Sverigedemokraterna om energipolitiken

Sverigedemokraterna om energipolitiken

Sverigedemokraterna är för kärnkraft men motståndare till integration av de nordiska och europeiska elmarknaderna.

Läs tidigare intervjuer med partierna:

Folkpartiet

Moderaterna
Centerpartiet
Vänsterpartiet
Miljöpartiet

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi

Hur ska mixen av energislag se ut på lång sikt?

– Sverige har redan i stort sett en välfungerande energimix med vattenkraft, kärnkraft, biofjärrvärme och vindkraft på marginalen. Vi är för en fortsatt satsning på kärnkraften men vi vill behålla de outbyggda nationalälvarna.

Det menar Lars Isovaara som fram till november 2012 var Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson. Elcertifikatsystemet bör dock inte ersättas med något nytt stödsystem när det fasats ut, enligt Sverigedemokraterna.

– Förr eller senare kommer vi till en punkt där förnyelsebar energi måste bära sina egna kostnader.

Lars Isovaara är kritisk till hur skatter används som styrmedel:
– Beskattning är ett naturligt styrmedel men ibland kan man fundera på om den alltid verkligen används på ett sätt som gagnar miljön. Fastighetsskatten är mer än 10 gånger högre för vattenkraftanläggningar än för vindkraftverk även om båda anläggningstyperna producerar koldioxidfri el. Beskattning bör vara neutral på så sätt.

I vilken mån ska Sveriges energipolitik att vara en del av den europeiska? Finns det områden där vi ska stå utanför?

– Det tyska beslutet att avveckla kärnkraften är olyckligt. Tyskland kommer att vara i behov av mer reglerkraft och det kan komma att påverka svensk elförsörjning och de inhemska elpriserna på ett negativt sätt. Än är detta inte aktuellt då Tyskland måste bygga ut och modernisera elnätet från nord- till sydtyskland vilket lär ta tid med de tillståndsprövningar som krävs. I Tyskland måste 3800 km elnät byggas ut och 4400 km elnät måste moderniseras till en kostnad på 175 miljarder kronor. Det finns dessutom tecken på att Tyskland kommer att kompensera den inhemska elintensiva industrin.

Lars Isovaaras slutsats är att säga nej till integration med Europa.

– Sverige har all anledning att motsätta sig de investeringsprojekt som går ut på att integrera den nordiska elmarknaden med Europa. De svenska elkonsumenterna kommer i en bortre förlängning att stå som förlorare.

När det gäller åtgärder för att ställa om fordonsflottan är Sverigedemokraterna dock för internationell samverkan.

– Den stora utmaningen blir i omställningen av fordonsflottan men där måste man komma ihåg att vi stor utsträckning är beroende av internationella överenskommelser och även internationell tekniklösning. Inom transportsidan äger vi egentligen inte frågan själva som fallet är med vattenkraft, kärnkraft och fjärrvärmen. Vi kan inte ta beslut på nationell nivå om åt vilket tekniskt håll en fordonsflotta ska utvecklas. På den tunga fordonssidan har vi visserligen en relativt stor andel av världsmarknaden och är till viss ledande i utveckling men när det gäller personbilar är vi nog tvungna att ”följa med strömmen”. Det skulle vara mycket olyckligt om vi skulle ha separata lösningar i olika länder. Fordonsflottan är rörlig och jag kan inte se framför mig hur det skulle se ut om till exempel Danmark och Sverige skulle välja separata lösningar.

Även när det gäller minskning av energianvändningen är Sverigedemokraterna för internationella lösningar.

– En hel del skatter och avgifter måste beslutas internationellt för att inte konkurrenssituationen ska snedvridas. Vi kan inte försätta oss själva i en situation där vi lägger så höga skatter och avgifter på industrin så att resultatet blir nedläggning eller utflyttning av viktiga industrisektorer till andra länder. Vi skulle få en klimatflykt som skulle kunna innebära en sämre miljö globalt sett. Nordisk el, särskilt svensk och norsk, produceras så gott som koldioxidfritt.

Sverigedemokraterna har som ambition att sänka elskatten med 10 öre/kWh.

Behöver tillståndsprövningen för investeringar i energiproduktion kortas? Hur ska man rent praktiskt göra det?

– Rent generellt kan man tycka att tiden för tillståndsprövningar bör kortas, detta gäller de flesta ärenden av den karaktären men man får inte glömma att det tar tid om det hela ska göras grundligt och om alla aspekter ska kunna beaktas. Utökade resurser till beslutsorganen är väl det som skulle kunna påskynda handläggningstiden.

Hur anser partiet att elmarkanden fungerar?

– I stort sett fungerar elmarknaden väl. Det mesta tyder på det. Elområdena som infördes 2011 har visat sig fungera ungefär som tänkt var även om det kan finnas lokala misshälligheter som bör ses över.

Mats Olin

Intervjun genomfördes skriftligen med Lars Isovaara i november 2012 och kort därefter avgick han som riksdagsledamot. Sverigedemokraterna har ännu inte utsett någon ny talesperson i dessa frågor.

Av Mats Olin
Ansvarig utgivare Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet