Vindkraftens två framgångsfaktorer

Vindkraftens två framgångsfaktorer

Vindkraften effektiviseras hela tiden – produktionen ökar per kraftverk och kostnaderna sjunker. Förklaringen är enkel, det handlar om att det byggs allt högre kraftverkstorn med allt längre vingar.
– Det högsta kraftverket som jag har sett att man sökt tillstånd för är 260 meter, säger Lars Andersson, chef för vindenheten på Energimyndigheten.

För ganska exakt tio år sedan började vindkraftsutbyggnaden i Sverige ta fart på allvar. Dittills hade det varit på en nivå som till mycket drevs av entusiasm och en övertygelse om att vindkraft är framtidens kraftslag. Omdömet om elcertifikatsystemet bland vindkraftsinvesterare var då att det här inte kommer att leda till någon storskalig utbyggnad av vindkraft.

Det berättar Lars Andersson, chef för vindenheten på Energimyndigheten.
– Då byggdes det väldigt lite, ungefär 50-60 MW i effekt per år och vindkraften stod för en halv procent av Sveriges elproduktion. Vindkraften mötte också stort motstånd i debatten, långa tillståndsprocesser, konflikter med andra intressen och av allmänheten. Men med vindkraftspropositionen 2006 visade statsmakten allvar med att man ville se en utbyggnad och även med tydligare myndighetsstyrning och initiativ som att tillsätta vindkraftssamordnare, säger Lars Andersson.

Från 2007 började produktionen öka och gick från 1,4 TWh det året, för att till 2014 nå årsproduktionen 11,5 TWh. Enligt preliminära siffror från Energiföretagen ökade produktionen förra året till 16,6 TWh.

Pilotstöd och elcertifikatsystemet bidrog till vändningen omkring 2007, men också ny kunskap om vindförutsättningarna som visade att det bland annat gick att bygga i skog och det öppnade för nya möjligheter. Dittills hade det varit framförallt små parker som byggdes med ett fåtal kraftverk, men nu kom de första lite större, exempelvis Lillgrund i Öresund.

– I dag får du samma energimängd 25-30 procent billigare än för fem, sex år sedan. Det är en enorm teknisk utveckling som överraskade branschen själv.

Vad är huvudförklaringen till utvecklingen?
– Att det har byggts högre torn och större vingar, det är den stora och enkla förklaringen och det är detta som har sänkt kostnaderna. Utveckling av bättre material har möjliggjort utvecklingen med betydligt längre vingar än tidigare.

Ju högre upp du kommer desto jämnare och starkare är vindarna och ju större vingar du använder desto mer area sveps. Summan ger mer energi på ett ställe.
– 2005 var det 150 meter som var det koncept alla byggde på. Därefter söktes det för 180 meter höga verk. I dag tar man ogärna investeringsbeslut under 180 meter, man vill upp över 200 meter. Det högsta kraftverket som jag har sett att man sökt tillstånd för är 260 meter. I dag säljs det vingar som är 70 meter långa och alltså ger en rotor på 140 meter.

Men det handlar inte bara om höjd och vingstorlek. Turbinerna är i allra högsta grad viktiga för utvecklingen. Storleken ökar här också och tekniken förfinas, så att det går att utnyttja vindresurserna mer effektivt.

– För tio år sedan var 2 MW-turbiner det man byggde på. I dag handlar det om mellan 3 och 4 MW i regel, men det finns betydligt större turbiner än så också, säger Lars Andersson.

Turbinernas ökade effektivitet visas i ökat antal fullasttimmar. Begreppet anger det antal drifttimmar på full effekt som krävs för att nå den faktiska produktionen. Antalet fullasttimmar har ökat under hela 2000-talet. Vindkraftverk som togs i drift 2004 hade i genomsnitt 2400 fullasttimmar, medan verk som togs i drift 2012 hade 2700 fullasttimmar, enligt Energimyndighetens rapport ”Produktionskostnadsbedömning för vindkraft i Sverige”.

– När vi nu gör en uppdatering av denna rapport så bedömer vi att de verk som byggs framöver ligger klart över 3000 fullasttimmar.

Om tornhöjd, vingstorlek och turbinutveckling är de stora framstegen så sker också förfining av annan teknik. Lars Andersson berättar hur förändrade vingprofiler har förbättrat energiupptagningsförmågan och hur tekniken för att ställa in rotorn mot vinden har gått från att använda en traditionell vindmätare till att i dag ske med hjälp av laser ellerultraljud.

– Inställningen blir mer exakt nu och det kan göra skillnad på 2-3 procent i effektivitet. På tre, fyra år har detta blivit standard. Det är det här som händer när en bransch börjar mogna, det matar på. Mycket professionalism, större volymer bättre projektering och ”know how” driver ner kostnaderna.

Finns det någon teknisk utveckling där vindkraften själv bidrar till att avhjälpa de systemförändringar den ger?
– Visst blir det jämnare produktion ju högre torn du använder och vindkraften producerar fler fullasttimmar, men det är fortfarande de andra timmarna när den inte producerar fullt som annan kraft behövs. Vindkraften kommer att fortsätta växa, men det kommer också behövas annan kraft. Det här är en systemfråga, vi måste anpassa hela systemet.

Hur bedömer du den framtida utvecklingen för vindkraften?
– Det kommer att vara ett par tuffa år inom Sverige med en nedgång i investeringar, det tror jag absolut. En nyckelfråga är givetvis hur elcertifikatssystemet kommer att utvecklas. Men om ett antal år när elpriserna kommer att stiga igen har vindkraften tveklöst en mycket positiv framtid och produktionen kommer att öka betydligt. Och kommer EU att kunna ha kraft att få till utsläppshandeln igen, då ser det väldigt ljust ut.

Den svenska vindkraftens utbyggnad och elproduktion

Vindkraftens-utveckling

KÄLLA: Energimyndigheten (https://www.energimyndigheten.se/globalassets/nyheter/2015/vindkraftstatistik-2014.pdf)

Vindkraftens årsproduktion i TWh

2015: 16,5
2014: 11,5
2013: 9,9
2012: 7,2
2011: 6,1
2010: 3,5
2009: 2,5
2008: 2,0
2007: 1,4
2006: 1,0
2005: 0,9

KÄLLA: Energiföretagen

3 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Boris Thelander skriver:

    Du skriver:
    – I dag får du samma energimängd 25-30 procent billigare än för fem, sex år sedan. Det är en enorm teknisk utveckling som överraskade branschen själv.

    Kan Du nu förklara för mig varför detta ”förträffliga och tekniskt utvecklade ” energisystem då inte skulle klara sig utan subventioner, och inte vara ”En nyckelfråga hur elcertifikatssystemet kommer att utvecklas.

  2. Lars Blomqvist skriver:

    Den förnybara kraftens dilemma illustreras bra av den här meningen i artikeln: ”… men det är fortfarande de andra timmarna när den inte producerar fullt som annan kraft behövs. Vindkraften kommer att fortsätta växa, men det kommer också att behövas annan kraft. Det här är en systemfråga, vi måste anpassa hela systemet”. Systemkostnaden borde vara det intressanta att utreda och diskutera.
    Vad det kostar att på olika sätt producera el har utretts ”till leda” medan följdkostnaderna för nät och systemreglering bara har noterats som nödvändiga tillägg, men aldrig prissatts. Ju mer förnybar elproduktion vi bygger desto fler blir följdinvesteringarna.
    Tala om vad kundens elkostnad för, el, nät och skatt blir i ett leveranssäkert system med 100 % förnybar kraft. Och snegla då också lite på subventionerna till sol och vind, det är skattepengar som säkert hade gjort bättre miljönytta i många alternativa användningar.

  3. Mats Persson skriver:

    Framgångsfaktor!!!!!!!
    Varende vindkraftsverk som byggt i Sverige de senaste 10 åren går med förlust. Att då tala om framgångsfaktorer är inte lite väl magstarkt. Att personen i fråga som skriver detta representerar energimyndigheten får man väl se som en förklaring till denna mycket vinklade artikel.
    Orsaken till att det byggts mycket vindkraft ligger just i det faktum att energimyndighetet och även våra politiker ensidigt gett uttryck för att just vindkraften skall främjas , kosta vad det kosta vill i form av subventioner, förstörda landskapsbilder och naturförstörelse..
    Med tanke på att människor runt om i landet som drabbats av denna farsot nu alltmer högljutt protesterar mot denna vansinniga utbyggnad så vittnar också denna artikel om ett förakt mot den vanliga medborgaren som riskerar att drabbas av en fortsatt utbyggnad. för inte blir störningen av landskapet bla ljudproblemen och andra negativa konsekvenser mindre ifall vindkrafttsverken blir 250-300 meter höga och med vingar större än vingspannet på en Airbus 700!!
    Tillåt mig då att tvivla att utbyggnaden i skog och mark kan fortsätta utan att det då får stora konsekvenser för människor runt om i landet.
    Dessutom så kan inte fortsatta subventioner av denna ”mogna” teknik vara någon lösning på landers möjlighetet att uppnå 100% icke fossil energiproduktion. Det är ju Ebbeöds bank för landet Sverige att fortsätta subventionera fram meningslös vindkraftsel till resten av Europa.. Läs bara artikeln som nyss publicerades i detta forum om hur dyr och ineffektiv vindkraften varit vad gäller reduceringen av klodioxidutsläpp i Sverige..
    Att hävda att vi då bygger vindkraft för att rädda europas elproduktion köper jag inte. Vi kan aldrig subventionera fram ny elproduktion i landet med stora konsekvenser på landskapsbild och natur enbart för detta ändamål!
    Om detta är vad EU kräver ja då är det i så fall dags för Sverige att lämna detta sjunkande skepp som kallas EU innan det går för långt!