Vattenkraftens årsreglering har en kapacitet på 34 TWh

Vattenkraftens årsreglering har en kapacitet på 34 TWh

I jakten på effekt när den väderberoende kraften ökar blir vattenkraftens flexibilitet allt viktigare. Årsregleringen är avgörande för lagringen och ger förutsättningar för att kunna reglera vattenkraften på kort tid.
– Om man inte hade sparat vatten från vårfloden genom årsregleringen skulle det bli tomt i tanken en bit in i vintern och möjligheterna till att gasa skulle minska eller kanske utebli, säger Jonas Bengtsson, vd för Vattenregleringsföretagen.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Möjligheterna att ta in mer väderberoende kraft i energisystemet avgörs i dag till stor del av hur vattenkraften hanteras. Trycket på vattenkraften ökar också i och med att stängningen av Sveriges äldsta kärnkraftsreaktorer rycker allt närmare.

Frågan är om det är realistiskt att tro på en utbyggnad av vattenkraften i dag.
– Jag kan konstatera att för närvarande finns det inte ekonomiska incitament för en utbyggnad och de legala möjligheterna även utanför nationalälvarna är små. Den som inser vattenkraftens betydelse för dagens och morgondagens energisystem bör nog i första hand fundera på hur den befintliga vattenkraften skall värnas. Konstlat låga elpriser och avsaknad av kapacitetsmarknad gör i vissa fall reinvesteringar oattraktiva. Oklarheten kring den svenska implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten avskräcker också från reinvesteringar och utveckling, säger Jonas Bengtsson, vd för Vattenregleringsföretagen.

Vattenregleringsföretagen är en paraplyorganisation för regleringsföretagen i sex svenska älvar. Man ansvarar för årsregleringen för ungefär hälften av den svenska vattenkraftproduktionen. Enkelt uttryckt handlar deras ansvar om att spara vatten från vårens snösmältning till nästkommande vinter, för att matcha efterfrågan på el.

Vattenregleringsföretag behövs i älvar med mer än en ägare av kraftverken, för att bygga och driva årsregleringsmagasinen samt samordna vattenhushållningen.
– Årsregleringen innebär också att vi undviker att spilla vatten förbi kraftstationerna då det kommer mycket vatten på kort tid. Även riklig nederbörd andra tillfällen på året magasineras i samma syfte. Vinsten kan räknas som en värdeökning på kraftproduktionen då den sker när efterfrågan är hög och som en merproduktion genom att spill undviks, säger Jonas Bengtsson och fortsätter:

– Kortidsreglering handlar om att kunna gasa och bromsa i det korta tidsperspektivet. För att gasa krävs vatten. Om man inte hade sparat vatten från vårfloden genom årsregleringen skulle det bli tomt i tanken en bit in i vintern och möjligheterna till att gasa skulle minska eller kanske utebli. En dagsaktuell bild från Faxälven är att vi tack vare årsregleringsmagasinen kör dubbelt så mycket vatten i älven jämfört med naturlig vattenföring. Vatten som efterfrågas både för energi och effekt.

Tillrinningarna kan variera inom ett brett intervall, runt +/- 20 procent per år. Är vattentillgången mycket god – med dagens sätt att premiera produktion av energi, snarare än att tillhandahålla effekt – blir produktionen jämn och hög. Är det däremot låg vattentillgång sparar man vattnet och kör mer av och på för att matcha efterfrågetopparna.

De yttre ramarna för vattenhushållningen sätts bland annat av vattendomar med regler om högsta och lägsta vattenstånd och vattenregleringsföretagen ansvarar för att dessa följs i årsregleringsmagasinen.
– Eftersom varje kraftproducent i så stor utsträckning som möjligt skall kunna bestämma över sin egen produktionstakt har vi modeller där vi behandlar deras enskilda önskemål om vattentappning och beräknar deras enskilda andelar i vattenmagasinen, säger Jonas Bengtsson och fortsätter:

– Eftersom den verkliga vattentappningen måste hamna på en gemensam, jämkad nivå hanterar vi något som kallas kraftbyten. Den som önskar producera och sälja en mindre kvantitet än vad den jämkade tappningen ger överlåter sin kraft till den som önskar producera mer under en viss period. Detta saldoförs och blir över tid plus minus noll.

Om man kan tala om en trend så menar Jonas Bengtsson att det märks att aktuella prisprognoser styr körningen hårdare i det korta tidsperspektivet. Detta kan i vissa fall leda i annan riktning än ett generellt planeringstänk där man tömmer magasinen inför vårflod och fyller upp dem inför vintern. Ett mer aktivt nyttjande av möjligheterna till att gasa och bromsa med andra ord. Detta styrs av tillgänglighet i andra kraftslag och prisbilden.

Vilka är de kritiska faktorerna för en fungerande årsreglering?
– Gott om magasinsutrymme, tydliga vattendomar med lämpliga frihetsgrader, driftsäkra dammanläggningar och bra tillrinningsprognoser.

Är det någon av dessa faktorer som du ser en oroande utveckling för?
– Risken för inskränkningar i möjligheten att reglera ligger i hur Sverige väljer att implementera EU:s ramdirektiv för vatten. För närvarande finns avsnitt i hårt reglerade älvar klassade som så kallade naturliga vattenförekomster. Eftersom vattenföringen i älven inte går att isolera till enskilda avsnitt, så innebär krav på naturliga vattenflöden i ett avsnitt att hela älvens årsregleringsfunktion påverkas, säger Jonas Bengtsson, som tycker att det ständigt pågående arbete med dammanläggningarnas tillförlitlighet ger förutsättningar för att man på ett säkert sätt skall kunna utnyttja den fulla magasineringspotentialen – såväl i dag som i ett klimat med mer nederbörd.

– Dagens årsregleringskapacitet i Sverige på 34 TWh motsvarar svindlande 5 miljarder Tesla Power Wall batterier. Jag är inte teknikfientlig och önskar utveckling av flera lagringsalternativ, men jag tycker att det är värdefullt att lyfta fram storleksordningar i debatten. Vill du sätta en prislapp? Multiplicera med 25000 kronor per batteri.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*