Vindkraftskostnaden som glöms bort

Vindkraftskostnaden som glöms bort

När man diskuterar kostnaderna för vindkraft har man försummat den eventuella framtida kostnaden för att ta bort betongfundamenten vid nedläggningen av ett vindkraftverk. Det skriver Börje Ekstig.

Jag har av en entreprenör av vindkraftverk tillfrågats om att mot ersättning arrendera ut min skogsmark till uppförande av vindkraftverk. Jag har därför försökt informera mig vilka regler som gäller och jag har särskilt försökt få klarhet i vad som är bestämt om omfattningen av markens återställande vid verkens framtida nedläggning och vem som är ansvarig för detta. 

När man diskuterar kostnaderna för vindkraft finner jag att man försummat en viktig post nämligen den eventuella framtida kostnaden för betongfundamentens bortagande vid nedläggning av vindkraftverk. Den första frågan man då ställer sig är om dessa betongfundament verkligen behöver fraktas bort. Jag har funnit ett intressant fall i det stora vindkraftprojektet Markbygden i Piteå som planeras för 1000 kraftverk. Här har Tingsrätten i Umeå nyligen (se dom 2012-09-25) kommit med en dom som genom projektets storlek får anses prejudicerande.

Bakgrunden är att Länsstyrelsen Norrbotten, Miljöprövningsdelegationen, i beslut 2011-12-19 givit klartecken för projektet med hänvisning till regeringens beslut (M2009/1517/F/M) som innebär att ”länsstyrelsen får besluta i vilken omfattning verk, fundament, maskinhus, transformatorer, ledningar och övrig utrustning ska tas bort av bolaget och vilka övriga åtgärder som krävs för att återställa området i så nära ursprungligt skick som möjligt”. Naturvårdsverket har överklagat Länsstyrelsens beslut och kräver att ”Vid nedläggning ska verk, fundament, maskinhus transformationer, ledningar och övrig utrustning helt tas bort”.

Detta överklagande har behandlats av Tingsrätten i Umeå, Mark- och miljödomstolen, som 2012-09-25 avgivit följande dom. ”Vid nedläggning av verksamheten ska åtgärder för återställning vidtas av bolaget. I villkor 8 i regeringens beslut (M2009/1517/F/M) om tillåtlighet för utbyggnaden av vindkraft i Markbygden framgår vad som gäller vid nedläggning av verksamheten. ” I domskälen anför tingsrätten att ”det inte är lämpligt att redan nu ingående föreskriva vilka efterbehandlingsåtgärder som ska genomföras. Vad Naturvårdsverket anfört om behovet av villkorsreglering för att undvika att markägaren i slutänden blir ansvarig för återställningsåtgärder medför ingen annan bedömning.”

Jag antar att meningen är att tanken på betongfundamentens borttagande ogillas men egentligen är detta inte säkert eftersom man hänvisar till regeringens beslut som ju inte är tydligt på denna punkt. Dessutom vill Tingsrätten tydligen hålla öppet för framtida ändringar vilket är ytterst otillfredsställande när man förstår att Naturvårdsverkets inställning är att fundamenten ska tas bort. Detta verk är ju en tung instans i dessa frågor.

I kontrakten för markägare sätts en ekonomisk garanti för bortagande av vindkraftverken. Men de summor som nämns räcker inte alls om det skulle ställas krav på att även fundamenten ska tas bort. Denna kostnad är sådan att vindkraft skulle bli långt ifrån lönsam. Att bila bort 2000 ton kraftigt armerad betong för varje kraftverk och att frakta resterna till någon avlägsen plats för deposition innebär en helt orimlig kostnad. Dessutom kan man undra över miljövinsten av en sådan åtgärd. Men tydligen är Naturvårdsverket av den uppfattningen att även fundamenten måste tas bort.

Vid den aktuella diskussionen av kostnaderna för vindkraft har man efter vad jag förstår inte alls räknat med kostnaderna för betongfundamenten bortforslande vid anläggningarnas framtida nedläggning. Jag skulle önska att myndigheterna skulle inse att kostnaderna för att även ta bort betongfundamenten vid den framtida nedläggningen är sådana att vindkraft inte kan byggas i Sverige och att om man verkligen vill ha en utbyggnad av vindkraft måste man tydligt bestämma att betongfundamenten inte behöver tas bort. Först då skulle jag känna mig trygg att upplåta min mark för detta behjärtansvärda ändamål.

Börje Ekstig

1 Kommentar
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet