Subventioner till vindkraften höjs – kraftvärmen missgynnas

Likvärdiga konkurrensförhållanden mellan vindkraft och kraftvärme bör återställas. Elmarknaden får inte vara en politisk röra styrd av missriktad klimatfobi. 

I dagsläget går flesta vindbolag med förlust, subventionen från elcertifikatsystemet 22 öre/kWh är inte tillräcklig för att nå lönsamhet. Byggnation av vindkraft växlar nu spår, från vindbolag till vindentreprenörer som bygger vindkraft och säljer färdig anläggning till fastighetsbolag, kommunala bostadsbolag och stora företag. Dessa köpare erhåller, förutom subventioner från elcertifikatsystemet, även befrielse från elskatt. Totalt blir subventionen 58 öre/kWh, en chockhöjning vilket borgar för vinst i verksamheten. 

Högsta förvaltningsdomstolen har åsidosatt riksdagens intentioner och ordnat dessa extrema subventioner. Det finns en lag från 1990-talet som är avsedd att gynna enskilda lantbrukare att bygga ett eget vindkraftverk på gården med skattebefrielse 36 öre/kWh om elen används i den egna verksamheten. Högsta förvaltningsdomstolen har ändrat detta till att även gälla för fastighetsbolag, kommunala bostadsbolag och stora företag för den el de använder i sin verksamhet. Det är inom denna ram Silver Road Wind Power agerar i samband med planering av vindkraft nära Köping och norr om Lillhärad. Bostadsbolaget Mimers satsning på vindkraft i Dalarna är ett annat exempel.

Detta domslut snedvrider konkurrensen, gynnar vindkraft och missgynnar kraftvärme. Syftet med dagens elcertifikat är att främja den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen. Kraftvärmen har hög verkningsgrad, fordrar inga tillbyggnader av elnät och är den mest kostnadseffektiva energiformen för skogslandet Sverige. Det finns ett hundratal fjärrvärmeverk som skulle kunna byggas om till kraftvärme för detta ändamål. Kraftvärme kan bli det tredje benet om kärnkraften inte förnyas vid ålderssträcket om 15 år.

Sveriges yta är till femton procent täckt av torvmossar, dessutom ger pelletstillverkning från skogsavfall extra jobb i glesbygden. Vindkraft gynnas, medan kraftvärme missgynnas med skatter som dessutom är föremål för höjning. Svenska Kraftnät räknar med satsningar på 73 miljarder kronor i utbyggnad av elnäten under de närmaste 15 åren. Detta främst på grund av att elen från de spridda vindkraftverken skall kunna användas i tätorter och utomlands. Kungliga Vetenskapsakademin anger att detta kommer att drabba konsumenterna med fördubblad nätavgift.

Sveriges elproduktion är fossilfri och ger ett stort elöverskott även utan vindkraften. Det är beklämmande att beakta de höga samhällskostnader som medborgarna får bära. En omfattande byggnation av vindkraft och rasering av natur pågår i klimatets namn, en falsk förespegling eftersom svensk elmarknad är fossilfri. EU strävar efter att minska kolanvändningen på kontinenten och förordar vindkraft. Det stora problemet är bristen på reglerkraft som fordras när det inte blåser. EU räknar med att någon förbättring kan åstadkommas med utjämning, att områden inom unionen där det blåser mycket kan exportera vind- el till områden där det just då blåser mindre. Det är i detta hänseende EU styr Sverige till satsning på vindkraft.

Det är alltså kontinentens klimat problem som avses, inte Sveriges, om så vore skulle satsningen i stället riktas mot svensk transportsektor där 35 procent av de fossila utsläppen sker i dag. Järnvägen formligen skriker efter investeringar. Det är riktigt att Sverige skall hjälpa kontinenten med att minska kolanvändningen, men denna minskning kan, istället för vindkraft, göras med export av fossilfri svensk kraftvärme eller annan överskottsel. Detta vore ett mer passande tillvägagångssätt, eftersom samhällskostnaderna då blir låga.

Likvärdiga konkurrensförhållanden mellan vindkraft och kraftvärme bör alltså återställas. Elmarknaden får inte vara en politisk röra styrd av missriktad klimatfobi.

Tord Wiklund
Västerås

1 Kommentar
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Helge Andersson skriver:

    Bra inlägg, tilläggas bör att alarmismen runt klimatet tonas just nu ner i hela världen, den har alltid varit en politisk sanning, aldrig en vetenskaplig att en ev höjning på 2 grader skulle ge problem. Av de senaste 10.000 åren har det varit 1-3 grader varmare än idag 8000 år. Vi har det förhållandevis kallt och just nu tror många forskare att de blir kallare igen.