Leveranssäkerheten kommer att försämras

Leveranssäkerheten kommer att försämras

Svenska kraftnät är tydliga. Systemskiftet med mer väderberoende kraft och mindre planerbar kommer att påverka elleveranserna negativt.

– Den utveckling som nu pågår kommer att innebära ett min­dre robust elsystem och försämrad leveranssäkerhet om inga åtgärder vidtas, säger Svenska kraftnäts Ulla Sandborgh.

Stängningen av kärnkraftsreaktorer i kombination med tillförandet av framför allt mer vindkraft ställer frågan om leveranssäkerhet på sin spets. Vad kan vi förvänta oss när systemet förändras?

– Vi kan hantera stängningen av de fyra kärnkraftsreaktorer som ägarna meddelat att de inte kommer att driva vidare. Den stora utmaningen kommer när de yngsta sex reaktorerna fasas ut, säger Ulla Sandborgh, chef för marknads- och systemutveckling på Svenska kraftnät (Svk).

Svk menar att om inget görs kommer leveranssäkerheten att försämras. Den främsta anledningen är att de systemtjänster, det vill säga de funktioner som stabiliserar kraftsystemet och är helt fundamentala för driftsäkerheten, inte bistås på samma sätt med den förnybara produktionen. Det handlar bland annat om svängmassa, frekvenshållning och spänningsreglering.

– Det finns flera tänkbara sätt att komma till rätta med dessa utmaningar genom att till exempel ställa krav på produktionen eller investera i anläggningar i näten. Men mycket av det här har vi inte sett tillämpas eller realiseras ännu, säger Ulla Sandborgh.

Svk anser att ett mål för leveranssäkerheten måste till och föreslår att regeringen ska ge Svk i uppdrag att tillsammans med Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten utreda och föreslå en leveranssäkerhetsnivå för det svenska kraftsystemet.

– Vi anser att det vore önskvärt med en uttalad nivå på förväntad leveranssäkerhet i systemet, säger Ulla Sandborgh.

Varför är målet i sig viktigt?

– Ett mål på leveranssäkerhet är viktigt för att klargöra hur mycket leveransavbrott vi är beredda att tillåta.

Hur kan då problematiken med försämrad leveranssäkerhet mötas? En grundförutsättning är att region- och lokalnätsägarnas roll förändras, menar Ulla Sandborgh. Ägarna kommer att behöva ta ett större ansvar för sina respektive delsystem. Dessutom kommer koordineringen, med grannländerna i första hand, att vara viktig.

Just importen lyfts ofta fram som en viktig del av lösningen, går den verkligen att lita på för att uppnå den leveranssäkerhet vi vill ha?

– Ja och nej. Att vi kopplar oss samman med grannländerna stärker möjligheterna att skapa ett leveranssäkert system för framtiden, men ger oss också möjlighet att utnyttja de samlade produktionsresurserna optimalt, säger Ulla Sandborgh, men menar att det kommer också utmaningar med möjligheten att importera sig ur kniviga lägen för försörjningstryggheten. Kallt väder i Sverige innebär ofta kallt väder även i grannländerna.

– Det såg vi inte minst exempel på i januari i år när hela Norden hade mycket hög förbrukning samtidigt. Att ”det alltid blåser någonstans” är också en sanning med modifikation som ibland används lite slarvigt. Vi kan inte utgå från att vädret är gynnsamt för att vi ska klara försörjningstryggheten. Fler utlandsförbindelser innebär också behov av stärkta nät i Sverige och länderna på andra sidan förbindelserna som man måste beakta, säger Ulla Sandborgh.

Inom vilka områden av teknisk innovation kan viktiga steg tas som kommer att gynna leveranssäkerheten?

– Vi tror att till exempel nya lagringsmetoder och större incitament genom nya marknadsmodeller som kan öka flexibiliteten i förbrukarledet utgör två delar av svaret på hur vi stärker leveranssäkerheten när utfasningen av kärnkraften fortsätter framöver.

Men trots möjligheter med import och nya tekniska innovationer är Svk tydliga med att det också kommer att behövas investeringar i kraft som inte är beroende av sol eller vind.

– Vi ser ett behov av tillskott av ny, planerbar och icke väderberoende produktion, säger Ulla Sandborgh.

Exakt vilken produktion det handlar om är inget Svk vill ha synpunkter på. Men de menar att dagens marknadssituation inte driver fram nödvändiga investeringar. De tror att nedläggningen av kärnkraftsreaktorer periodvis kommer att leda till höga elpriser, men dessa priser kommer sannolikt inte att räcka för att kunna motivera investeringar i ny planerbar produktion. Men det är viktigt att prissignalen får genomslag så att incitament skapas för bland annat flexibla resurser. Och för att komma till rätta med det ökande antalet frekvensavvikelser skulle en elmarknadsförändring med högre tidsupplösning kunna införas som bättre återspeglar förbrukningens och vindkraftens variationer. Finare tidsupplösning kan till exempel innebära en balansavräkning per kvart istället för per timme. Det finns redan inom vissa länder i Europa.

Ulla Sandborgh understryker att leveranssäkerheten är beroende av att hela leveranskedjan från produktion till anslutningspunkt fungerar säker på både lång och kort sikt. Det gäller att hitta lösningar för detta, samtidigt som resurserna inte är obegränsade.

– Det är knappast rimligt eller ekonomiskt försvarbart att sträva efter ett 100 procent leveranssäkert system, säger hon.

BILD: Ulla Sandborgh, chef  för marknads- och systemutveckling på Svenska Kraftnät. Foto: Peter Knutson

 

 

 

4 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

4 Kommentarer

  • Carl Erik Magnusson
    1 september, 2016: 9:03 f m

    Klas Roudén: Det blir ännu mer bekymmersamt när man inte längre upphandlar den effektreserv som Karlshamn och tidigare Stenungsund stått för. Beredskapen inför framtiden blir lite av samma typ som Englands beredskap inför Brexit; det fanns ingen plan och de som mest drivit kampanjen hoppade alla av. Politiskt ansvar?

    Svara
  • Klas Roudén
    31 augusti, 2016: 7:18 f m

    Bra med dessa allvarsord från Svk.
    Men som f d Svk:are brukade vi på Driften ibland säga vid pressade driftlägen: Vi hade vår sedvanliga tur, då inte alla olika problem sammanföll. Detta krävs nog redan när de 4 kärnkraftblocken avvecklas, för om inget annat än vindkraft byggs ut till dess så saknas då ca 2000 MW i effektbalansen vid sträng kyla i Nordeuropa med ingen import och fullt utnyttjad effektreserv. Eventuellt saknas ännu mer vid stiltje för vindkraften.

    Svara
  • Carl Erik Magnusson
    29 augusti, 2016: 6:25 f m

    Först en fråga:
    Vilket är det bärande argumentet för att lägga ner kärnkraften? Är det känsloargument i huvudsak? Lite av Brexit?
    Så ett påpekande som har med myndighetsansvar att göra:
    Klargör tydligt för svensk folket vilka umbäranden vi har att vänta i form av bristande leveranssäkerhet, dvs i avbrott.
    Klargör också vilka konsekvenser sådan bristande leveranssäkerhet kan få för svensk ekonomi. Klargör slutligen vilka åtgärder som planeras för att stärka baskraften:
    Är det fossilgas? Varifrån ska den komma? Hymla inte om att Sveriges största gaslager i Nynäshamn lätt kan dockas till gasledningen North Stream.

    Svara
  • Nils Ronquist
    28 augusti, 2016: 10:08 f m

    Kort sagt: Från att Sverige har varit ett exporterande land av el- energi kommer Sverige att bli ett importerande land av el- energi. El- energi är viktigt för svenska hushåll och för vår industri. Vi får i en framtid utan kärnkraft måste Sverige förlita sig på naturens välvilja och goda grannars kolkraftsverk!
    Nils Ronquist

    Svara