kostnader, tekniken var helt enkelt inte klar för att sjösättas, menar Gustaf Svensson.
– Att fjärravläsa kräver helt nya metoder och ny teknisk utrustning. Den nya mätaren som installerades höll ofta inte måttet. Det gäller inte bara för oss, utan det gäller alla elbolag, du kan fråga vem som helst. De var störningskänsliga, gick åskan fick vi byta ut mätarna hos en rad kunder. Komponenterna var i många fall dåliga och fick bytas ut. Det har varit väldigt mycket trassel och kostat oss massor av pengar, som i det långa loppet betalas av våra kunder, säger han.

Gustaf Svensson ger heller inte mycket för förlängningen: att kunderna ska kunna läsa av sin elanvändning varje timma. För industrier med stor elanvändning ser han poängen, men för de flesta hushåll menar han att det är poänglöst.
– Jag tycker att man skjuter över målet. Elen är på tok för billig för att det ska ha någon betydelse. Du sparar några ören på att köra tvätt- och diskmaskin på natten i stället för dagen. Om det skulle skilja några kronor mellan natt och dag, då kan det få effekt, men inte som det ser ut i dag, säger han.

Gustaf Svensson pekar på ytterligare reformer som han är kritisk till. Han ifrågasätter till exempel om den nordiska slutkundsmarknaden verkligen gagnar elkunden. Han tycker att det borde räcka med de elbolag som finns i dag när kunden ska välja elavtal. Hur mycket ska det få kosta att ordna så att man skall kunna välja bland ännu flera elsäljande företag i andra länder, frågar han sig.

Och de skärpta reglerna för hur länge kunderna ska vara utan el innan de kompenseras ekonomiskt, slår blint mot elföretagens verksamhet.
– Väghållarna har ingen skyldighet att hålla vägarna fria från nedfallna träd eller plogade från snö. Telia har heller ingen skyldighet att snabbt laga telefonledningarna, men elbolagen har en skyldighet att omgående lösa elavbrotten. Det innebär att vi kan få såga oss fram på de ofta oframkomliga vägarna för att lösa vår uppgift. Vi lägger mycket tid på att ordna så att vägarna blir farbara, tid som vi skulle kunna använda till att reparera elavbrott i stället. Jag är emot att vi ska ansvara för annans verksamhet, säger han.

Alla dessa frågor ser Gustaf Svensson som yttringar för att politiker och myndigheter skjuter över målen i ogenomtänkta reformer och han riktar kritik mot sin egen branschorganisation, Svensk Energi:
– Jag tycker att de nappar på myndigheternas direktiv för lättvindigt utan att protestera, säger han.

7 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Gustav Svensson med flera har inte insett att genomförandet av fjärravläsning av elmätare med möjlighet till timtaxa är en ovärderlig reform som redan har medfört stora fördelar gällande energieffektivisering och som kommer att vara en mycket viktig hörnpelare i samband med kärnkraftsavvecklingen och övergången till förnybara energikällor.

    Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

  2. NilsLennart skriver:

    Till Marcus L:
    Fast årspris kräver inte korrekt månadsavläsning.

    Elkund har inget intresse av att vara med och bekosta hur vi skall nå EU-mål hit och dit.

    Ingen elkund mig veterligen har framfört önskemål om Nordisk Slutkundsmarknad och de ökade kostnaderna detta medför för Nätkunden.

    Smarta mätare behövs inte då marknaden redan idag tillhandahåller denna tjänst. Nätkunden som inte efterfrågar denna möjlighet skall inte vara med att återigen bekosta vansinnigheter.
    Sedan är det trevligt att man framträder och kanske talar om vilken bakgrund man har, det kan förklara vissa åsikter.

  3. Marcus Lannerbro skriver:

    Fjärravläsning nödvändig på månadsnivå för att säkra korrekta månadsfakturor. I ett modernt samhälle finns det inget utrymme för uppskattningar eller gissningar av kostnader. Detta oavsett kostnadsnivå.
    – Detta handlar om konsumenten och att sätta konsumenten i centrum och som kund av varan energi. Kunden ska ges korrekt information och betala för det han/hon använder.
    – Denna diskussion handlar om mer kostnaderna för oss som energikunder, utan hur vi behöver vara med och påverka den totala energianvändningen och nå de överenskomna EU-målen 202020 2020.
    – Nordisk slutkundsmarknad handlar både om att öppna våra gränser, vilket är en grund i Nordens, Europas och världens utveckling. Sedan finns det också otaliga jämförelser med andra tjänster där de underliggande tjänsterna kan och bör inkorporeras och täckas av den som i slutändan säljer tjänsten. E.g. telefoni, bredband, tåg.
    – Sverige valde, på gott och ont, att ligga i framkant att implementera detta. Vilket ger både fördelar och nackdelar. Fördelar i form av att vara föregångsland i EU, att säkra att vi når och överträffar EU-målen. Nackdelar i form av att driva på teknikutvecklingen och att då gå på de smäller som det innebär att driva på tekniken, och inte att bara använda den när den är färdig.
    – Viktigt i hela denna diskussion är att teknik inte behöver vara dyr, och att all teknik egentligen redan finns. Dock kräver en reglerad värld alltid särskilda teknikval, och reglering tenderar att ofta specificera för djupt på tekniskt nivå. Detta gör att tekniken blir dyrare än den behöver vara. Utvalda, men begränsade delar, behöver regleras. Dock inte allt. Därför behöver vi dra en tydlig gräns för vad som ska regleras och vad som kan lösas i en innovativ och oreglerad värld. Låt den reglerade sidan av smarta mätare göra tillräckligt för den fakturerade tjänsten energi och för att kunna detaljera informationen på fakturan. Sedan kan vi med modern IT skapa innovativa och användarvänliga tjänster för energivisualisering och energistyrning i realtid utan att det behöver belasta energibolagen investeringar på samma sätt eller ens alls.

  4. NilsLennart skriver:

    Jakob, i Din värld kanske med Din stora organisation kanske inte det förra systemet fungerade. I den mer normala värden var det ett stort önskemål från kunder med ”jämna” räkningar. Justering som Du skriver med chockräkningar slapp man om man under året följde ”graddagarna” och justerade för det. Det gjorde vi ”små”. Några stora problem var det verkligen inte. Men har man långt till Kund, som EoN, så är det skönt att genomföra en reform som kostar en massa pengar och som bara förs över på Kund. Kund har INTE begärt detta. Det var ett ramaskri när vi tvangs avskaffa ”jämna räkningar”. Att mäta och styra sin förbrukning kan man bara glömma. Det är en tjänst för ett fåtal kunder som flertalet får betala. Samma med detta dravel om nordisk slutkundsmarknad. Var kan jag idag köpa billig el utanför Sverige?? Ingenstans!! Men vi skall pålägga nätbolagen en massa arbete och gå tillbaka till en räkning, det var ju fullständigt tabu förut, till återigen en kostnad för kund. Vilken kund har begärt nordisk slutkundsmarknad? Vilken kund har begärt timavläsning? Vilken kund har begärt månatlig avläsning? När jag nu ser att EU kräver mätare fr om 2020 som är ”interaktiva” d v s man kan ”prata” med hela tiden så blir jag rädd. Vi skall alltså byta mätare igen. Vilken kund har begärt detta??
    Jag håller med Gustav Svensson. Och vill travestare en viss moderatledare. ”Elbranchen har varit lekstuga för politiker sedan 1996”!!

  5. Jakob Holmström skriver:

    Jag kan inte undgå att känna mig såväl förbryllad som orolig. Som medarbetare på en aktör som vekar i samma bransch som både Gustav Svensson och övriga inläggsförfattare, undrar jag vart kunden egentligen kommer in i deras respektive verksamheter?

    Att det skulle vara bättre innan de fjärravlästa mätarna. Att vi skulle gå tillbaka till ett system där kundernas förbrukning justerades för hela året med alla chockräkningar som följd. Att ta ifrån kunden sin möjlighet till att ha kontroll över sin konsumtion, verkar synnerligen ogenomtänkt.

    Sedan kan man diskutera om de direkta effekterna för kunderna idag, i kronor och ören, är stora nog för att motivera dem till att mäta och styra sin förbrukning. Men tittar vi utifrån ett lite större perspektiv tycker jag att resonemanget står svagt. Med ”många bäckar små”-modellen får vi märkbara effekter. Tillsammans kan vi hålla nere topparna på efterfrågan vilket leder till stabilare elpris, som i sin tur kommer kunderna till gagn. Dessutom gör vi klimatet en tjänst genom att vi samtidigt kan hålla borta fossila produktionsenheter från systemet. Som aktörer i energibranschen har vi ett stort ansvar i omställningen till ett mer hållbart samhälle, men utan kundens aktiva roll kommer vi inte att lyckas.

    Inte heller kritiken mot nordisk slutkundsmarkad vill jag skriva under på. Kundfokus? Igen. Då undrar jag om Gustav mfl är sugna på att nästa gång det är dags att åka tåg till Stockholm, istället för att bara boka biljett med SJ, samtidigt ta kontakt med Banverket för att komplettera sin resa!?

    Jakob Holmström
    Kommunikationschef, E.ON Sverige

  6. Mats R Andersson skriver:

    Mycket bra inlägg, Gustav Svensson!

    En intressant och samlad bild av den verklighet och ”förvirring” som råder.
    Tyvärr så är det ju ytterligare, mindre genomtänkta regler på ingång som nätbolagen kommer att få ”klä skott för”.

    Mats R Andersson
    Grästorp Energi

  7. Jan-Erik Bergkvist skriver:

    Mycket bra inlägg från skyllbergs Bruk, Gustaf Svensson.
    Håller med Dig i alla frågor.
    Har det blivit bättre, och i så fall för vem ?
    Envikens Elnät AB
    Jan-Erik Bergkvist
    VD

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet