Utvecklingen av Europas elmarknader inte självklar

Utvecklingen inom EU pekar just nu långtifrån spikrakt mot att integrera elmarknaderna med få regleringar. Det menar Henrik Wingfors, EU-samordnare på Svensk Energi, som ser politiska orosmoln som utmanar den nordiska marknadsmodellen.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Second Opinion Energi har tidigare skrivit om hur flera av Europas elmarknader i spåren av mer vind och sol i energisystemet rör sig mot fler regleringar. Det här riskerar att på sikt hota den nordiska elmarknadsmodellen. 

Henrik Wingfors, EU-samordnare på Svensk Energi, ser också den här utvecklingen och menar att situationen ställer krav på Svensk Energi och dem som vill se en fortsatta steg mot att integrera Europas elmarknader med färre regleringar – och inte fler.
– En rimlig uppskattning är att 75 procent av det regelverk som gäller för den nordiska elmarknaden beslutas av EU. EU-politiken är i praktiken svensk politik men några år tidigare. Svensk Energi har rollen att se till att energimarknaden fortsätter utvecklas och där marknadsmekanismerna får verka utan för mycket politisk detaljstyrning. För med den politiska inblandningen blir det inte så mycket marknad, säger Henrik Wingfors.

Men ur ett EU-perspektiv tillhör Nordens elmarknad minoriteten. Henrik Wingfors berättar att av EU:s 27 stater är det till exempel endast nio som inte har prisregleringar. Och diskussionerna går nu på flera av Europas elmarknader att införa kapacitetsmarknader, för att kunna hantera den stora andelen vind- och solkraft som tillförs energisystemet.
– Det är stor spännvidd mellan Sverige och flera länder i Centraleuropa. När vi ska diskutera med våra europeiska kollegor märker vi att vi ligger långt ifrån varandra på flera punkter. Svensk Energis motsvarighet för Europa, Eurelectric, kan därför inte driva på för hårt för en fortsatt liberalisering av marknaderna, de måste se till allas intressen. Här blir vi en viktig part som kan vara offensiv och jobba för färre regleringar. Att vi har testat en marknadslösning under så lång tid innebär att vi har tilltro till att det fungerar, det är viktigt. Den nordiska elmarknaden ligger före på den här punkten och vi menar att införandet av kapacitetsmarknader i själva verket innebär ett första steg mot en återreglering av elmarknaden.

Svensk Energis inställning är därför att en implementering av det så kallade tredje inre marknadspaketet för el och gas är ett centralt verktyg för att hantera kapacitetsfrågan och ska genomföras. I det kommande gemensamma regelverket som tas fram inom ramen av Framework Guidelines & Network Codes, som ska bidra till att förverkliga EU:s mål om en inre marknad för el, fastställs hur el ska kunna överföras och handlas mellan länder och hur elsystemet ska kunna hantera allt mer intermittent elproduktion. Svensk Energi stödjer det här arbetet och utvecklingen, men anser att det också finns förslag här som går mot idén med konsumentmakt.

– Här drar förslagen tyvärr bort från marknadslösningar på vissa punkter. Till exempel när man utvecklar automatiska lösningar för att styra tillförseln och uttaget av el för att lösa variationerna som sol och vind medför. På det sättet tar man bort sådant som marknaden skulle kunna lösa genom smartgrids. Man tar bort kundens incitament att påverka sin elanvändning, säger Henrik Wingfors.

En annan trend inom EU, som Henrik Wingfors ser som problematisk, är klimatfrågans låga status.
– Klimatfrågan är tyvärr inte särskilt het, så frågan är vad som ska gälla i energi- och klimatfrågan på EU-nivå efter 2020. Kommissionen avgår 2014 så det finns både politiska och praktiska orsaker till att det sannolikt inte kommer något konkret förslag innan dess. Jag tror att risken finns att Europa inte kommer att ha råd att driva en effektiv klimatpolitik, säger Henrik Wingfors.

Han menar att den ekonomiska krisen ligger som en blöt filt över EU och att den påverkar utvecklingen inom energisektorn i stor omfattning. Den utveckling som står för dörren handlar om att genomföra stora investeringar.
– Krisen sätter gränser i alla frågor. Den har gjort att det finns en risk att EU inte anser sig ha råd att driva igenom tredje marknadspaketet och skjuter det på framtiden. Krisen har också fört med sig att det inte tas tillräckliga politiska grepp om transportsektorn där fossila andelen av bränslena är över 95 procent. Den har dessutom inneburit att länderna tänker mer protektionistiskt och det gynnar inte den europeiska elmarknadsutvecklingen, säger Henrik Wingfors.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*