Tomas Kåberger: ”Elleverantörerna förlitar sig på slumpen”

Tomas Kåberger: ”Elleverantörerna förlitar sig på slumpen”

Med mer förnybar kraft i systemet och kärnkraft som passerar åldersstrecket närmar sig den centrala frågan alltmer: hur ska balansfrågan lösas? Tomas Kåberger menar att ansvaret ligger hos elleverantörerna som måste skriva tydligare elhandelsavtal där man inte lovar mer än vad man kan hålla.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska Kraftnät, och Tomas Kåberger, professor i energipolicy, har nyligen i Dagens Industri debatterat hur vi uppnår balans i elsystemet. Den centrala frågan är hur problemet ska lösas och hos vem ansvaret ligger. Tomas Kåberger skriver i sin artikel att ansvaret för balansen ligger hos elleverantörerna. Second Opinion Energi har intervjuat honom för att bena ut hans resonemang. 

– Jag ser inte det här som ett samhällsproblem, utan det är ett problem som ska lösas av de som tar åtar sig balansansvar. Grunden för hela elmarknadsreformen är att de tar betalt för att ta balansansvar och levererar det som de har lovat. Hittills har det varit enkelt att uppfylla, för vi har och har haft en överkapacitet. Så därför är det ingen som i dag tar det ansvaret på fullt allvar. Man har lovat större sammanlagda leveranser än man klarar och förlitar sig i stället på slumpen, och slumpen är inte en särskilt bra metod att bygga affärer på, säger han.

Slumpen i det här fallet är att de som använder el inte utnyttjar sitt avtal om elleveranser fullt ut. För skulle alla elkonsumenter samtidigt använda så mycket el som deras säkring tillåter skulle systemet kollapsa, menar Tomas Kåberger.
– Leverantörerna skulle inte klara det och följderna skulle bli dyra. Det pratas mycket om smarta nät, men det är viktigare att aktörerna på elmarknaden uppträder intelligent, säger han.

Tomas Kåberger menar att elleverantörerna måste börja se till att skriva avtal med sina kunder där man inte lovar mer än vad man kan hålla. Här måste också kunderna vara aktiva. Om priset stiger över en viss nivå kan till exempel kunderna avtala sig fram till att elleveranserna till dem ska minska vid just dessa tillfällen, utifrån detta bygger sedan elleverantörerna hur de ska uppnå balans gentemot Svenska Kraftnät. Men frågan är vad som händer om obalansen uppstår, när flera av de balansansvariga elleverantörerna inte når målet och systemansvariga Svenska Kraftnät står inför fullbordat faktum.
– Balansansvaret gäller för alla elhandelsavtal. Det måste få bli förskräckligt dyrt att misslyckas med balansansvaret när hela elproduktionssystemet är hårt belastat. Förstår aktörerna att det kan behöva betala vad det kostar kommer de se till att inte misslyckas.

I dag utses de balansansvariga elleverantörerna bland annat utifrån deras finansiella styrka, så att de kan betala när de inte uppnår balans. I den framtid som Tomas Kåberger målar upp kan det bli dryga kostnader för leverantörerna, frågan är hur dryga?
– Det är inte enkelt att göra bedömningen för det är svårt att se hur elmarknaden reagerar i dessa lägen. Ibland stiger elpriset mycket vid dessa situationer, som till exempel de vintrarna när kärnkraften var som värst oförutsägbar. Då fanns det nog både elproducenter och balansansvariga elleverantörer som i praktiken riskerade att gå under utan att förstå riskerna. Relationerna mellan vilka åtaganden man kan och får göra och vad man klarar att ta ekonomiskt ansvar är värt att se över. Flexibilitet i effekt är på väg att blir mer värdefullt och elenergi blir allt billigare, säger han.

Tomas Kåberger menar att elleverantörerna har flera vägar att gå för att undvika kostnader för balansansvar. Att betala för att ha kraftverk tillgängliga även om de sällan används är billigare än att betala kostnaderna för ett strömavbrott. Men det finns många ännu billigare lösningar i form av avtal där man minskar elleveranserna till vissa kunder vid en viss prisnivå. Tomas Kåberger säger att det gäller att få aktörerna att tänka på hur de hanterar sitt ansvar i extrema situationer i stället för att hoppas att Svenska Kraftnät löser problemen och skickar en hanterbar faktura.

Han tror att om elleverantörerna inser sitt balansansvar kommer de ekonomiska drivkrafterna för nya investeringar i elkraft också att komma.
– En trend över hela världen just nu är att det billigaste sättet att tillföra ny elproduktion är i sol- och vindkraft. Men för att lyckas nå balansen även när vinden mojnar och solen går i moln behöver elproducenterna investera i annan teknik. Det är ingen brist på tekniska möjligheter. Det är ingen brist på prat om “smarta nät” men det är brist på smarta aktörer som utvecklar avtal och affärsmodeller som ger effektivare hantering av effekt nu när elenergin blir allt billigare. Exakt vilka av alla tekniska alternativ som kommer att frodas är svårt att förutse just nu. Just det är ett bra skäl att inte försöka lösa fråga med statlig reglering.

De länder som har haft starkast stöd för förnybar energi har nu låga priser och gamla fossilkraftverk konkurreras ut. Snart sker samma sak överallt därför att sol och vind blivit billigt, spår Tomas Kåberger och säger att kraftbolagen vill ha subventioner för att hålla dem igång och pratar om kapacitetsmarknader.

– Det är just marknadslösningar vi behöver där de smartaste kombinationerna av leveransavtal, efterfrågestyrning och flexibla kraftverk vi har glädje av. Det är något helt annat än att subventionera gamla fossilkraftverk för att de inte skall stänga, säger han.

3 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Carl Erik Magnusson skriver:

    Redan Aristoteles yttrade att ”det osannolika kommer sannolikt att inträffa”. Med alltmer intermittent effekt kommer effektbrist att bli vanligare. Detta kan motverkas genom reglering, i nödfall bortkoppling, antingen avtalad eller påtvingad/ronderande, mest sannolikt i Sydsverige. Skulle sådan åtgärd inte vidtas i rättan tid, då sjunker både spänning och, allvarligare, nätfrekvens.
    Kraftsystemet har självt en inbyggd tröghet mot frekvensändringar mest på grund av mekanisk tröghet i roterande maskindelar (generatorer, turbiner m fl). Förbrukningen på nätet, den s k lasten bidrar också till att upprätthålla frekvensstabilitet.
    Synkroniseringen på nätet till 50 Hz har vid normal drift en tolerans på högst 0,1 Hz. Skulle detta överskridas måste reglering av tillförd effekt ske inom ett par minuter. En större momentan störning måste regleras inom 10 sekunder, varefter ny reglereffekt måste säkras.
    En risk med ökad substantiell intermittens är att större utnyttjande av vattenkraft för reglering leder till otillräcklig reservkapacitet. En annan risk är att reglering av stora effekter måste ske oftare och varje gång förutsätts ske regelmässigt; om inte är risken stor för betydande komponentskador och för avbrott. Framför allt krävs att tillräcklig effekt finns att tillgå på marknaden i bristsituationer.
    Det inversa problemet med för stor tillförd effekt i framför allt Tyskland och Danmark har lett till störningar av skilda slag: Instabilitet på det kontinentala nätet, tendens till hinder i internationell elhandel (vilket strider mot EU-fördraget) och stundtals negativa elpriser. Med ökad andel maximal vindkraft börjar detta bli synligt också i Sverige.

  2. Carl Erik Magnusson skriver:

    Tomas Kåberger: ”Det pratas mycket om smarta nät, men det är viktigare att aktörerna på elmarknaden uppträder intelligent”. Tomas har rätt i en sak: Smarta nät skapar ingen el, de förmedlar blott mer eller mindre väl den effekt som tillfälligtvis genereras! Men gäller intelligent uppträdande även Tomas K? Leverantör är inte detsamma som producent: Om tillgången på effekt i något ögonblick överstiger efterfrågan så är problemet inte bortadministrerat! Då stiger priset och sjunker nätspänningen. Kan en konkursad leverantör utkrävas ekonomiskt ansvar? För att åter citera Tomas K: ”Det är ingen brist på prat om smarta nät”; nej, ingen brist på prat. Talet om att momentant kunna leverera effekt motsvarande alla säkringar är rent nonsens – den överstiger vida installerad effekt. Men just här har man nytta av slumpen som gynnar ett nät med många abonnenter.
    Det är klart att vi vill ha efterfrågestyrda kraftverk – är vindkraft det? Vem vill behålla gamla fossilkraftverk? Svar: 16000 tyska kolarbetare – har Kåberger läst skrivelsen (diarieförd på Statsrådsberedningen) från tyske Federal Minister Sigmar Gabriel MdB till Stefan Löfven?
    Tomas Kåberger säger att det gäller att få aktörerna att tänka på hur de hanterar sitt ansvar i extrema situationer. Javisst, ett sätt att lösa problemet är att lägga ut elintensiv industri. En stor del av svensk produktion ligger numera i Kina. Men det är knappast bättre vare sig för den fysiska miljön eller för arbetsmiljön. Och det ökar inte arbetstillfällena i vårt land.

  3. Magnus Thorstensson skriver:

    För de flesta är det okänt, men balansansvarsavtalet är den centrala byggstenen i den liberaliserade elmarknaden då det är grunden för den fysiska prissättningen av el och ska därmed ge korrekta signaler till marknadens aktörer om produktion och användning av el.
    Det är tydligt att avtalsformer behöver utvecklas, och även tekniken, men samtidigt är det nödvändigt att inse att ekonomi och fysik inte är samma sak. Oavsett vad som står i avtalen mellan marknadens parter så är det trots allt bara ett ekonomiskt åtagande som bestämmer riktning och storlek av penningflödet och som inte nödvändigtvis behöver påverka fysiken.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet