Sverige har bra tekniskt utgångsläge för fjärde generationens kärnkraft

Sverige har bra tekniskt utgångsläge för fjärde generationens kärnkraft

Kan kärnkraften bli en del av framtidens svenska elproduktionsmix? Carl Hellesen, forskare i tillämpad fysik vid Uppsala Universitet, menar att fjärde generationens kärnkraft har de egenskaper som krävs.
– Fjärde generationens reaktorer använder dagens avfall som bränsle och förkortar den radioaktiva tiden för avfallet. Så det blir både energi plus att slutförvaringstiden faller markant, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Vad kommer framtidens elsystem innehålla för form av produktion? I den svenska diskussionen ses ofta kärnkraften inte som en del av framtidens produktionsmix. Men under Svensk Energis seminarium om framtidens produktionsteknik lyfte Carl Hellesen fram möjligheterna med fjärde generationens kärnkraft.

Generation fyra har målet att avvärja de problem som dagens kärnkraft har. Det handlar om att minska problemen med dagens radioaktiva avfall, att naturtillgången uran är ändlig, riskerna för spridning av kärnvapen och också kärnkraftsolyckorna. En viktig beståndsdel är snabbreaktorer som kan använda dagens kärnkraftsavfall som bränsle – de använder inte bara avfallet som ett slags återvinning utan när de väl har använt det minskas den farliga strålningen i betydligt snabbare takt än i dag.

– Avfallsprodukterna från fjärde generationens snabbreaktor är kraftigt radioaktiva i början men på grund av just detta så sönderfaller de mycket snabbare än dagens avfall. Den stora merparten av radioaktiviteten kan vara borta efter 300 år och ligger då på en nivå som finns i naturen i form av uranmalm. 300 år för avklingning är ett minimum, men i praktiken lär det handla om kanske 500-1000 år beroende på hur effektiva processer man kan få. Dagens avfall kräver lagring i minst 100 000 år, säger Carl Hellesen.

En säkerhetsaspekt med snabbreaktorerna som han lyfter fram är att de har goda möjligheter för att designas med passiva säkerhetssystem. Det innebär att vid ett olycksscenario skall naturlagarna automatiskt stänga av reaktorn och sedan kyla bort resteffekten, utan krav på tillgång till elektricitet. Det står i konstrast till dagens reaktorer som även efter avstängning behöver aktiva kylsystem vilka är beroende av elektricitet. Det var huvudorsaken till att olyckan i Fukushima blev så allvarlig. Den efterföljande tsunamin förstörde både elnätet och dieselgeneratorerna som skulle ge reservkraft.

Men fjärde generationens kärnkraft är inte bara snabbreaktorer, utan det handlar om att få till en förändring i hela systemet: uranbrytning, bränsletillverkning, återvinning, reaktor, slutförvar, transporter, safeguards (IAEA) och myndigheter. Och det är just systemet som är begränsningen, menar Carl Hellesen.

Han berättar
att det redan i dag finns möjligheter att köpa snabbreaktorer, men det finns ännu inget land som kan hantera hela generation fyra-systemet.
– Det börjar med myndigheterna. De är inte förberedda på detta och kan inte ge ett tillstånd.

Så ska den fjärde generationens kärnkraft bli realitet måste politikerna säga ja – och då finns det inga tekniska hinder.
– Det handlar inte om ett tekniskt problem. När staten går in och säger att nu satsar vi på det här så kommer genombrottet, så det är ett politiskt genombrott som behövs. Skulle du i dag installera en lättvattenreaktor skulle det inte vara några problem för allt finns redan på plats, men för snabbreaktorer saknas i stora stycken detta system och det är detta som är det största problemet, säger Carl Hellesen.

Finns det något land som vill satsa?
– Frankrike håller långsamt på att skapa ett system, även Ryssland gör det. USA höll man på med detta till mitten av 1990-talet och lade sedan av. Men nu finns det tecken på att USA också vill börja bygga ett system för att testa.

Inte Sverige?
– Här finns inte politiken. Men tekniken finns här i Sverige, vi har allt som behövs och har ett bra utgångsläge för fjärde generationens kärnkraft.

Det finns i dag också begränsningar på det företagsekonomiska planet. Carl Hellesen menar att det inte finns ekonomiska incitament för ett företag att satsa på en snabbreaktor. Uran är fortfarande billigt och ingen resurs man behöver vara återhållsam med och det är oklara regler för slutförvar i världen. I Sverige är det tydligt, men till exempel i USA så är i dag kraven på slutförvar inte förknippat med stora kostnader och då finns inte incitamentet hos industrin att så ekonomiskt som möjligt ta vara på avfallet och är därmed inte intresserade av att återvinna.

– Generation fyra handlar om att göra kärnkraft långsiktigt hållbart. Men vill vi kunna gå över till generation fyra bör detta planeras för snart och introduceras i liten skala parallellt med dagens kärnkraft, säger Carl Hellesen.

2 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl Erik Magnusson skriver:

    Det borde finns goda möjligheter för mycket lönsam kärnenergi i många former. Den här beskrivna formen men också små fabriksbyggda slutna reaktorer vidareutvecklade t. ex. från Secure/Pius-koncept samt modulära reaktorer med få delar, med minimal rör-och kabeldragning levererade från fabrik ”just in time” och med passiv säkerhet. Men frågan är om vi i Sverige inte alltför mycket avlägsnat oss från den rationalitet som byggde upp landet under det sekel som avslutades med socialdemokratins hegemoni med inriktning mot modernitet. Vår tid präglas istället av 68-generationens romantiskt inriktade världsbild typ ”Sturm und Drang”. Den tar det nog tid att avveckla.

  2. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Molten Salt typ reaktor som är baserade på torium-bränslecykeln och som inte som biprodukt t.ex. producerar vapenplutonium, med hög effekttäthet, återvinning av aktinider, stängt Th / U bränslecykeln utan U anrikning, hög säkerhet och minimala avfall är, som framgick av min publicerade artikel år 2007 med rubriken ”Torium framtidens energikälla”, de enda verkligt realistiska och hållbara lösningar för världens energiförsörjning. Det skall dock uppges att en hel del arbeten fortfarande behöver göras innan demonstrationsreaktorer är i drift. År 2015 har föreslagits om slutet på FoU-fasen.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet