Vattenkraftschef: Omprövning av pumpkraftverk ger bara vinnare

Vattenkraftschef: Omprövning av pumpkraftverk ger bara vinnare

Bättre biologisk mångfald och ökat effektuttag. Det menar Fortum kan bli resultatet om bolaget får vattendomen ändrad och tillåts pumpa mer vatten än i dag i Kymmen sjön i Värmland.

Fortum inleder nu en förstudie där de hoppas kunna få dem som bor i området och myndigheter att se vinsten för alla inblandade.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

I värmländska Kymmen sjön driver Fortum sedan 1987 ett vattenkraftverk med pump, det är ett av Sveriges få så kallade pumpkraftverk. Principen är att man lagrar energi i form av uppumpat vatten. I Fortums pumpkraftverk är det fallet på 85 meter från Kymmen sjön ner till Rottnesjön som är förutsättningen för att kunna producera el just här. Genom en pump leder man sedan tillbaka vatten till Kymmen sjön för att producera el igen. Pumpkraftverket är konstruerat på det här sättet för att producera el när efterfrågan är hög och pumpa när efterfrågan är låg. Effekten för kraftverket är 57MW och den producerar 47GWh per år. 
Nu vill Fortum ompröva tillståndet för kraftverket, för att kunna möjligöra pumpning och produktion under hela året och samtidigt förändra spillet förbi kraftverket.
– Enligt våra beräkningar är det en win-win-situation och vi ska nu inleda en dialog med de parter som skulle påverkas av förändringen. Vi kan använda kraftverket under hela året och samtidigt förändra vattenspillet förbi kraftverket som potentiellt kan öka fiskvandringens möjligheter och biologisk mångfald, säger Toni Kekkinen, chef för Fortum Vattenkraft.

Han berättar att ytterligare en fördel för miljön runt sjön är att vattennivån skulle variera mindre än i dag. Enligt vattendomen för kraftverket får nämligen vattennivån i Rottnesjön inte variera mer än 60 centimeter per vecka och pumpningen får inte göras under sommaren. Fortum vill förändra så att de tillåts pumpa året runt och då är bolagets bedömning att det skulle räcka med mindre än 60 cm centimeters vattenförändring per vecka, alltså en minskning.

Trots ökat vattenspill och mindre variation av vattennivån per vecka blir förändringarna ekonomiskt försvarbara, menar Toni Kekkinen.
– Själva pumpningen kräver 30 procent av den energi som vi producerar, men då vi kan pumpa när priset är lågt och producera när det är högt kompenserar detta för bortfallet, säger han och lyfter fram att den här formen av kraftverk funkar särskilt bra i ett elsystem med vindkraft.
– När det blåser och elpriset är lågt pumpar vi och när det inte blåser producerar vi el, säger han.

Och i det större perspektivet är projektet intressant just för det illustrerar hur värdet i att leverera effekt ökar i och med vindkraftens expansion.
– Behovet av reglerbar elproduktion tilltar och därmed måste vi se till möjligheterna att få ut mer reglerbar elproduktion i Norden, det gör den här typen av lösningar vettiga. Det blir mer och mer effektfokus, det ser man också i handeln på elmarknaden med större variationer i priserna. Vindkraftsutbyggnaden och det nordiska klimatet sätter fokus på att det måste finnas tillgänglig effekt och hur vi ska lyckas balansera systemet när det inte blåser och är kallt. Det finns ett behov redan nu och kan pumpen i Kymmen sjön bli mer inriktad på att balansera då har vi kommit ett steg närmare ett förnybart energisystem, säger Toni Kekkinen:

– Vår poäng är att förändra vattendomar och, eller, bygga om kraftverk och dammar för att möjliggöra en mer flexibel användning av redan utbyggd vattenkraft. Då är Kymmen ett bra exempel.

Men för att lyckas förändra uttaget från vattenkraften på det sätt som Fortum önskar måste omprövningarna vidga perspektivet, menar han.
– Vid omprövningar så handlar det ofta endast om att vattenkraftsägaren blir ålagd att spilla mer vatten och förbättra förutsättningarna för den lokala biologiska miljön. Det är inget fel i sig med att göra förbättringar, men det är märkligt att man inte beaktar hur man kan förändra användingen av kraftverket samtidigt. Man tittar bara på den ena komponenten när vi tycker att man borde även ta hänsyn till omställningen till ett förnybart energisystem, säger Toni Kekkinen.

Han menar att det i första hand inte handlar om att miljöbalken måste förändras för att även bedöma möjligheterna till att ta ut mer effekt ur vattenkraftverken. Utan det handlar om att alla parter i ett omprövnings förfarande av vattendomar är överens om att ta ett helhetsperspektiv och ser möjligheterna till ökat effektuttag, annars är risken att man inte tar vara på den produktionskapacitet som finns.

Hur bedömer du möjligheten att vid omprövningen få gehör för ert winwin-perspektiv i Kymmen sjön?
– De är goda eftersom vi ser flera som skulle få en nytta av omprövningen, säger Toni Kekkinen.

3 comments
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

3 Comments

  • Klas Roudén
    13 september, 2014, 9:06 e m

    Behovet av reglerkraft ökar pga vindkraftutbyggnaden. Bland vattenkraftresurserna är pumpkraft en lösning som bör stimureras, vilket jag påpekar i min egen debattartikel 3 sept på denna sajt, ”Vindkraftens ökade reglerbehov…”.
    Tyvärr orsakade en mycket osmidig och stelbent tillämpning inom Staten av punkttariffen för stamnätet att Vattenfalls miljardinvestering Juktans pumpkraftstation, ca 6 ggr större i effekt än stationen för Kymmen, att denna station lades ned. Eftersom de vitala delarna för pumpkraftverket lär finnas kvar, borde möjligheterna till en återstart snarast undersökas. Det finns en riksdagsmotion om detta, Motion 2011/12:N368.
    Så vakna nu Vattenfall och Svenska Kraftnät!
    Staten bör följa Fortums exempel!

    REPLY
  • Gustav
    11 september, 2014, 3:59 e m

    Vad är ”Kymmen sjön”?

    REPLY
  • Gunnar Fredriksson
    11 september, 2014, 11:55 f m

    Jag instämmer med vad som sägs i artikeln, och det med emfas. Det önskvärda scenariot med mer sol- och vindkraft gör att vi måste ha någonting som ger kraft när det blåser lite och solen är svag. Detta kan lösas på flera sätt, men än så länge ger pumpkraftverk de minsta förlusterna. Förutom det som nämns i artikeln anser jag att vi bör utreda möjligheterna till fler pumpkraftverk, gärna med stora magasin så att vi även kan lagra en del sommarsol till vintern. Den klimatmässiga vinsten anser jag bör överträffa de lokala effekterna med råge – om det görs på ett bra sätt.
    Självklart är detta inte den enda lösningen men tillsammans med laststyrning, energieffektivisering och andra lagringsmetoder gör det oss mycket bättre rustade för en framtid med mer el från förnybara källor.

    REPLY