Varför är det så tyst ifrån kommunerna om elcertifikatsystemet?

Varför är det så tyst ifrån kommunerna om elcertifikatsystemet?

Det är nu hög tid för kommunerna att ljudligt protestera mot energiministerns, av Miljöpartiets fundamentalister starkt påverkade planer på, att subventionera fram en ökad vindelsproduktion under ett växande elöverskott, en mardröm för kommunernas egna energibolag.

Den överenskommelse, som aviserats mellan Sverige och Norge om den förnybara energin och elcertifikatsystemet, där Sverige skall ta hand om hela ambitionshöjningen, kommer med fortsatt växande elöverskott, att leda till sjunkande elpriser. 

Detta har Svensk Energi, Svenska Bioenergiföreningen, Svensk Fjärrvärme och andra branschkunniga insett. Varför reagerar inte de kommuner, som satsat på att bygga ut sina kraftvärmeverk och dessutom investerat i vindkraft? De kommunägda energibolagen i ett antal svenska kommuner, liksom ägarna till redan byggda vindkraftverk och de norska vattenkraftproducenterna kommer alla att drabbas hårt av sämre lönsamhet på grund av den utbyggnad, som vissa vindbolag nu jublar över.

Vindkraftsbranschen består av ett antal vindkraftsägare, som alla konkurrerar med varandra. De som redan har mycket svårt att överleva, kommer med en ökad utbyggnad att få det ännu svårare. Vari ligger affärsidén i vindkraften? Den kan ju inte ligga i produktionen, som ger mindre inkomster ju mer det blåser. Tyvärr verkar stora delar av vindkraftsbranschen och kommunernas politiker lida av samma brist på insikt om hur en marknad fungerar, lagen om tillgång och efterfrågan styr elpriset.

Förhoppningar om att de låga elpriserna skall vara ett tillfälligt fenomen är en farlig strutsmentalitet. Det finns inga tecken i marknaden, som tyder på att prisnedgången är tillfällig, tvärtom. Den eventuella höjningen av elcertifikatvärdet med ökad kvotplikt, kommer snart med ökad produktion att falla tillbaka och leda till ännu lägre elpriser. Elöverskottet är redan i dagsläget stort bland annat beroende på kärnkraftens effekthöjningar och genom att elförbrukningen i landet inte ökat på tio år. Elöverskottet ökar dessutom ännu mer när Finland startar sitt nya kärnkraftverk i Olkilouto och när Forsmark nu får en permanent effekthöjning på upp till 12 procent.

Det är nu hög tid för kommunerna att ljudligt protestera mot energiministerns, av Miljöpartiets fundamentalister starkt påverkade planer på, att subventionera fram en ökad vindelsproduktion under ett växande elöverskott, en mardröm för kommunernas egna energibolag.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Jonny Fagerström och Björn Törnvall

9 Kommentarer
Jonny Fagerström
Av Jonny Fagerström
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Bengt Hellman skriver:

    Lars Cornell hade några frågor, eller snarare påståenden till mig. Han oroar sig också för elöverskott. Jag tror inte han ska behöva vara så orolig. Kraftförbindelserna mellan länderna byggs ut. Det är inte så långa ledtider för att lägga kablar på havsbotten. Redan vid årsskiftet ska kraftledningen NordBalt på 700 MW mellan Sverige och Litauen vara klar. 2019 kommer NordLink på 1400 MW mellan Norge och Tyskland. Samma år ska Cobracable på 700 MW mellan Danmark och Holland vara i drift. 2020 ska både Norge och Danmark ta nya kraftkablar till Storbrittannien på sammanlagt 2400-2800 MW i drift. Sverige planerar Hansa PowerBridge till Tyskland som ska vara klar före 2025. De nya förbindelserna kommer medverka till att utjämna elpriser och förhindra att överskott låses in i Skandinavien.

    När det gäller reglering är de största utmaningarna för kraftsystemet oplanerade snabbstopp i stora kärnkraftverk. Vindkraftens effekt varierar relativt långsamt. Förändringarna i efterfrågan varierar mycket snabbare med ökad produktion dagtid. Det Nordiska kraftsystemet består till stor del av vattenkraft. Detta gör att när vindkraften producerar mycket dras vattenkraften ner och när vindkraften producerar mindre ökas vattenkraftsproduktionen. Vindkraften som producerar mycket vintertid gör att behovet av vattenkraft vintertid blir lägre.

  2. Dag attsson skriver:

    Artikelförfattarna har naturligtvis rätt.

    Överproduktion av el sänker priset på själva elen. Å andra sidan så ökar nätkostnaderna p g a de stora investeringar som krävs för att transportera el från vindkraft de få timmar de levererar full effekt.

  3. Björn Törnvall skriver:

    Lars Cornell: Frågan skall ställas till Bengt Hellman, inte till Bertil Nyberg.

    Bengt Hellman: Vindkraften kräver mycket stora investeringar i spänningsregleringsutrustning och nya lokal-,regional- och stamnät i Sverige, liksom i nya ”exportkablar”, som måste ha fungerande anslutningar i export- och importländerna.

    Dessa utbyggnader, som har mycket långa ledtider,liksom kostnaden för att alltid ha omedelbart fungerande reglerkraft redo när vindkraften inte kan producera fyra dygn av fem, ökar kostnaden för elkunderna av att bygga mera vindkraft.

    Att subventionera fram en ökad utbyggnad av dyr och intermittent vindkraft när landet redan har ett ökande elöverskott vindkraften förutan, är ekonomisk galenskap.

    Att öka produktionskapaciteten när vi redan har ett elöverskott och sjunkande elanvändning, ger långsiktigt lägre elpriser för alla elproducenter.

    Det borde även de kommunala energibolagen reagera på. Kanske även skattebetalarna, vars pengar de riskerar?

  4. Thomas Jakobsson skriver:

    Fundamental korrigering:
    Koldioxid (CO2) driver/påverkar INTE atmosfärens temperatur. Period!
    Och, ps: ett minimum av insikt löser människors oro för spöket ‘klimathot’ – det finns inte helt enkelt.

  5. Bengt Hellman skriver:

    Det som långsiktigt avgör elpriset på en fri elmarknad är kostnaden för de dyraste produktionsanläggningarna som måste användas. Vindkraft har mycket låga rörliga kostnader vilket gör att utbyggnad av vindkraft bidrar till låga elpriser. Ny kärnkraft är dyr. I Storbittannien har regeringen avtalat om ny kärnkraft. Priset är över 1 kr/kWh. Dessutom stiger det med index. Om vi vill ha låga elpriser måste vi undvika ny kärnkraft som kraftfullt skulle driva upp elpriset.

    Kostnaderna för förnyelsebara energikällor som sol och vind sjunker tack vare de satsningar som görs. Den mindre höjning av ramen för elcetifikatsystemet som föreslås är därför bra. Elöverskott kan exporteras till länder som kan ersätta fossilgenererad kraft. På detta sätt bidrar vi både till låga elpriser och att rädda kustlandskapet.

  6. Jonny Fagerström skriver:

    Bengt! Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Om man långsiktigt vill behålla låga elpriser och ett stabilt elsystem så bör man satsa på baselproduktion med vatten- eller kärnkraft. En stor andel väder- och subventionsberoende produktion gör att elpriserna till slut skenar som i Tyskland och Danmark. Dit vill vi inte. Om vi av någon anledning skulle vilja öka elproduktionen ytterligare så bör det definitivt alltså inte göras med vindkraft.

  7. Bengt Hellman skriver:

    För inte alls länge sedan skrev artikelförfattarna en artikel där de påstod och klagade på att vindindustrin driver upp elpriserna. Nu kommer de med en artikel med rakt motsatt budskap.

    Det är bra att de släppt sina tidigare felaktigheter och inser att vindkraften bidrar till låga elpriser. Men, nu påstår de, blir låga elpriser ett hot mot allt och alla. Jag tror inte industrin och hushållen tycker att låga elpriser är ett hot.

    Det stora hotet mot landskapet och miljön är CO2 utsläppen och de stora klimatförändringar de driver fram. Kustlandskapet riskerar att bli havsbotten.

    Vi måste bygga ut elproduktion utan större CO2-utsläpp. Koleldningen kan inte fortsätta. Här behövs vindkraften. Det finns ingen brist på koleldade anläggningar att ersätta.

  8. Bertil Nyberg skriver:

    Mycket bra fråga, ser fram mot att få ta del av kommunernas energibolags, uppfattning i frågan.