”Största hotet Google och Facebook”

”Största hotet Google och Facebook”

”Ingen egen elproduktion, inga egna elnät och inga privatkunder – ändå går det utmärkt att göra bra affärer på energimarknaden!” Det säger Micael Nilsson, sedan elva år VD för norskägda Elkraft Sverige: ”Vi säljer ordning och reda och det är det företagen vill ha.”

Detta är kärnan i en utpräglad säljmiljö hos ett företag som satsar stenhårt på teknisk utveckling och viljan att ligga i framkant. Micael Nilsson säger:

– Vi har vår personal och vårt kunnande. Vi vill vara snabbfotade och ligga i framkant. I slutet av 2020-talet kommer nog alla stora energiaktörer att göra det vi gjorde redan för 25 år sedan – inte minst samfakturering.

Tekniken utvecklas ruskigt snabbt just nu, säger Micael Nilsson, och det gäller verkligen att hänga med:

– De konventionella energibolagen är fokuserade på egna investeringar och kämpar med den långsiktiga lönsamheten för dessa. Risken är att dessa bolag – på grund av sina interna lönsamhetsproblem – helt enkelt inte orkar komma ur gängse arbetsmönster. Och riskerar att inte hinna tänka nytt!

Micael Nilsson brukar skämtsamt kalla Elkraft Sverige för misteln i det svenska energiträdet. Den som vill kan kalla oss halvparasiter eftersom vi gör goda affärer utan att ha varken produktion eller elnät, säger Micael Nilsson:

– Vi har valt att specialisera oss på företagsmarknaden. Vi säljer egentligen ordning och reda åt företagskunderna. Vi gör årliga ”hälsokontroller” på deras anläggningar. I samråd diskuterar vi diagnosen och vilken medicin vi ska sätta in.

– Genom att vi har varenda aktuell nättariff i landet i vårt tekniska system, kan vi förenkla rapporteringen till företagskunderna och göra livet mycket enklare för dem. Vi har stora kunder med många enheter i landet som vill ha en lättförståelig faktura i stället för kanske 100-tals som de själva måste sammanställa. Vi vill bara veta när kunden vill ha rapporten och i vilket format.

Elkraftkoncernen (Elkraft AS) ägs av norska privatpersoner och 25-årsjubilerade nyligen. Verksamhet finns, förutom i Norge och Sverige, även i Danmark och Finland. Elkraft är, säger Micael Nilsson, en av de få stora energikoncerner som är verksam i samtliga skandinaviska länder. Medarbetarna är ett hundratal totalt – flertalet av dem i Sverige. Koncernen omsätter 2,2 miljarder norska kronor (NOK) och har en vinstnivå på 100 MNOK. Den svenska verksamheten omfattar i energitermer 1 TWh (miljarder kWh).

Micael Nilsson förklarar varför det inte är fler medarbetare:

– Genom att vi valt bort privatkunderna, slipper vi en omfattande kundservice. Den finns inte hos oss. I stället har varje företagskund en egen kontaktperson.

Huvudkontoret för den svenska verksamheten, som även har lokalkontor i Göteborg, Malmö och Jönköping, ligger vid Telefonplan i Stockholm, på det område som tidigare var Ericssons.

För att ytterligare förklara hur Elkraft Sverige jobbar drar Micael Nilsson en parallell med ett bensinbolag:

– Råvaran är inte unik – i vårt fall elen. Det är grejerna på hyllan det handlar om. Vi har en stor bredd i vårt tjänstesortiment. När någon ”tankar” hos oss och ser vad som finns på butikshyllorna – här skapas intresset. Den andra vägen in för kunderna är via tjänsteutbudet. Vilket ofta leder till att dom även ”tankar” el hos oss.

Mätning-uppföljning-rapportering är ryggraden i Elkraft Sveriges verksamhet. Micael Nilsson igen:

– Satsningen på tekniken har varit viktig. Vi var tidigt ute. Vi var bland de första med certifierade energirådgivare och certifierade energiledningssystem. Här finns hela registret. Vi ska helt enkelt göra livet lättare för kunderna.

Att leverera det kunden vill ha är vi duktiga på, säger Micael Nilsson:

– Vi har företag som Google och Facebook som föredömen. Dem ser vi upp till. Inga jämförelser i övrigt, dock. Vi kan kosta på oss att lägga mer krut på att hänga med tekniskt när vi slipper bekymra oss om stora investeringar i egna kraftverk och elnät.

Utmaningar och hot framåt i tiden, vad ser Micael Nilsson där?

– Hotet för ”den gamla branschen” är att förstå vad som är viktigast, och vad man kan tjäna pengar på.

– Utmaningen ligger i att se vad som rör sig i samhället. Två spår är extra viktiga – miljöspåret och det nya IT/teknik-spåret. Jag tror att den största utmaningen är den dagen som Google och Facebook med kraft går in på energimarknaden för privatkunder. Jag tror inte frågan är huruvida de gör det. Utan snarare när.

Elkraft Sverige gör egna miljösatsningar. Bland annat insatser för ett bättre fiske i Harmångersån – ett tioårigt åtagande – via restaurering av älvfåror.

– Som misteln i energiträdet kan vi vara mer lyhörda, mer snabbfotade och därmed gå fortare fram. Vi drar fördelar av att vara väldigt strukturerade. Det tjänar vi pengar på. Ledningssystemen arbetar vi ingående med, både mot kund och medarbetarna.

 

 

Av Kalle Karlsson
Skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet