Styrmedel underminerar utsläppsrättshandel

Styrmedel underminerar utsläppsrättshandel

En ny rapport visar att parallella styrmedel är en betydande orsak till överskottet på utsläppsrätter på EU ETS-marknaden. Nu föreslås en mekanism för att skapa en bättre samordning mellan ETS och övriga styrmedel, genom att anpassa utbudet mer till verkliga förhållanden och få till rätt prissignaler på koldioxidutsläpp.

EU:s handelssystem med utsläppsrätter är tänkt att vara en grundpelare i EU:s strävan att få ner koldioxidutsläppen i linje med sina långsiktiga klimatmål.

– Ett internationellt pris på koldioxid är avgörande för att få till stånd en marknadsbaserad och kostnadseffektiv energiomställning så att Parisavtalets mål nås. Om EU ETS tillåts fungera som det är tänkt driver det investeringar i en riktning så att vi både får mer förnybar energi och en klimatsmart optimering av befintlig kraftproduktion, säger Erik Filipsson, Policy Advisor på Vattenfall.

Men ETS fungerar inte som det ska idag. Överskottet på utsläppsrätter ligger som en våt filt över marknaden, vilket förhindrar de prissignaler på koldioxid som krävs för att minska utsläppen. I många år har just det stora överskottet gjort att EU:s system för handel med utsläppsrätter inte har fått den effekt som var avsikten när systemet sjösattes för över tio år sedan. Insikten om detta är bred och som ett resultat av den insikten lades också fram ett förslag tidigare i år om hur utsläppsrätternas volym måste minskas. Second Opinion skrev om det då.

Energibranschen har på det hela taget välkomnat hur förhandlingarna kring revideringen av EU ETS-direktivet inför den fjärde handelsperioden (2021-2030) har utvecklats. Detta gäller inte minst den annullering av en betydande del av det överskott som byggts upp i marknaden fram tills nu. Men nu ser branschen att det också behövs en framåtblickande lösning och inbyggd mekanism som direkt förmår att reglera antalet utsläppsrätter som frigörs genom annan lagstiftning. Annars finns det en risk för att överskottet av utsläppsrätter fortsätter att öka, menar Fortum, Statkraft och Vattenfall som har låtit Pöyry ta fram en rapport för att tydliggöra detta och hitta en lösning. Det problem som det tre energiföretagen vill lyfta fram är att andra styrmedel på klimat- och energiområdet tenderar att försvaga själva ETS-systemet.

– Pöyry visar i rapporten att en tredjedel av det överskott av utsläppsrätter som finns i dag på marknaden har uppstått på grund av de parallella styrmedel som finns både på EU-nivå och nationellt. Nya mål för förnybar energi och energieffektivisering diskuteras för närvarande i EU och Pöyry visar att detta kan innebära att upp till två tredjedelar av det framtida överskottet kommer att komma från styrmedel som ligger ovanpå EU ETS, säger Erik Filipsson.

Han menar att de parallella styrmedlen oftast är välmenande i en nationell kontext och kommer till av förståeliga skäl, men det är också viktigt att vara uppmärksam på hur dessa påverkar styrningen av koldioxidutsläppen på EU-nivå och att vara beredd att korrigera för oönskade effekter i systemet.

– Eftersom styrmedlen införs idag utan någon direkt koppling till utbudet av utsläppsrätter får det effekten att utsläppsrätterna blir kvar på marknaden och frigörs för användning på andra håll inom systemet. Denna ”vattensängseffekt” är olycklig av många skäl, dels för att det inte med säkerhet går att säga att åtgärden leder till några minskade utsläpp av koldioxid totalt sett, dels för att det försvårar omställningen på andra håll inom det europeiska systemet, säger Erik Filipsson.

Mot den här bakgrunden har de tre energiföretagen med hjälp av Pöyry tagit fram en mekanism som undviker att parallella styrmedel har en försvagande effekt på EU ETS. Mekanismen presenterades i förra veckan vid ett event i EU-parlamentet i Bryssel och går ut på att auktioneringen av utsläppsrätter justeras när nya styrmedel introduceras på EU- eller nationell nivå. Mer specifikt handlar det om att utnyttja det rapporteringssystem som just nu håller på att utarbetas inom EU –  Governance Regulation of the Energy Union – där medlemsstaterna ändå förväntas att regelbundet rapportera till EU-kommissionen om sina insatser och tillhörande utveckling på energiområdet.

– När en medlemsstat planerar att införa ett styrmedel eller en reglering som syftar till att minska utsläppen så skickas det via mekanismen en signal om vilken effekt det får på EU:s system för utsläppsrätter. Kommissionen tar emot denna information, bedömer effekterna av de nationella åtgärderna och justerar utbudet så att det inte leder till mer överskott av utsläppsrätter, säger Erik Filipsson.

Justeringen i utbudet är tänkt att ske i den del av utbudet av utsläppsrätter som tillförs marknaden via auktionering. Det innebär att den gratis tilldelning av utsläppsrätter som industrin får inte påverkas av den mekanism som de tre energiföretagen föreslår.

Vad händer fortsättningsvis med den här processen, kommer EU att nappa på ert förslag?

– Vi har fått positiv respons på vårt nya förslag så här långt. Visst finns det de som anser att man inte behöver göra fler anpassningar i EU ETS regelverket. Men överlag verkar ändå de flesta alltmer få upp ögonen för problemet med den ”vattensängseffekt” som vi sätter fingret på här, säger Erik Filipsson.

Bild: Erik Filipsson

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Leif Tollén skriver:

    Bör nationella styrmedel förbjudas? Är de kontraproduktiva? Norge förbjuder oljeuppvärmning. En oljepanna har 70?% verkningsgrad. Nu lär det bli eluppvärmning i stället. El som annars skulle exporteras och trycka undan kolkondens med 40% verkningsgrad.